Börja med cirkulationen. Klassificera sedan rytmen. Vid stabil, regelbunden smal QRS-takykardi: modifierad Valsalva → adenosin. Vid allvarlig påverkan orsakad av arytmin: synkroniserad elkonvertering.1
Praktiskt stöd för vuxna med takykardi och puls, med fokus på AVNRT, AVRT och förmakstakykardi. Förmaksfladder, förmaksflimmer och ventrikeltakykardi ingår som viktiga differentialdiagnoser. Bedöm hela patienten; en hög frekvens är inte i sig ett bevis på behandlingskrävande SVT.
Hitta på sidan: Akutflöde · EKG-diagnostik · Valsalva · Adenosin · Nästa steg · Elkonvertering · Riskrytmer · Efter omslag · Litteratur
Sidoinnehåll
- 1 Akut handläggning – från rytm till åtgärd
- 2 EKG-diagnostik – vilken supraventrikulär takykardi?
- 3 Modifierad Valsalva – förstahandsåtgärd hos stabil patient
- 4 Adenosin – både behandling och diagnostiskt prov
- 5 Kvarstående stabil SVT – välj nästa steg efter rytmen
- 6 Synkroniserad elkonvertering
- 7 Riskrytmer och situationer som ändrar behandlingen
- 8 Efter omslag – dokumentera och förebygg nästa episod
- 9 Litteratur
Akut handläggning – från rytm till åtgärd
- ABCDE och puls. Vid hjärtstopp: larma och följ A-HLR. Koppla EKG-övervakning, blodtryck och saturation; säkra intravenös infart. Ge syrgas vid hypoxemi.
- Spara ett 12-avlednings-EKG under takykardin och en kontinuerlig rytmremsa genom behandlingen. EKG får inte fördröja akut elkonvertering hos en instabil patient.
- Bedöm orsak och konsekvens. Chock, pågående cerebral påverkan/synkope med hypotension, myokardischemi eller akut svår hjärtsvikt kan bero på arytmin. Sinustakykardi vid exempelvis sepsis eller hypovolemi behandlas genom att korrigera orsaken.
Akutprinciperna följer ESC och ERC.12
A. Akutflöde: välj rätt behandlingsspår
Vuxen med takykardi och puls. Omvärdera cirkulationen efter varje åtgärd.
Chock, kvarstående hypotension med synkope/cerebral påverkan, ischemi eller akut svår hjärtsvikt.
Larma, förbered sedering/anestesi. Fördröj inte för detaljerad rytmdiagnostik. Vid polymorf VT: osynkroniserad defibrillering.
NEJ ↓ Patienten är stabil → kontrollera QRS och R–R
2A. Smala QRS <120 ms
Tänk även förmakstakykardi och fladder med fast överledning. Vid sinusmönster: behandla orsaken.
Rytmspecifik behandling. Adenosin är ingen konverteringsbehandling för förmaksflimmer/fladder. Se riskrytmer.
2B. Breda QRS ≥120 ms
Ta hjälp av erfaren kollega. Ge inte verapamil vid oklar diagnos. En stabil patient kan fortfarande ha VT.
Akut specialistbedömning och beredskap för elbehandling. Undvik AV-nodblockerare vid misstänkt preexcitation.
3. Endast stabil, regelbunden smal takykardi som inte är sinustakykardi ↓
15 s blåsning → lägg plant med benlyft. Så gör du.
Kvarstående takykardi → steg 2.
Kontrollera kontraindikationer. Snabb bolus + omedelbar flush. Spela in EKG.
Dosering och tolkning. Uteblivet omslag → bedöm svaret före steg 3.
Kvarstående regelbunden SVT: verapamil eller betablockerare om lämpligt, alternativt elkonvertering. Vid fladder/AT: rytmspecifikt spår.
Efter omslag: nytt 12-avlednings-EKG, dokumentera förloppet och planera uppföljning.
QRS-gränsen följer ERC:s akutalgoritm: <120 respektive ≥120 ms. ESC:s SVT-figur använder ≤120 respektive >120 ms. Ett gränsvärde avgör inte mekanismen; vid osäkerhet väljs det säkrare VT-spåret. Schema B nedan fördjupar diagnostiken.
