Sidoinnehåll
Definition/Terminologi
Hjärtinfarkt utan obstruktiv kranskärlssjukdom (MINOCA) är en arbetsdiagnos för patienter som1 2 3 4 5
- uppfyller kriterierna för hjärtinfarkt enligt Fourth universal definition 6
- kranskärlsangiografi visar inga stenoser >50%
- Detta inkluderar patienter med normala kranskärl, milda oregelbundenheter (<30 % stenos) och måttliga aterosklerotiska förändringar (30–50 % stenos).
- ingen annan kliniskt uppenbar specifik orsak som kan förklara den akuta presentationen.
Diagnosen MINOCA, liksom alla typer av hjärtinfarkt, indikerar att en ischemisk mekanism ligger bakom skadan på hjärtmuskelcellerna (dvs. icke-ischemisk orsak som myokardit har uteslutits). MINOCA kan vara både typ 1-hjärtinfarkt (aterosklerotisk plackruptur med koronartrombos) och typ 2-hjärtinfarkt, som till exempel vid koronarspasm eller spontan kranskärlsdissektion (SCAD).2
MINOCA beskriver avsaknaden av en obstruktiv stenos vid koronarangiografi, inte närvaron eller frånvaron av ateroskleros.
I teorin är diagnosen MINOCA tydligt åtskild från hjärtinfarkt med obstruktiv kranskärlssjukdom samt från icke-ischemisk myokardskada, såsom Takotsubo-syndrom och myokardit. I praktiken är gränserna dock mindre tydliga på grund av ofta ospecifika ischemiska symtom, otydliga EKG-förändringar och svårigheter att mäta stenosgrad vid koronarangiografi. Därför lade Europeiska kardiologföreningen (ESC) till ett tredje kriterium: ingen annan uppenbar orsak till den akuta presentationen än hjärtinfarkt.3 Det är i praktiken nästan omöjligt att enbart genom anamnesen utesluta andra tillstånd, såsom myokardit eller Takotsubo-syndrom. Därför kräver en MINOCA-diagnos vidare utredning för att säkerställa att det inte rör sig om en icke-ischemisk orsak.
Diagnosen MINOCA är därför en deskriptiv arbetsdiagnos som ställs efter koronarangiografi och indikerar att vidare utredning behövs. Själva definitionen av MINOCA innebär att den kranskärlssjukdom som ses på angiografi inte kan vara ansvarig för infarkten, eftersom flödesbegränsande stenoser saknas.4 Om en bakomliggande orsak identifieras, som t.ex. myokardit eller SCAD, ersätts MINOCA-diagnosen med den slutliga diagnosen.5 Om ingen annan diagnos identifieras, fastställs MINOCA som slutdiagnosen.
Äldre terminologi
Termen MINC eller MINCA (myokardinfarkt med normala kranskärl) användes initialt men används inte längre. Den utvecklades till MINOCA för att inkludera patienter som uppvisar tecken på ateroskleros som inte är tillräckligt allvarlig för att orsaka nedsatt blodflöde till myokardiet.4
En anledning till att ha övergått från MINCA till MINOCA är att MINCA kan vara missvisande: Angiografi kan principiellt inte utesluta ateroskleros. Man kan beskriva att det inte finns angiografiska tecken på ateroskleros, men eftersom angiografi inte visualiserar kärlväggen kan den i princip inte säkert utesluta ateroskleros som inte orsakar fokala stenoser.7 3
Termen INOCA (Ischemia with non-obstructive coronary arteries) används för att beskriva patienter med stabil angina eller kroniskt koronart syndrom (CCS), där ischemisk hjärtsjukdom förekommer utan signifikanta förträngningar i kranskärlen. 1 Se sidan om mikrovaskulär angina för vidare information.
Om 50% gränsen i definitionen
MINOCA-definitionen använder det angiografiska diametermåttet 50%, se ovan. Syftet med denna gräns är att utesluta signifikanta kranskärlsstenoser. Även om definitionen är satt vid 50%, bör man komma ihåg att det måttet är arbiträrt delvis föråldrat (och subjektivt8 ). Modern PCI kräver fysiologisk utredning (t.ex. FFR) för att kunna bedöma om en måttlig stenos är fysiologiskt signifikant. Det amerikanska konsensusdokumentet rekommenderar att endast patienter med FFR >0,80 betecknas som MINOCA, om FFR genomförs.4
ICD-10
Det finns ingen ICD-10 kod för MINOCA. Även om det finns en ICD-10-kod som hänvisar till “annan hjärtinfarkt” (I21.9), är denna kod inte specifik för MINOCA.
