Akut hjärtsvikt kan presenteras med måttliga symptom eller som ett livshotande tillstånd. Första steg är alltid att kontrollera vitalparametrar, följ ESC flowchart för initial management nedan om patienten är vitalt hotad. Nästa steg är att utföra ett mer omfattande status och ta anamnes samt initiera vanliga undersökningar inklusive labprover, medans patienten är övervakad. Identifiera orsaker som kräver rask specifik behandling – efter akronymen CHAMPIT, annars är standardbehandling till patienter med akut hjärtsvikt som inte är hypotensiva furix och nitro. Ge syrgas till hypoxiska patienter. Låt kronisk sviktbehandling vara kvar om patienten inte är hypotensiv. För kardiogen chock, se här. Efter stabilisering läs vidare på sidan om kronisk hjärtsvikt.

Definition akut hjärtsvikt

Akut hjärtsvikt definieras som snabb debut eller försämring av hjärtsviktssymptom eller hjärtsviktstecken. Akut hjärtsvikt kan presenteras som förstagångs hjärtsvikt (new onset/de novo) eller som akut dekompensation av kronisk hjärtsvikt. [1]Avsnitt 11 in: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, Heymans S, … Continue reading

Initial handläggning akut hjärtsvikt

Är patienten akut svårt sjuk: Följ ESC flowchart för initial management nedan.

Diagnostik

Anamnes, status

Akut hjärtsvikt presenteras vanligtvis med symptom eller tecken på övervätskning/stas och/eller (mindre vanligt) på reducerad cardiac output med perifer hypoperfusion:

Anamnes: Symptom på stas (dyspné, ortopneé, paroxysmal nattlig dyspné)? Angina? Kardiovaskulära sjukdomar (tidigare UCG?) och riskfaktorer, utlösande faktorer (se tabell nedan)?

Status: Tecken på stas (basala pulmonella rassel, jugularven-dilatation, hepatomegali, ascites, perifert ödem) eller hypoperfusion (kalla/svettiga extremiteter, oliguri, konfusion/yrsel; se wet/dry, cold/warm klassifikationen nedan)? Blodtryck, pox, hjärtfrekvens, andningsfrekvens?

Andra undersökningar

Bekräfta/uteslut akut hjärtsvikt och uteslut andra orsaker till patientens symptom/tecken (anemi, akut njursvikt, pneumoni, med mera) [2]Ponikowski P, Voors AA, Anker SD, Bueno H, Cleland JGF, Coats AJS, Falk V, González-Juanatey JR, Harjola VP, Jankowska EA, Jessup M, Linde C, Nihoyannopoulos P, Parissis JT, Pieske B, Riley JP, … Continue reading.