Kardiologi.se · Egen sammanställning · ESC 2019, figur 4–5 (PMID 31504425); ERC 2025, figur 8 (PMID 41117572) · 2026-09-14
Egen sammanställning av akutprinciperna i ESC 2019, figur 4–5, och ERC 2025, figur 8. Schemat gäller inte kompensatorisk sinustakykardi.12
EKG-diagnostik – vilken supraventrikulär takykardi?
SVT beskriver en mekanism, inte en QRS-bredd. De flesta SVT är smala, men grenblock, aberrans eller preexcitation kan ge breda QRS. Plötslig start och abrupt slut talar för reentry. Gradvis acceleration och inbromsning talar mer för sinus- eller automatisk förmakstakykardi.13
B. Diagnostik: hitta förmaksaktiviteten
Stabil patient med smal QRS-takykardi. Rytmfynden ger sannolikheter; de ersätter inte en elektrofysiologisk diagnos.
Bedöm en tillräckligt lång rytmremsa.
Regelbundna F-/P-vågor: fladder/AT med varierande överledning. ≥3 P-morfologier och varierande P–P: tänk multifokal AT.
JA ↓ Sök P-vågor eller fladdervågor, särskilt i V1 och inferiora avledningar (II, III och aVF).
P-vågor som vid sinusrytm, gradvis frekvensändring och rimlig utlösande orsak.
Exempel: feber, smärta, hypovolemi, anemi, hypoxi eller sepsis. Automatisk AT nära sinusknutan kan likna sinusrytm.
NEJ / OSÄKERT ↓ Jämför antalet förmaks- och kammaraktiveringar
Vid frekvens omkring 150/min: leta särskilt efter dolt fladder med 2:1-överledning. Sällsynt kan AVNRT fortgå med block till kammaren.
Finns ett fast samband mellan P och QRS? Mät RP från QRS-början till nästa P-vågs början.
Överväg septal VT, junktional takykardi eller ovanlig AVNRT. Vanlig AVRT kräver att både förmak och kammare deltar.
De kan ligga inne i QRS eller T. Jämför med sinus-EKG; sök pseudo-r′ i V1 eller pseudo-S inferiort. Typisk AVNRT är vanlig, men är inte bevisad. Använd vid behov esofagus-EKG hos stabil patient eller granska förmaksaktiviteten under en indicerad adenosininjektion.
3. När P-vågor och 1:1-relation är identifierade → bedöm RP/PR
AT, junktional takykardi och mer sällan AVRT kan också förekomma.
Atypisk AVNRT och fokal AT är alternativ.
AVRT med långsam retrograd bana, exempelvis PJRT, kan ge långt RP.
90 ms är ett ungefärligt gränsvärde på yt-EKG med begränsat underlag. Det är inte samma mått som VA ≤70 ms vid invasiv elektrofysiologi. RP/PR används först när rätt P-våg identifierats; ett dolt fladder kan annars feltolkas.
Kardiologi.se · Egen pedagogisk bearbetning · ESC 2019, figur 1–2 och avsnitt 9.1 (PMID 31504425) · 2026-09-14
Egen pedagogisk bearbetning av ESC 2019, figur 1–2 och avsnitt 9.1. Vanliga diagnoser prioriteras, men viktiga undantag behålls.1
Typiska fynd och praktisk betydelse
| Rytm | Ledtrådar | Vad betyder det akut? |
|---|---|---|
| AVNRT AV-nodal reentrytakykardi | Regelbunden. P ofta dold i QRS; ibland pseudo-r′ i V1 eller pseudo-S inferiort. Typisk form har kort RP. | AV-noden ingår i kretsen. Vagal manöver eller adenosin kan bryta arytmin. |
| Ortodrom AVRT Reentry via accessorisk bana | Regelbunden, oftast smala QRS; retrograd P efter QRS. Delta-våg kan finnas i sinusrytm. | AV-noden leder framåt och banan bakåt. Avsaknad av delta-våg utesluter inte en dold bana. |
| Fokal AT Förmakstakykardi | Avvikande P-morfologi; ibland långt RP, warm-up/cool-down eller fler P än QRS. | Adenosin kan synliggöra förmaksaktiviteten och ibland bryta en adenosinkänslig AT. AV-block bryter inte alla AT. |
| Förmaksfladder | Ofta förmaksfrekvens cirka 250–330/min. 2:1-överledning ger ofta regelbunden kammarfrekvens omkring 150/min. | Adenosin kan avslöja F-vågor men bryter inte fladderkretsen. Bedöm konvertering och antikoagulation. |
| Multifokal AT | Oregelbunden takykardi, ≥3 P-morfologier, varierande P–P och PR samt isoelektrisk baslinje mellan P-vågorna. | Sök lung-/systemsjukdom och elektrolytrubbning. Korrigera orsaken; elkonvertering är vanligen verkningslös. |
EKG-fynden överlappar. Ett säkert mekanismbesked kan kräva elektrofysiologisk undersökning.13
När P-vågen gömmer sig: Esofagus-EKG kan tydliggöra förmaksaktiviteten och relationen till QRS. Metoden är ett tillägg hos en cirkulatoriskt stabil patient och får inte fördröja akut behandling.