Epidemiologi
Prevalensen av MINOCA uppskattas till 6–8 % bland patienter diagnostiserade med hjärtinfarkt och är vanligare hos kvinnor än män. Det är också vanligare hos patienter som presenterar med NSTEMI jämfört med de som presenterar med STEMI.259 4
Jämfört med patienter med obstruktiv kranskärlssjukdom är ACS-patienter som diagnostiseras med MINOCA mer sannolikt yngre och kvinnor, samt mindre benägna att ha diabetes, hypertoni och dyslipidemi.10 11 54 Detta antyder att icke-aterosklerotiska orsaker spelar en större roll, medan traditionella kardiovaskulära riskfaktorer är mindre framträdande.11
Patienter med MINOCA har generellt en bättre prognos än patienter med hjärtinfarkt med obstruktiv kranskärlssjukdom (AMI-CAD).4 Aktuella studier rapporterar en 1-årsdödlighet på 2 % hos MINOCA-patienter.12 Som jämförelse är 1-årsmortaliteten för NSTEMI hos alla åldersgrupper cirka 10 % i Sverige, enligt SWEDEHEART-data.91311 Cirka 25 % av MINOCA-patienterna upplever angina inom ett år, en frekvens som liknar den hos patienter med hjärtinfarkt och obstruktiv kranskärlssjukdom.11
Differentialdiagnoser
Arbetsdiagnosen MINOCA kan betraktas som ett övergripande begrepp som innefattar en varierad grupp av underliggande orsaker. Dessa kan vara både koronara och icke-koronara patologier. De icke-koronara orsakerna omfattar såväl hjärtrelaterade tillstånd som sjukdomar utanför hjärtat.1
Tabellen listar möjliga orsaker till arbetsdiagnosen MINOCA. Notera att MINOCA per definition är en hjärtinfarkt, det vill säga en myokardskada orsakad av ischemi. Listan visar således de faktorer som bör övervägas i början av utredningen. Om en specifik icke-ischemisk diagnos fastställs, såsom myokardit eller sepsis, ersätts den initiala MINOCA-diagnosen med den specifika diagnosen. Om en specifik ischemisk orsak, såsom SCAD med stenos <50%, identifieras, bör denna diagnos sättas som huvuddiagnos.4
Koronara orsaker | Icke-koronara, hjärtorsaker | Icke-hjärtrelaterade orsaker |
---|---|---|
Koronaremboli | Traumatisk hjärtskada | Akut respiratorisk distressyndrom (ARDS) |
Koronar mikrovaskulär dysfunktion | Kardiomyopati | Allergiska/hypersensitivitetsreaktioner |
Koronarspasm | Kardiotoxiner | Slutstadie njursvikt |
Koronartrombos | Myokardit | Inflammation |
Myokardiell brygga (bridging) | Sträng fysisk ansträngning | Lungemboli |
Plaque ruptur/erosion | Takotsubo kardiomyopati | Sepsis |
Spontan kranskärlsdissektion (SCAD) | Transplantationsavstötning | Stroke |
Vidare utredning
När patienter som genomgår angiografi för misstänkt hjärtinfarkt inte visar signifikanta stenoser, fungerar MINOCA som en arbetsdiagnos, snarare än en slutlig diagnos.
