Femostop efter koronarangiografi/PCI via a. femoralis

Indikation

Femostop används efter utdragning av arteriella inläggningsinstrument eller venösa katetrar med stor lumen efter koronarangiografi, PCI, RF-ablation (radiofrekvens-ablation) eller behandling med IABP (Intra Aortic Balloon Pump).

Förberedelser/ information

Informera patienten om att det går bra att röra på armarna men att huvudet skall vila på kudden och båda benen skall ligga stilla i sängen. Huvudändan på sängen kan höjas 30° (men inte mer) om patienten önskar det.

• Kontrollera och märk ut fotpulsar.
• Rita ett kryss på insticksstället ( så att det senare är lättare att se var insticket var, genom femostopblåsan)

• Ta och notera puls och blodtryck.
• Om patienten har fått heparin: fundera på om det behövs ta prover och invänta svar. Vid behov av ett snabbt svar kan “activated clotting time” (ACT) mäts på angiolabet. Instrumentet kan vanligtvis dras om ACT <180s el aPPT <50s. ^{1 2} Vanligtvis kontrollerar man dock inte ACT/aPTT innan instrumentet dras.

Metodbeskrivning femostop

Det är lättast att vara 2 personer.

Förberedelser:

• Lägg patienten i ryggläge, huvudändan höjd 30°
• Lägg det vita femostop-bandet under patienten, se till att det ligger slätt under patienten
• Avlägsna eventuellt förband över introducern
• Förbered och kontrollera plastbygeln och tryckblåsan:
  • sätt tryckblåsan på plastbygeln, ta av plastskyddet från blåsan, anslut manometern
  • Dra ut ca 1/3 av introducern och måtta in tryckblåsan, dra fast bandet i plastbygeln
  • Placera krysset som man ser i blåsan ca 1 cm kraniomedialt (mot naveln) av insticksstället. Blåsans kryss får EJ sitta direkt över hudinsticksstället

Placera femostop, dra introducer:

• Om pat har både venös och arteriell introducer:
  • Dra den venösa introducern först, sätt femostop över venen och komprimera med 20-30 mmHg i 15 minuter, artärintroducern ligger kvar så länge. Detta görs för att undvika arteriovenös fistelbildning
• Om pat bara har arteriell introducer:
  • Pumpa upp manometern till 60-80 mmHg
  • Dra ut artärintroducern, pumpa direkt när introducern är ute med andra handen upp manometern till 20 mmHg över patientens systoliska utgångstryck. För att förhindra en blödning medan du pumpar upp trycket kan man pressa/trycka ned plasbygeln manuellt under tiden
  • Kontrollera att det slutar blöda och håll detta tryck i 2-3 min.

Trycksänkning:

• Minska trycket långsamt under en halv minut tills det är 10 mmHg under patientens systoliska blodtryck och håll detta tryck i cirka 5 min
• Minska sedan till trycket som motsvarar medelvärdet mellan systoliska och diastoliska blodtrycket och håll detta i 10 minuter. Folpulsar ska vara palpabla nu (om ej: minska tills dem är palpabla, som mest till 40 mmHg)
• Minska sedan långsamt enligt tabellen:

Observation/övervakning:

• Kontrollera regelbundet ljumske, fotpulsar, puls, blodtryck och välmående, så länge femostopet sitter på

Hantering av komplikationer efter femostop

Vagala reaktioner:

Låg puls samt lågt blodtryck och även illamående förekommer ibland (på grund av smärtan i ljumsken). Ge Atropin + vätska i.v.

Blödning:

Arteriella eller venösa blödningar från insticksstället. Obs: de farligaste blödnigarna (retroperitoneala) är ofta ej synliga. Ett tecken kan vara att patienten blir takykard, hypoton, kallsvettig eller får ryggsmärta. (Datortomografi akut vid minsta misstanke om retroperitoneal blödning)

Första åtgärd vid ett snabbt växande hematom och blödningar utåt är manuell kompression! Ställ dig själv vid sängkanten och komprimera där femostoppet satt (lite kraniomedialt av insticksstället). Ring kirurgen om det inte hjälper.

Ischemi efter femostop:

Misstanke om kärlocklusion: avsaknad av fotpulsar, benet är blekt eller kallt. Ring kirurgen.

Relaterade sidor

Kärlaccess vid koronarangiografi: Femoralis eller radialis?

Blödning efter koronarangio/PCI

Risker och komplikationer vid koronarangiografi och PCI

TR-band efter koronarangiografi via a. radialis

Last Updated on January 7, 2022 by Christian Dworeck

1. Biancari F, D’Andrea V, Di Marco C, Savino G, Tiozzo V, Catania A. Meta-analysis of randomized trials on the efficacy of vascular closure devices after diagnostic angiography and angioplasty. Am Heart J. 2010;159(4):518–531. doi:10.1016/j.ahj.2009.12.027[↩]
2. Nikolsky E, Mehran R, Halkin A, et al. Vascular complications associated with arteriotomy closure devices in patients undergoing percutaneous coronary procedures: a meta-analysis. J Am Coll Cardiol. 2004;44(6):1200–1209. doi:10.1016/j.jacc.2004.06.048[↩]