Modifierad Valsalva – förstahandsåtgärd hos stabil patient
- Blås i 15 sekunder: patienten är halvsittande, cirka 45°. Sikta på ett utandningstryck omkring 40 mmHg, helst med manometer. Att blåsa så att kolven i en 10 ml-spruta rör sig kan vara en praktisk ersättning, men trycket varierar mellan sprutor.
- Direkt efter blåsningen: lägg patienten plant och lyft benen passivt cirka 45° i 15 sekunder.
- Återgå till halvsittande: följ rytmen ytterligare cirka 45 sekunder och bedöm EKG och cirkulation. Vid fortsatt stabilitet kan manövern upprepas; gå därefter vidare om takykardin kvarstår.
I REVERT uppnåddes sinusrytm efter en minut hos 43 % med modifierad Valsalva jämfört med 17 % med standardmanöver (93/214 respektive 37/214). Studien gällde stabila vuxna med SVT, inte förmaksflimmer/fladder.4
Välj en annan åtgärd om patienten inte kan medverka eller inte tolererar plant läge/benlyft. Karotismassage är inget rutinval här; undvik den vid tidigare TIA/stroke eller karotisblåsljud. Tryck inte på ögonen.1
Adenosin – både behandling och diagnostiskt prov
Adenosin ger ett mycket kortvarigt block i AV-noden. Därmed bryts ofta AVNRT och ortodrom AVRT. Informera om att övergående tryck i bröstet, värmekänsla och andnöd kan uppstå. Ge läkemedlet under kontinuerlig EKG-registrering med utrustning och personal för omedelbar återupplivning.1
Dosera i mg och kontrollera ampullens styrka. Tabellen visar två separata scheman. Följ sjukhusets fastställda PM och produktinformationen för det preparat som används.
| Doseringsunderlag | Vuxen, perifer ven | Kommentar |
|---|---|---|
| Svensk produktinformation Adenosin Life Medical 5 mg/ml | 5 mg → 10 mg → vid behov 15 mg 1–2 minuter mellan doserna. | Snabb injektion under 1–2 sekunder, omedelbart följd av snabb NaCl-flush (produktinformationen anger cirka 5 ml). |
| ESC 2019 / ERC 2025 | 6 mg → 12 mg → överväg 18 mg | Snabb i.v. bolus med omedelbar flush. Bedöm effekt och biverkningar före nästa dos. Separat riktlinjeschema. |
Använd en välfungerande grov perifer infart, helst nära hjärtat, och injicera nära infarten. Stoppa dosupptrappningen när AV-block har uppnåtts: kvarstående förmaksarytmi ska då tolkas, inte behandlas med upprepade bolusdoser i hopp om att bryta ett fladder.512
- Undvik adenosin vid misstänkt preexciterat förmaksflimmer och vid oregelbunden/polymorf bred takykardi.
- Ge inte vid AV-block II–III eller sjuk sinusknuta utan fungerande pacemaker. Svår hypotension och dekompenserad hjärtsvikt talar också mot läkemedlet och kräver annan akut handläggning.
- Aktiv bronkospasm eller svår astma: välj i regel annan behandling. Astma kräver en individuell bedömning.
- Central ven, nylig hjärttransplantation eller dipyridamol: effekten kan förstärkas. Produktinformationen anger ungefär halverad initialdos i central ven. Kontrollera preparatspecifika interaktioner före behandling. Teofyllin kan minska effekten.