Det är avgörande att göra ytterligare bedömningar och undersökningar för att fastställa den bakomliggande orsaken, vilket möjliggör korrekt behandling. Om orsaken till MINOCA inte identifieras, riskerar patienten att få otillräcklig eller felaktig behandling.1
Både American Heart Associations statement om MINOCA från 2019 och 2023 ESC riktlinjer för akut koronart syndrom rekommenderar (ESC IC)15 en diagnostisk strategi i tre steg för patienter med en initial arbetsdiagnos av MINOCA:1
Steg 1- På PCI lab
Om koronarangiografi inte visar signifikanta stenoser bör ytterligare diagnostik genomföras under samma session (så kallad “funktionell koronarangiografi”). Valet av undersökning beror på den kliniska kontexten och anamnesen:1 16
- Vänsterkammarangiografi inklusive mätning av LVEDP (vänsterkammarslutdiastoliskt tryck) – främst för att upptäcka takotsubo kardiomyopati
- Intravaskulär imaging (IVUS eller OCT)17 – för att upptåcka SCAD, plackruptur/erosion, spontantrombos,
- Mikrovaskulär utredning (CFR och/eller IMR)18 – för att bedöma eventuell mikrovaskulär dysfunktion
Om ingen diagnos hittas: Uteslut att en sann obstruktiv hjärtinfarkt (MI-CAD) har missats genom att noggrant regranska koronarangiografin för eventuellt missad signifikant stenos, trombos eller ocklusion i en sidogren.
Steg 2- På HIA efter koronarangiografi
Om den bakomliggande orsaken till MINOCA inte kan fastställas genom funktionell koronarangiografi, är nästa steg att noggrant gå igenom anamnesen och den fysiska undersökningen igen för att hitta ledtrådar till alternativa diagnoser. Detta kan innebära att komplettera med ytterligare blodprover, såsom fullständig blodstatus, njurstatus, troponin, C-reaktivt protein, D-dimer och NT-proBNP, eventuell koagulopati-prover19.
UCG (ultraljud av hjärtat) är en standardundersökning som bör utföras på alla patienter med hjärtinfarkt, se NSTEMI/UCG, STEMI/UCG.
Överväg den kliniska kontexten och uteslut andra möjliga diagnoser, såsom lungemboli (CT) och sepsis (klinisk utredning).
MR hjärta (CMR) är ett särskilt viktigt verktyg för att identifiera orsaken till MINOCA och kan ge svar hos upp till 87 %20 av patienterna med en arbetsdiagnos av MINOCA.21222320 MR hjärta kan utesluta myokardit, takotsubo-syndrom och kardiomyopatier, samt kan bekräfta hjärtinfarkt (AMI). Enligt ESC konsensusdokumentet och det amerikanska konsensusdokumentet utesluter avsaknaden av myokardiell nekros på CMR inte nödvändigtvis MINOCA som diagnos.3 4
Typiska fall av Takotsubo-syndrom kan identifieras med vänsterkammarangiografi (steg 1), för mer subtila fall av Takotsubo-syndrom eller för misstänkt myokardit är CMR den föredragna metoden för vidare diagnostik. För att maximera diagnostisk precision bör CMR utföras så snart som möjligt, helst under den första sjukhusinläggningen.15
ESC rekommendation IB: Hos patienter med arbetsdiagnosen MINOCA rekommenderas CMR-undersökning efter invasiv angiografi om den slutliga diagnosen inte är klar.15
Steg 3- sätt diagnosen
Fastställ den bakomliggande orsaken till MINOCA om möjligt. Vissa MINOCA-patienter kan behöva ytterligare undersökningar under uppföljningen, såsom upprepade ekokardiografier och MR hjärta, beroende på vad de initiala undersökningarna har visat. Om alternativa orsaker till den kliniska presentationen och myokardskadan utesluts i steg 1 och 2 kan en diagnos av “äkta” MINOCA ställas. I det fallet har patienten verkligen haft en hjärtinfarkt, även om den exakta orsaken ofta förblir okänd.
Patofysiologi
Om de tre stegen i utredningen som beskrivits ovan inte identifierar en alternativ diagnos och slutdiagnosen MINOCA sätts, kan det finnas flera orsaker till hjärtinfarkten utan obstruktiv kranskärlssjukdom:54
- Processer i epikardiella kranskärl:
- Ruptur av små, icke-signifikanta plack och endotelial erosion24 tros vara vanliga orsaker till MINOCA.