  • Lungröntgen: Kan visa pulmonell stas/ödem (men är normal hos cirka 20 % av patienter med pulmonell stas vid lungauskultation) [3]Chakko S, Woska D, Martinez H, de Marchena E, Futterman L, Kessler KM, Myerberg RJ. Clinical, radiographic, and hemodynamic correlations in chronic congestive heart failure: conflicting results may … Continue reading och påvisa alternativa orsaker till patientens insjuknande (till exempel pneumoni).
  • EKG: Ett helt normalt EKG gör hjärtsvikt osannolikt. Ett patologiskt EKG ökar sannolikheten för hjärtsvikt, har låg specificitet för diagnosen hjärtsvikt men kan ibland vara vägledande i att hitta orsaken (till exempel EKG med tecken på genomgången myokardinfarkt eller takyarytmi) [4]Wang CS, FitzGerald JM, Schulzer M, Mak E, Ayas NT. Does this dyspneic patient in the emergency department have congestive heart failure? JAMA. 2005 Oct 19;294(15):1944-56. doi: … Continue reading (ESC IC).
  • UCG: UCG är standardmetoden för att bekräfta eller utesluta diagnosen hjärtsvikt och alla patienter där misstanken efter den initiala bedömningen kvarstår behöver så småningom (vanligtvis inom 2 dygn) undersökas med UCG. Ett akut UCG är dock endast obligatoriskt hos hemodynamiskt påverkade patienter (särskilt patienter i kardiogen chock) och hos patienter där en akut mekanisk orsak (infarktkomplikationer: akut VSD, akut mitralisinsufficiens, tamponad), akut klaffinsufficiens, tamponad eller aortadissektion misstänks. Se även avsnitt om UCG på sidan om kronisk hjärtsvikt. (ESC IC)
  • Thorakalt ultraljud: Kan visa pulmonell stas eller pleuravätska och kan vara användbart om kunskap finns.
  • Blodprover: NT-proBNP (ESC IA), troponin, elstatus (Na, K, Krea, Urea), leverfunktion (ASAT, ALAT, aP, gGt, bilirubin), TSH, glukos, blodstatus (hb, LPK, TPK) (ESC IC).
    • Troponin: Används vid misstanke om bakomliggande akut koronart syndrom. Högsensitivt troponin är dock förhöjt hos majoriteten av patienter med akut hjärtsvikt. [5]Felker GM, Mentz RJ, Teerlink JR, Voors AA, Pang PS, Ponikowski P, Greenberg BH, Filippatos G, Davison BA, Cotter G, Prescott MF, Hua TA, Lopez-Pintado S, Severin T, Metra M. Serial high sensitivity … Continue reading
    • Elstatus (Na, K, Krea, Urea): Hjärtsvikt i sig och flera läkemedel som ges vid hjärtsvikt kan påverka njurfunktionen och elektrolyter. Elstatus skall mätas regelbundent, ofta dagligen, hos akut dekompenserade patienter (ESC IC).
    • Leverfunktion (ASAT, ALAT, aP, gGT, Bilirubin) är ofta patologiska vid akut hjärtsvikt (arteriell hypoperfusion och/eller venös stas) och är då även en markör för sämre prognos.[6]Nikolaou M, Parissis J, Yilmaz MB, Seronde MF, Kivikko M, Laribi S, Paugam-Burtz C, Cai D, Pohjanjousi P, Laterre PF, Deye N, Poder P, Cohen-Solal A, Mebazaa A. Liver function abnormalities, clinical … Continue reading
    • TSH: Hypo-och hyperthyreos kan orsaka hjärtsvikt.
    • Glukos, blodstatus (hb, LPK, TPK): För differentialdiagnostik.
    • Vid misstanke/differentialdiagnos lungemboli: D-dimer.
    • Vid misstanke/differentialdiagnos infektion: procalcitonin [7]Maisel A, Neath SX, Landsberg J, Mueller C, Nowak RM, Peacock WF, Ponikowski P, Möckel M, Hogan C, Wu AH, Richards M, Clopton P, Filippatos GS, Di Somma S, Anand I, Ng LL, Daniels LB, Christenson … Continue reading.
    • Blodgas: Blodgas behöver inte tas på alla patienter med akut hjärtsvikt. En venös blodgas (för C02, pH, laktat) rekommenderas för patienter med lungödem eller KOL. Arteriell blodgas tas på patienter i kardiogen chock eller perifer hypoperfusion (där pox-mätning blir opålitlig)(ESC IC).
    • Natriuretiska Peptider (NP): B-type natriuretic peptide (BNP) och N-terminal pro-BNP (NT-proBNP).
      NP bör tas på alla patienter där hjärtsvikt misstänks vara orsak till akut dyspné: NP-koncentration under cut-off värdet gör bakomliggande hjärtsvikt osannolik (hög sensitivitet), NP över cut-off värdet är dock inte tvärtom ett bevis för hjärtsvikt (lägre positivt prediktivt värde). Läs mer detaljerat på sidan kronisk hjärtsvikt/NP.
      Övre normalvärde för NP: [8]Ponikowski P, Voors AA, Anker SD, Bueno H, Cleland JGF, Coats AJS, Falk V, González-Juanatey JR, Harjola VP, Jankowska EA, Jessup M, Linde C, Nihoyannopoulos P, Parissis JT, Pieske B, Riley JP, … Continue reading.
akut patienticke-akut patient
BNP<100 pg/mL<35 pg/mL
NT-pro-BNP<300 pg/mL<125 pg/mL

ESC flowchart diagnostik akut hjärtsvikt

Flowchart diagnostik vid akut hjärtsvikt
ESC guideline hjärtsvikt 2021

Handläggning akut hjärtsvikt

Övervak

Patienter med (misstanke om) akut hjärtsvikt bör övervakas med EKG-övervak, pulsoxymetri, regelbunden mätning av blodtryck och andningsfrekvens.