Kontraindikationer och försiktighetsmått enligt produktinformation och ESC.51
Läs EKG-svaret – inte bara pulsen
| Svar på adenosin | Tolkning | Nästa åtgärd |
|---|---|---|
| Abrupt omslag till sinusrytm | Talar för AVNRT/AVRT. Vissa fokala AT och sinusnodal reentry kan också brytas. | Spara övergången och ta 12-avlednings-EKG i sinusrytm. Adenosinsvar ensamt fastställer inte mekanismen. |
| Övergående AV-block, men P-/F-vågorna fortsätter | Talar för fladder eller AT som inte kräver AV-noden för att fortgå. | Räkna förmaksfrekvensen och identifiera rytmen. Byt till rytmspecifik behandling. |
| Gradvis frekvenssänkning och sedan återacceleration | Talar för automatisk rytm, exempelvis sinus- eller fokal AT. | Bedöm utlösande sjukdom och rytmens mekanism. |
| Ingen synlig effekt | Otillräcklig leverans/dos eller en annan arytmimekanism. | Kontrollera infart, snabb injektion och flush. Om ingen AV-nodseffekt uppnåtts kan nästa dos övervägas. Ompröva diagnosen; ta hjälp. |
| Omslag följt av omedelbart återfall | Arytmin bröts men startade igen; det är inte samma sak som resistens. | Spara initieringen. Överväg ett mer långverkande alternativ eller elkonvertering beroende på rytm och cirkulation. |
Svarsmönster enligt ESC 2019, figur 2 och tabell 8.1
Kvarstående stabil SVT – välj nästa steg efter rytmen
När vagal manöver och adenosin inte hjälper eller inte kan användas: ompröva EKG, blodtryck, vänsterkammarfunktion och kontraindikationer. Vid fortsatt regelbunden smal SVT kan verapamil eller en betablockerare övervägas. Elkonvertering är ett alternativ vid läkemedelskontraindikation och rekommenderas när läkemedelsbehandling misslyckas.1
| Alternativ | Praktisk vuxendos | Viktiga begränsningar |
|---|---|---|
| Verapamil i.v. | 0,075–0,15 mg/kg, vanligen 5–10 mg långsamt under minst 2 minuter. Individanpassa och följ lokalt PM. | Undvik vid hypotension, HFrEF (LVEF <40 %), misstänkt VT eller preexciterat flimmer. Risk för AV-block och blodtrycksfall. |
| Metoprolol i.v. | Titrera i små doser; vanligen 2,5–5 mg långsamt, högst 1–2 mg/min. Ompröva efter cirka 5 minuter; sammanlagd dos upp till 15 mg kan behövas. | Ofta bättre frekvenssänkning än konvertering. Ge inte Seloken i.v. vid systoliskt BT <110 mmHg enligt produktinformationen. Undvik vid dekompenserad hjärtsvikt, betydande AV-block eller preexciterat flimmer. |
| Synkroniserad elkonvertering | Förbered med övervakning, defibrillator och sedering/anestesi. | Vid försämring omedelbart. Även vid stabilitet om läkemedel inte är lämpliga eller inte ger tillräcklig effekt. |
I.v. verapamil ska enligt Selokens produktinformation inte ges till patienter som behandlas med betablockerare. Även kombinationen i.v. diltiazem och betablockerare kan ge uttalat blodtrycksfall och AV-block. Diltiazem och esmolol är andra riktlinjealternativ när tillgänglighet, erfarenhet och lokalt PM medger det.16
Synkroniserad elkonvertering
Kontrollera att defibrillatorn är i SYNC-läge och att markeringarna träffar varje R-våg. Sedering/anestesi behövs hos vaken patient när situationen medger det. Vid paroxysmal SVT eller förmaksfladder anger ERC 2025 70–120 J som initial energi, därefter stegvis ökning vid behov. Följ också apparatens rekommendationer och lokalt PM. Kontrollera synkroniseringen på nytt inför varje stöt.2
Polymorf VT kan inte synkroniseras tillförlitligt och kräver osynkroniserad defibrillering. Vid instabil VT där synkronisering inte fungerar får elbehandlingen inte fördröjas. Sinustakykardi ska inte elkonverteras.2
Riskrytmer och situationer som ändrar behandlingen
Preexciterat förmaksflimmer – snabb, bred och oregelbunden rytm
Misstänk preexciterat förmaksflimmer vid mycket snabb oregelbunden takykardi med varierande QRS-bredd och morfologi, särskilt vid känt WPW. Ge inte adenosin, verapamil, diltiazem, betablockerare eller digoxin; undvik även i.v. amiodaron. Blockering av AV-noden kan gynna överledning via den accessoriska banan och utlösa ventrikelflimmer.