Tänk på att det är vanligt att infarkter, även STEMI, orsakas av en icke-signifikant plack som rupturerar och orsakar en tromb. Det som gör stenosen signifikant eller till och med ockluderar kärlet är då tromben, inte den aterosklerotiska stenosen. Om denna tromb nu emboliserar eller spontantrombolyserar under initial läkemedelsbehandling, förvandlas en MI-CAD (“vanligt” infarkt, med signifikant culprit leason) till en MINOCA-NSTEMI. En ruptur/ulceration/erosion av en aterosklerotisk plack som inte orsakar en signifikant stenos och där tromben vid angiografitillfället inte är kvar, är mycket lätt att missa på angiografi. Av denna anledning rekommenderas OCT, som har en mycket bättre upplösning än angio (och än IVUS), vid MINOCA. - Oidentifierad spontan kranskärlsdissektion (SCAD) (är det identifierad så kallas det för SCAD, inte MINOCA) förekommer sannolikt främst hos yngre kvinnor.
- Koronarspasm kan orsaka övergående eller kvarstående ischemi.
- In situ-trombos och koronarembolier är sällsynta orsaker.25
- Ruptur av små, icke-signifikanta plack och endotelial erosion24 tros vara vanliga orsaker till MINOCA.
- Mikrovaskulär kranskärlssjukdom : Koronar mikrovaskulär dysfunktion (CMD) tros vara en vanlig orsak till MINOCA.
- Ökat syrebehov och/eller minskat syretillförsel: Detta kan leda till ischemi och nekros (typ 2 MI). Studier har visat att cirka hälften av patienter med typ 2 MI saknar signifikant kranskärlssjukdom och kan klassificeras som MINOCA. Denna mekanism är vanligare hos äldre, särskilt vid vänsterkammarhypertrofi.
- Okända mekanismer: Hos en betydande andel av MINOCA-patienterna kan orsaken inte fastställas trots omfattande undersökningar, vilket antyder att det fortfarande finns okända mekanismer.
Behandling/sekundärprevention:
MINOCA är ett heterogent tillstånd, och i klinisk rutin är den exakta bakomliggande mekanismen oftast okänd i det enskilda fallet. Det finns för närvarande ingen evidens från randomiserade studier kring behandling av MINOCA (en svensk RCT pågår: MINOCA-BAT).45 ESC:s ACS-riktlinjer från 2023 rekommenderar endast att överväga sekundärprevention vid påvisad kranskärlssjukdom (här menas ateroskleros utan signifikanta stenoser).
I praktiken behandlas ofta med sedvanlig hjärtinfarktbehandling, inklusive DAPT (ASA + P2Y12-hämmare), statin, betablockad samt ACE-hämmare (vid indikationer såsom nedsatt vänsterkammarfunktion, hypertoni eller diabetes), se sidan om Sekundärprevention efter hjärtinfarkt.
Om patienten behandlas med sedvanlig hjärtinfarktmedicinering innan MR hjärta har genomförts, ska behandlingen omvärderas efter MR hjärta. Om MR bekräftar hjärtinfarktdiagnosen fortsätter patienten med sekundärprevention. Om MR visar normala fynd och koronarangiografi inte påvisar ateroskleros, blir ASA-behandling en individuell bedömning baserad på patientens riskfaktorer (primärprevention). Om MR hjärta påvisar en annan underliggande hjärtsjukdom, såsom myokardit, ska den AKS-inriktade behandlingen seponeras och ersättas med en diagnosspecifik behandling.
Det amerikanska konsensusdokumentet rekommenderar långtidsbehandling med lågdos aspirin för sekundärprevention efter MINOCA.4 DAPT-behandling är kontroversiell och har hittills inte visat sig vara associerad med lägre risk i några observationsstudier.5. DAPT rekommenderas i ESC-konsensusdokumentet för patienter med misstänkt eller bekräftad plackruptur/erosion. 3
Statinbehandling har oftast visat sig vara associerad med lägre mortalitet och en lägre förekomst av MACE, en relativ minskning på samma nivå som observerats i randomiserade studier om sekundärprevention med statiner hos patienter med hjärtinfarkt. På liknande sätt har främst positiva resultat rapporterats för ACE-hämmare (ACEI) eller angiotensinreceptorblockerare (ARB). Å andra sidan har de flesta studier om betablockerare inte funnit någon signifikant association med förbättrade utfall.13 26 27 5
Överväg att sätta in sekundär- eller primärpreventiva behandlingar för patienter med bevis på koronarskleros, även om patienten slutligen får en annan huvuddiagnos, då kranskärlssjukdom utgör en riskfaktor för framtida kardiovaskulära händelser och därmed kräver aktiv behandling.1
——
Litteratur
Guidelines
2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes ((Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.))