Diures bör mätas (men rutinmässig KAD-sättning rekommenderas inte) (ESC IC).

Patienter skall vägas dagligen och vätskebalans skall dokumenteras (ESC IC).

Vårdnivå

ESC ger en vägledning till valet av vårdnivå för patienter med akut hjärtsvikt, men beakta dina lokala rutiner:

IVA (alternativt adekvat utrustad HIA, om ej respiratorisk instabil):

  • Patienter med hög risk för behov av intubation: POX < 90 % trots syrgas, andningsfrekvens >25/min, användning av accessoriska muskler för andningen.
  • Blodtryck <90 mmHg
  • Hjärtfrekvens <40/min eller >130/min
  • Kliniska tecken på hypoperfusion

CHAMPIT – identifiera orsaker som kräver omgående behandling

C-Coronary: Akut koronart syndrom: Patienter med akut koronart syndrom som presenterar med akut hjärtsvikt har, oberoende av förekomst av ST-höjningar- en akut indikation för koronarangiografi inom 2 timmar. Se akutbehandling STEMI, akutfas NSTE-ACS, och kardiogen chock.

H-Hypertensive emergency: Akut uttalad blodtrycksstegring presenterar sig ofta som lungödem. Första målet ska då vara att sänka blodtrycket (med ca 25 % första timmarna) [9]Mancia G, Fagard R, Narkiewicz K, Redon J, Zanchetti A, Böhm M, Christiaens T, Cifkova R, De Backer G, Dominiczak A, Galderisi M, Grobbee DE, Jaarsma T, Kirchhof P, Kjeldsen SE, Laurent S, Manolis … Continue reading[10]Ponikowski P, Voors AA, Anker SD, Bueno H, Cleland JGF, Coats AJS, Falk V, González-Juanatey JR, Harjola VP, Jankowska EA, Jessup M, Linde C, Nihoyannopoulos P, Parissis JT, Pieske B, Riley JP, … Continue reading Förstahandsval är intravenös vasodilatator (oftast i.v. nitroglycerin) och loop-diuretika (Furix). Se sida hypertensivt nödfall.

A-Arytmi: Allvarliga brady -eller takykardi som orsakar eller förvärrar akut hjärtsvikt behöver behandlas omgående med temporär pacing, läkemedelsbehandling eller elkonvertering. [11]Priori SG, Blomström-Lundqvist C, Mazzanti A, Blom N, Borggrefe M, Camm J, Elliott PM, Fitzsimons D, Hatala R, Hindricks G, Kirchhof P, Kjeldsen K, Kuck KH, Hernandez-Madrid A, Nikolaou N, Norekvål … Continue reading[12]Hindricks G, Potpara T, Dagres N, Arbelo E, Bax JJ, Blomström-Lundqvist C, Boriani G, Castella M, Dan GA, Dilaveris PE, Fauchier L, Filippatos G, Kalman JM, La Meir M, Lane DA, Lebeau JP, Lettino M, … Continue reading [13]Brignole M, Auricchio A, Baron-Esquivias G, Bordachar P, Boriani G, Breithardt OA, Cleland J, Deharo JC, Delgado V, Elliott PM, Gorenek B, Israel CW, Leclercq C, Linde C, Mont L, Padeletti L, Sutton … Continue reading. Hos hemodynamiskt påverkade patienter (lågt blodtryck) där takykardier anses vara orsaken rekommenderas omgående elkonvertering.

M-Akut Mekanisk orsak: Det kan handla om en myokardinfarkt-komplikation (akut mitralisinsufficiens, akut VSD, kammar-ruptur med tamponad), en komplikation av ett interventionellt ingrepp (tamponad efter PCI, pacemakerimplantation eller ablation), akut mitralis/aortainsufficiens i samband med endokardit eller aortadissektion. Gemensamma faktorn är att det krävs akut kirurgisk behandling. UCG är obligatoriskt för diagnos, hjärt-auskultation kan ibland väcka misstanken.