Ta omedelbart hjälp av arytmikunnig kollega. Elkonvertera vid påverkan och ha låg tröskel även i övrigt. Hos noggrant bedömd stabil patient kan i.v. prokainamid eller ibutilid vara specialistalternativ enligt tillgänglighet, QT-tid och kontraindikationer.17
Skilj detta från ortodrom AVRT: den är vanligen regelbunden och smal och kan brytas med adenosin under övervakning. Känd preexcitation eller osäker mekanism motiverar särskild försiktighet och tidig experthjälp.1
Bred regelbunden takykardi
Utgå från VT när mekanismen är oklar. En tidigare frisk eller opåverkad patient kan ändå ha VT. Adenosin kan övervägas av erfaren behandlare vid stabil, regelbunden monomorf bred takykardi om preexcitation saknas; det är inte en generell behandling för all bred takykardi. Verapamil ska inte ges vid oklar bred takykardi.1
Förmaksfladder och förmaksflimmer
En regelbunden rytm omkring 150/min kan vara fladder med 2:1-överledning. Om adenosin visar fortgående F-vågor: övergå till fladderhandläggning. Frekvenskontroll kan vara svår vid fladder och elkonvertering är ofta effektiv. Bedöm tromboembolirisk och antikoagulation som vid förmaksflimmer.1
Vid stabilt förmaksflimmer/fladder med duration över 24 timmar eller okänd duration ska tidig konvertering normalt föregås av minst tre veckors terapeutisk antikoagulation eller transesofageal ekokardiografi för att utesluta tromb. Antikoagulation efter konvertering ges i regel minst fyra veckor, och fortsatt behandling styrs av strokerisken. Livshotande instabilitet kräver omedelbar elkonvertering och antikoagulation så snart som möjligt.7
Graviditet och strukturell hjärtsjukdom
Vid graviditet: tidig specialistkontakt. Vagal manöver och adenosin är etablerade akutalternativ för regelbunden SVT; elkonvertering används vid hemodynamisk instabilitet. Medfödd hjärtsjukdom, tidigare hjärtkirurgi eller förmaksablation ökar sannolikheten för atypiska förmaksarytmier. Ta hjälp tidigt och anpassa läkemedlen till kammarfunktion och cirkulation.1
Efter omslag – dokumentera och förebygg nästa episod
- Ta 12-avlednings-EKG i sinusrytm. Leta efter preexcitation/delta-våg, överledningshinder och repolarisationsavvikelser. Jämför med takykardi-EKG.
- Spara diagnosunderlaget: debut och duration, symtom/cirkulation, regelbundenhet, QRS-bredd, P-/RP-fynd, läkemedelsdoser samt EKG före, under och efter behandling.
- Utred riktat. Anamnes och status, elektrolyter, njurfunktion, blodstatus och vid misstanke tyreoideaprover. Ekokardiografi ingår i den initiala SVT-utredningen. Troponin tas vid klinisk misstanke om ischemi, inte slentrianmässigt vid varje okomplicerad episod.
- Planera arytmiuppföljning. Vid symtomgivande återkommande AVNRT/AVRT bör elektrofysiologisk bedömning och kateterablation diskuteras som en potentiellt botande behandling. Tät eller ihållande AT kan orsaka takykardiinducerad kardiomyopati.
Utredning och fortsatt behandling enligt ESC.1
När rytmen inte har dokumenterats: välj registrering efter symtomens frekvens. Holter-EKG och andra långtids-EKG kan koppla symtom till rytm. Vid glesa attacker behövs ofta längre registrering eller händelseregistrering än ett enstaka dygn.8
Utskrivning förutsätter en samlad bedömning: stabil sinusrytm, symtomregress, inga oroande fynd och en tydlig uppföljningsplan. Överväg fortsatt observation/inläggning vid synkope, kvarstående symtom, återfall, preexcitation, strukturell hjärtsjukdom eller oklar diagnos. Lär lämpliga patienter modifierad Valsalva och ge tydliga råd om att söka akut vid synkope, bröstsmärta eller uttalad andnöd.9
Litteratur
Utvalda huvudkällor för fördjupning. Artikelreferenserna länkar direkt till PubMed; produktinformation saknar PubMed-post.