ESC working group position paper on myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries (2017)3
Contemporary Diagnosis and Management of Patients With Myocardial Infarction in the Absence of Obstructive Coronary Artery Disease: A Scientific Statement From the American Heart Association (2019)4
Canadian Cardiovascular Society/Canadian Women’s Heart Health Alliance Clinical Practice Update on Myocardial Infarction With No Obstructive Coronary Artery Disease (MINOCA) (2024)28
Reviews
Myocardial infarction with non-obstructive coronary artery disease (2021)5
MINOCA: Myocardial infarction no obstructive coronary artery disease 29
Diagnostic pathways in myocardial infarction with non-obstructive coronary artery disease (MINOCA) 16
Imaging
Reduced stress perfusion in myocardial infarction with nonobstructive coronary arteries (2023)30
How to Use Cardiac Magnetic Resonance Imaging in Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Arteries (2024)21
Imaging patients with myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries (MINOCA) (2024)31
Role of Multimodality Imaging in the Assessment of Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Arteries: Beyond Conventional Coronary Angiography32
Coronary Optical Coherence Tomography and Cardiac Magnetic Resonance Imaging to Determine Underlying Causes of Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Arteries in Women.22
Troponin-positive chest pain with unobstructed coronary arteries: incremental diagnostic value of cardiovascular magnetic resonance imaging20
Annat
Coronary spasm and vasomotor dysfunction as a cause of MINOCA33
Relaterade sidor
Last Updated on October 30, 2024 by Christian Dworeck
- Sidan om mikrovaskulär angina (MVA) har uppdaterats - October 27, 2024
- Ny sida om CAD-RADS - October 14, 2024
- Ny sida om Agatston-score - October 14, 2024
- se section 11 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
- se section 20 in: Thygesen K, Alpert JS, Jaffe AS, Chaitman BR, Bax JJ, Morrow DA, White HD; ESC Scientific Document Group. Fourth universal definition of myocardial infarction (2018). Eur Heart J. 2019 Jan 14;40(3):237-269. doi: 10.1093/eurheartj/ehy462. PMID: 30165617. [↩] [↩] [↩]
- Agewall S, Beltrame JF, Reynolds HR, Niessner A, Rosano G, Caforio AL, De Caterina R, Zimarino M, Roffi M, Kjeldsen K, Atar D, Kaski JC, Sechtem U, Tornvall P; WG on Cardiovascular Pharmacotherapy. ESC working group position paper on myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries. Eur Heart J. 2017 Jan 14;38(3):143-153. doi: 10.1093/eurheartj/ehw149. PMID: 28158518. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
- Tamis-Holland JE, Jneid H, Reynolds HR, Agewall S, Brilakis ES, Brown TM, Lerman A, Cushman M, Kumbhani DJ, Arslanian-Engoren C, Bolger AF, Beltrame JF; American Heart Association Interventional Cardiovascular Care Committee of the Council on Clinical Cardiology; Council on Cardiovascular and Stroke Nursing; Council on Epidemiology and Prevention; and Council on Quality of Care and Outcomes Research. Contemporary Diagnosis and Management of Patients With Myocardial Infarction in the Absence of Obstructive Coronary Artery Disease: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation. 2019 Apr 30;139(18):e891-e908. doi: 10.1161/CIR.0000000000000670. PMID: 30913893. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
- Lindahl B, Baron T, Albertucci M, Prati F. Myocardial infarction with non-obstructive coronary artery disease. EuroIntervention. 2021 Dec 3;17(11):e875-e887. doi: 10.4244/EIJ-D-21-00426. Erratum in: EuroIntervention. 2022 Apr 01;17(17):e1366. doi: 10.4244/EIJ-D-21-0042C. PMID: 34870600; PMCID: PMC9724940. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