P-Pulmonary Embolism (lungemboli)

I-Infektioner (särskilt myokardit)

T-tamponad (se sida perikardpunktion)

källa[14]Avsnitt 11 in: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, Heymans S, … Continue reading

ESC flowchart initial management akut hjärtsvikt

Akut behandling och utredning av patienter med akut hjärtsvikt
ESC guideline hjärtsvikt 2021

ESC flowchart behandling akut dekompenserad kronisk hjärtsvikt

Behandlingsstrategi i patienter med akut dekompenserat hjärtsvikt
ESC guideline hjärtsvikt 2021

Initial behandling akut hjärtsvikt

Syrgas/ventilation

Syrgasterapi rekommenderas hos patienter med POX (SpO2) <90 % / PaO2 <8,0 kPa (arteriell blodgas) (ESC IC). Syrgas ska inte användas rutinmässigt hos alla patienter med akut hjärtsvikt, eftersom syrgasbehandling kan ha negativa effekter (vasokonstriktion och reduktion av cardiac output, hos KOL-patienter hyperkapni) [15]Park JH, Balmain S, Berry C, Morton JJ, McMurray JJ. Potentially detrimental cardiovascular effects of oxygen in patients with chronic left ventricular systolic dysfunction. Heart. 2010 … Continue reading[16]Avsnitt 11 in: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, Heymans S, … Continue reading

Non-invasiv ventilering (CPAP/BiPAP) kan minska behov av intubering och minska respiratorisk stress hos hypoxiska patienter med lungödem eller patienter med respiratorisk stress (AF >25/min + POX <90 %) och är särskilt indicerat vid respiratorisk acidos (pH <7,35) och hyperkapni (PaCO2 >6,65 kPa) ) (ESC IIaB). [17]Gray A, Goodacre S, Newby DE, Masson M, Sampson F, Nicholl J; 3CPO Trialists. Noninvasive ventilation in acute cardiogenic pulmonary edema. N Engl J Med. 2008 Jul 10;359(2):142-51. doi: … Continue reading [18]Weng CL, Zhao YT, Liu QH, Fu CJ, Sun F, Ma YL, Chen YW, He QY. Meta-analysis: Noninvasive ventilation in acute cardiogenic pulmonary edema. Ann Intern Med. 2010 May 4;152(9):590-600. doi: … Continue reading [19]Vital FM, Ladeira MT, Atallah AN. Non-invasive positive pressure ventilation (CPAP or bilevel NPPV) for cardiogenic pulmonary oedema. Cochrane Database Syst Rev. 2013 May 31;(5):CD005351. doi: … Continue reading NIV kan minska blodtrycket och ska användas med försiktighet på hypotensiva patienter. Blodtrycket ska kontrolleras med korta intervall vid NIV-behandling.

Se även ESC-konsensusdokumentet Indications and practical approach to non-invasive ventilation in acute heart failure [20]Masip J, Peacock WF, Price S, Cullen L, Martin-Sanchez FJ, Seferovic P, Maisel AS, Miro O, Filippatos G, Vrints C, Christ M, Cowie M, Platz E, McMurray J, DiSomma S, Zeymer U, Bueno H, Gale CP, … Continue reading

Intubation/invasiv ventilering: Beslutet fattas alltid individuellt av en narkosläkare, som vägledning är intubation indicerat vid pågående hypoxi (POX <90 %, PaO2 arteriell <8,0 kPa) eller hyperkapni (PaCO2 >6,65 kPa)/respiratorisk acidos (pH <7,35) som inte kan hanteras med NIV (ESC IC).. Intubation av patienter i akut hjärtsvikt, särskilt patienter i chock, är en högriskprocedur och kräver en erfaren anestesiolog. Invasiv arteriell blodtryckmätning bör finnas innan hemodynamiskt påverkade patienter intuberas (om tiden tillåter) för att i tid upptäcka grav hypotension i samband med sövning (propofol kan inducera hypotension och är negativt inotrop).[21]Avsnitt 11 in: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, Heymans S, … Continue reading