- ESC:s SVT-riktlinje. Brugada J et al. 2019 ESC Guidelines. Eur Heart J. 2020;41:655–720. PubMed. Särskilt avsnitt 9–10, figur 1–5 och avsnitt 11.3.
- Akut handläggning och elkonvertering. Soar J et al. ERC Guidelines 2025 Adult Advanced Life Support. Resuscitation. 2025;215 Suppl 1:110769. PubMed. Särskilt figur 8 och tabell 6.
- Modifierad Valsalva. Appelboam A et al. REVERT. Lancet. 2015;386:1747–1753. PubMed.
- Förmaksflimmer, konvertering och antikoagulation. Van Gelder IC et al. 2024 ESC Guidelines. Eur Heart J. 2024;45:3314–3414. PubMed.
- Amerikansk SVT-riktlinje. Page RL et al. 2015 ACC/AHA/HRS Guideline. Circulation. 2016;133:e506–e574. PubMed.
- Klinisk översikt. Bibas L, Levi M, Essebag V. Diagnosis and management of supraventricular tachycardias. CMAJ. 2016;188:E466–E473. PubMed.
- Ambulatoriskt EKG. Steinberg JS et al. 2017 ISHNE-HRS expert consensus statement. Heart Rhythm. 2017;14:e55–e96. PubMed.
- Fördjupning i mekanismer. Kalman JM, Sanders P. Supraventricular Tachycardias. Braunwald’s Heart Disease. 13:e upplagan. Elsevier; 2026. Kapitel 47, s. 969–995.
- Svensk produktinformation: Adenosin Life Medical 5 mg/ml och Seloken 1 mg/ml. Kontrollerade 2026-09-14.
Last Updated on September 14, 2026 by Christian Dworeck
- Ny sida: Supraventrikulär takykardi – utredning och behandling - September 14, 2026
- Ny sida: AV-block – EKG, orsaker och behandling - September 13, 2026
- Ny sida: Digoxin – dosering och praktisk handläggning - September 8, 2026
- Brugada J, Katritsis DG, Arbelo E et al. 2019 ESC Guidelines for the management of patients with supraventricular tachycardia. Eur Heart J. 2020;41:655–720. doi:10.1093/eurheartj/ehz467. PubMed. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
- Soar J, Böttiger BW, Carli P et al. European Resuscitation Council Guidelines 2025 Adult Advanced Life Support. Resuscitation. 2025;215 Suppl 1:110769. doi:10.1016/j.resuscitation.2025.110769. PubMed. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
- Kalman JM, Sanders P. Supraventricular Tachycardias. I: Braunwald’s Heart Disease, 13:e upplagan. Elsevier; 2026. Kapitel 47, s. 969–995. [↩] [↩]
- Appelboam A, Reuben A, Mann C et al. Postural modification to the standard Valsalva manoeuvre for emergency treatment of supraventricular tachycardias (REVERT): a randomised controlled trial. Lancet. 2015;386:1747–1753. doi:10.1016/S0140-6736(15)61485-4. PubMed. [↩]
- Adenosin Life Medical 5 mg/ml. Svensk produktinformation, baserad på produktresumé 2023-09-08. Avsnitt Dosering, Kontraindikationer, Varningar och försiktighet samt Interaktioner. Kontrollerad 2026-09-14. Produktinformation. [↩] [↩]
- Seloken 1 mg/ml injektionsvätska. Svensk produktinformation, baserad på produktresumé 2026-02-26. Avsnitt Dosering och Kontraindikationer. Kontrollerad 2026-09-14. Produktinformation. [↩]
- Van Gelder IC, Rienstra M, Bunting KV et al. 2024 ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation developed in collaboration with EACTS. Eur Heart J. 2024;45:3314–3414. doi:10.1093/eurheartj/ehae176. PubMed. [↩] [↩]
- Steinberg JS, Varma N, Cygankiewicz I et al. 2017 ISHNE-HRS expert consensus statement on ambulatory ECG and external cardiac monitoring/telemetry. Heart Rhythm. 2017;14:e55–e96. doi:10.1016/j.hrthm.2017.03.038. PubMed. [↩]
- Bibas L, Levi M, Essebag V. Diagnosis and management of supraventricular tachycardias. CMAJ. 2016;188:E466–E473. doi:10.1503/cmaj.160079. PubMed. [↩]