- Thygesen K, Alpert JS, Jaffe AS, Chaitman BR, Bax JJ, Morrow DA, White HD; ESC Scientific Document Group. Fourth universal definition of myocardial infarction (2018). Eur Heart J. 2019 Jan 14;40(3):237-269. doi: 10.1093/eurheartj/ehy462. PMID: 30165617. [↩]
- Nissen SE, Gurley JC, Grines CL, Booth DC, McClure R, Berk M, Fischer C, DeMaria AN. Intravascular ultrasound assessment of lumen size and wall morphology in normal subjects and patients with coronary artery disease. Circulation. 1991 Sep;84(3):1087-99. doi: 10.1161/01.cir.84.3.1087. PMID: 1884441. [↩]
- Nallamothu BK, Spertus JA, Lansky AJ, Cohen DJ, Jones PG, Kureshi F, Dehmer GJ, Drozda JP Jr, Walsh MN, Brush JE Jr, Koenig GC, Waites TF, Gantt DS, Kichura G, Chazal RA, O’Brien PK, Valentine CM, Rumsfeld JS, Reiber JH, Elmore JG, Krumholz RA, Weaver WD, Krumholz HM. Comparison of clinical interpretation with visual assessment and quantitative coronary angiography in patients undergoing percutaneous coronary intervention in contemporary practice: the Assessing Angiography (A2) project. Circulation. 2013 Apr 30;127(17):1793-800. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.113.001952. Epub 2013 Mar 7. PMID: 23470859; PMCID: PMC3908681. [↩]
- Pasupathy S, Air T, Dreyer RP, Tavella R, Beltrame JF. Systematic review of patients presenting with suspected myocardial infarction and nonobstructive coronary arteries. Circulation. 2015 Mar 10;131(10):861-70. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.114.011201. Epub 2015 Jan 13. Erratum in: Circulation. 2015 May 12;131(19):e475. doi: 10.1161/CIR.0000000000000212. PMID: 25587100. [↩] [↩]
- Pizzi C, Xhyheri B, Costa GM, Faustino M, Flacco ME, Gualano MR, Fragassi G, Grigioni F, Manzoli L. Nonobstructive Versus Obstructive Coronary Artery Disease in Acute Coronary Syndrome: A Meta-Analysis. J Am Heart Assoc. 2016 Dec 16;5(12):e004185. doi: 10.1161/JAHA.116.004185. PMID: 27986756; PMCID: PMC5210396. [↩]
- se section 11 in SUPPLEMENT: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654. [↩] [↩] [↩] [↩]
- Pelliccia F, Pasceri V, Niccoli G, Tanzilli G, Speciale G, Gaudio C, Crea F, Camici PG. Predictors of Mortality in Myocardial Infarction and Nonobstructed Coronary Arteries: A Systematic Review and Meta-Regression. Am J Med. 2020 Jan;133(1):73-83.e4. doi: 10.1016/j.amjmed.2019.05.048. Epub 2019 Jun 29. PMID: 31260664. [↩]
- Lindahl B, Baron T, Erlinge D, Hadziosmanovic N, Nordenskjöld A, Gard A, Jernberg T. Medical Therapy for Secondary Prevention and Long-Term Outcome in Patients With Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Artery Disease. Circulation. 2017 Apr 18;135(16):1481-1489. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.116.026336. Epub 2017 Feb 8. PMID: 28179398. [↩] [↩]
- Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654. [↩]
- se recommendation table 13 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654. [↩] [↩]
- Occhipinti G, Bucciarelli-Ducci C, Capodanno D. Diagnostic pathways in myocardial infarction with non-obstructive coronary artery disease (MINOCA). Eur Heart J Acute Cardiovasc Care. 2021 Oct 1;10(7):813-822. doi: 10.1093/ehjacc/zuab049. PMID: 34179954. [↩] [↩]
- Johnson TW, Räber L, di Mario C, Bourantas C, Jia H, Mattesini A, Gonzalo N, de la Torre Hernandez JM, Prati F, Koskinas K, Joner M, Radu MD, Erlinge D, Regar E, Kunadian V, Maehara A, Byrne RA, Capodanno D, Akasaka T, Wijns W, Mintz GS, Guagliumi G. Clinical use of intracoronary imaging. Part 2: acute coronary syndromes, ambiguous coronary angiography findings, and guiding interventional decision-making: an expert consensus document of the European Association of Percutaneous Cardiovascular Interventions. Eur Heart J. 2019 Aug 14;40(31):2566-2584. doi: 10.1093/eurheartj/ehz332. PMID: 31112213. [↩]
- Assessment of Vascular Dysfunction in Patients Without Obstructive Coronary Artery Disease: Why, How, and When ((Ford TJ, Ong P, Sechtem U, Beltrame J, Camici PG, Crea F, Kaski JC, Bairey Merz CN, Pepine CJ, Shimokawa H, Berry C; COVADIS Study Group. Assessment of Vascular Dysfunction in Patients Without Obstructive Coronary Artery Disease: Why, How, and When. JACC Cardiovasc Interv. 2020 Aug 24;13(16):1847-1864. doi: 10.1016/j.jcin.2020.05.052. PMID: 32819476; PMCID: PMC7447977. [↩]
- för utredning av spontantrombos/emboli: se avsnitt Coronary Embolism/Thrombosis in: Tamis-Holland JE, Jneid H, Reynolds HR, Agewall S, Brilakis ES, Brown TM, Lerman A, Cushman M, Kumbhani DJ, Arslanian-Engoren C, Bolger AF, Beltrame JF; American Heart Association Interventional Cardiovascular Care Committee of the Council on Clinical Cardiology; Council on Cardiovascular and Stroke Nursing; Council on Epidemiology and Prevention; and Council on Quality of Care and Outcomes Research. Contemporary Diagnosis and Management of Patients With Myocardial Infarction in the Absence of Obstructive Coronary Artery Disease: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation. 2019 Apr 30;139(18):e891-e908. doi: 10.1161/CIR.0000000000000670. PMID: 30913893. [↩]
- Pathik B, Raman B, Mohd Amin NH, Mahadavan D, Rajendran S, McGavigan AD, Grover S, Smith E, Mazhar J, Bridgman C, Ganesan AN, Selvanayagam JB. Troponin-positive chest pain with unobstructed coronary arteries: incremental diagnostic value of cardiovascular magnetic resonance imaging. Eur Heart J Cardiovasc Imaging. 2016 Oct;17(10):1146-52. doi: 10.1093/ehjci/jev289. Epub 2015 Nov 20. PMID: 26590396. [↩] [↩] [↩]
- Tornvall P, Beltrame JF, Nickander J, Sörensson P, Reynolds HR, Agewall S. How to Use Cardiac Magnetic Resonance Imaging in Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Arteries. Circ Cardiovasc Imaging. 2024 Jul;17(7):e016463. doi: 10.1161/CIRCIMAGING.123.016463. Epub 2024 Jul 16. PMID: 39012944. [↩] [↩]
- Reynolds HR, Maehara A, Kwong RY, Sedlak T, Saw J, Smilowitz NR, Mahmud E, Wei J, Marzo K, Matsumura M, Seno A, Hausvater A, Giesler C, Jhalani N, Toma C, Har B, Thomas D, Mehta LS, Trost J, Mehta PK, Ahmed B, Bainey KR, Xia Y, Shah B, Attubato M, Bangalore S, Razzouk L, Ali ZA, Merz NB, Park K, Hada E, Zhong H, Hochman JS. Coronary Optical Coherence Tomography and Cardiac Magnetic Resonance Imaging to Determine Underlying Causes of Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Arteries in Women. Circulation. 2021 Feb 16;143(7):624-640. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.120.052008. Epub 2020 Nov 14. Erratum in: Circulation. 2023 Feb 21;147(8):e624. doi: 10.1161/CIR.0000000000001132. PMID: 33191769; PMCID: PMC8627695. [↩] [↩]
- Läkartidning 2021– MR hjärta bör göras tidigt vid MINOCA [↩]
- Tamis-Holland JE, Jneid H, Reynolds HR, Agewall S, Brilakis ES, Brown TM, Lerman A, Cushman M, Kumbhani DJ, Arslanian-Engoren C, Bolger AF, Beltrame JF; American Heart Association Interventional Cardiovascular Care Committee of the Council on Clinical Cardiology; Council on Cardiovascular and Stroke Nursing; Council on Epidemiology and Prevention; and Council on Quality of Care and Outcomes Research. Contemporary Diagnosis and Management of Patients With Myocardial Infarction in the Absence of Obstructive Coronary Artery Disease: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation. 2019 Apr 30;139(18):e891-e908. doi: 10.1161/CIR.0000000000000670. PMID: 30913893. [↩]
- för utredning av spontantrombos/emboli: se även avsnitt Coronary Embolism/Thrombosis in: Tamis-Holland JE, Jneid H, Reynolds HR, Agewall S, Brilakis ES, Brown TM, Lerman A, Cushman M, Kumbhani DJ, Arslanian-Engoren C, Bolger AF, Beltrame JF; American Heart Association Interventional Cardiovascular Care Committee of the Council on Clinical Cardiology; Council on Cardiovascular and Stroke Nursing; Council on Epidemiology and Prevention; and Council on Quality of Care and Outcomes Research. Contemporary Diagnosis and Management of Patients With Myocardial Infarction in the Absence of Obstructive Coronary Artery Disease: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation. 2019 Apr 30;139(18):e891-e908. doi: 10.1161/CIR.0000000000000670. PMID: 30913893. [↩]
- Kovach CP, Hebbe A, O’Donnell CI, Plomondon ME, Hess PL, Rahman A, Mulukutla S, Waldo SW, Valle JA. Comparison of Patients With Nonobstructive Coronary Artery Disease With Versus Without Myocardial Infarction (from the VA Clinical Assessment Reporting and Tracking [CART] Program). Am J Cardiol. 2021 May 1;146:1-7. doi: 10.1016/j.amjcard.2021.01.015. Epub 2021 Feb 1. PMID: 33539858. [↩]
- Abdu FA, Liu L, Mohammed AQ, Xu B, Yin G, Xu S, Xu Y, Che W. Effect of Secondary Prevention Medication on the Prognosis in Patients With Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Artery Disease. J Cardiovasc Pharmacol. 2020 Dec;76(6):678-683. doi: 10.1097/FJC.0000000000000918. PMID: 33284169. [↩]
- Pacheco C, Coutinho T, Bastiany A, Beanlands R, Boczar KE, Gulati M, Liu S, Luu J, Mulvagh SL, Paquin A, Saw J, Sedlak T. Canadian Cardiovascular Society/Canadian Women’s Heart Health Alliance Clinical Practice Update on Myocardial Infarction With No Obstructive Coronary Artery Disease (MINOCA). Can J Cardiol. 2024 Jun;40(6):953-968. doi: 10.1016/j.cjca.2024.02.032. PMID: 38852985. [↩]
- Bakhshi H, Gibson CM. MINOCA: Myocardial infarction no obstructive coronary artery disease. Am Heart J Plus. 2023 Jul 29;33:100312. doi: 10.1016/j.ahjo.2023.100312. PMID: 38510552; PMCID: PMC10945965. [↩]
- Steffen Johansson R, Tornvall P, Sörensson P, Nickander J. Reduced stress perfusion in myocardial infarction with nonobstructive coronary arteries. Sci Rep. 2023 Dec 13;13(1):22094. doi: 10.1038/s41598-023-49223-w. PMID: 38086910; PMCID: PMC10716406. [↩]
- Leo I, Bisaccia G, Miaris N, Procopio MC, Licordari R, Bucciarelli-Ducci C. Imaging patients with myocardial infarction with non-obstructive coronary arteries (MINOCA). Heart. 2024 Jan 10;110(3):209-217. doi: 10.1136/heartjnl-2023-322835. PMID: 37433660. [↩]
- Gudenkauf B, Hays AG, Tamis-Holland J, Trost J, Ambinder DI, Wu KC, Arbab-Zadeh A, Blumenthal RS, Sharma G. Role of Multimodality Imaging in the Assessment of Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Arteries: Beyond Conventional Coronary Angiography. J Am Heart Assoc. 2022 Jan 4;11(1):e022787. doi: 10.1161/JAHA.121.022787. Epub 2021 Dec 31. PMID: 34970915; PMCID: PMC9075186. [↩]
- Yaker ZS, Lincoff AM, Cho L, Ellis SG, Ziada KM, Zieminski JJ, Gulati R, Gersh BJ, Holmes D Jr, Raphael CE. Coronary spasm and vasomotor dysfunction as a cause of MINOCA. EuroIntervention. 2024 Jan 15;20(2):e123-e134. doi: 10.4244/EIJ-D-23-00448. PMID: 38224252; PMCID: PMC10786177. [↩]