Läkemedelsbehandling

Diuretika

I.v. loop-diuretika (Furix) ges till alla patienter med symptom/tecken på övervätskning. Undvik vid kliniska tecken till hypoperfusion. Börja med 20-40 mg Furix i.v. till patienter som inte står på kronisk diuretikabehandling och som inte har relevant njursvikt. Patienter som har kronisk oral terapi ska behandlas med 1-2 gånger dosen i.v som patienten hade innan p.o.. Dosen delas i 2-3 gånger dagliga bolus (endat 1x bolus per dag för lite), ingen fördel med kontinuerlig infusion (om du ändå väljer kontinuerlig infusion: börja med en laddningsdos) [22]Avsnitt 11.3.3.: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, Heymans … Continue reading[23]Felker GM, Lee KL, Bull DA, Redfield MM, Stevenson LW, Goldsmith SR, LeWinter MM, Deswal A, Rouleau JL, Ofili EO, Anstrom KJ, Hernandez AF, McNulty SE, Velazquez EJ, Kfoury AG, Chen HH, Givertz MM, … Continue reading, dosen styrs av patientens symptom, diures och status. Elstatus kontrolleras regelbundet. (ESC IC). Vid resistenta ödem som inte minskas även med ökade doser loop-diuretika rekommenderas kombinationsbehandling loop-diuretikum plus thiazid-diuretikum. (ESC IIaB)[24]Avsnitt 11 in: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, Heymans S, … Continue reading[25]Mullens W, Damman K, Harjola VP, Mebazaa A, Brunner-La Rocca HP, Martens P, Testani JM, Tang WHW, Orso F, Rossignol P, Metra M, Filippatos G, Seferovic PM, Ruschitzka F, Coats AJ. The use of … Continue reading

Utvärdera diuretika-respons genom mäting av timurin och/eller urin-natrium 2 timmar efter diuretikabolus: Bra diuretikasvar definieras som urin-Natrium >50-70mEq/liter (2h efter bolus) eller urinmängd >100-150ml/h inom första 6 timmar efter bolus. Om kriterierna inte är uppfyllda (och du fortfarande bedömer att patienten är övervätskad): Dubblera furix-dosen, om detta inte hjälper: Kombinera furix med thiaziddiuretikum eller thiazid-liknande metolazon (regelbundna elstatus/njurfunktionskontroller). Minska diuretikadosen när effekt är uppnådd. [26]Mullens W, Damman K, Harjola VP, Mebazaa A, Brunner-La Rocca HP, Martens P, Testani JM, Tang WHW, Orso F, Rossignol P, Metra M, Filippatos G, Seferovic PM, Ruschitzka F, Coats AJ. The use of … Continue reading[27]Avsnitt 11 in: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, Heymans S, … Continue reading[28]Mullens W, Damman K, Harjola VP, Mebazaa A, Brunner-La Rocca HP, Martens P, Testani JM, Tang WHW, Orso F, Rossignol P, Metra M, Filippatos G, Seferovic PM, Ruschitzka F, Coats AJ. The use of … Continue reading

Använding av diuretika vid akut hjärtsvikt
ESC guideline hjärtsvikt 2021

Läs även The use of diuretics in heart failure with congestion – a position statement from the Heart Failure Association of the European Society of Cardiology [29]Mullens W, Damman K, Harjola VP, Mebazaa A, Brunner-La Rocca HP, Martens P, Testani JM, Tang WHW, Orso F, Rossignol P, Metra M, Filippatos G, Seferovic PM, Ruschitzka F, Coats AJ. The use of … Continue reading och Diuretic Therapy for Patients With Heart Failure: JACC State-of-the-Art Review [30]Felker GM, Ellison DH, Mullens W, Cox ZL, Testani JM. Diuretic Therapy for Patients With Heart Failure: JACC State-of-the-Art Review. J Am Coll Cardiol. 2020 Mar 17;75(10):1178-1195. … Continue reading

Vasodilatatorer

Vasodilaterande läkemedel (oftast i.v. nitroglycerin) används vid akut hjärtsvikt och systoliskt blodtryck >110 mmHg. (ESC IIbB) Regelbunden blodtrycksmätning krävs (om instabila patienter helst invasiv tryckmätning). Vasodilatatorer är förstahandsval vid hypertensivt lungödem. RCT från 2019 och 2020 har inte kunnat visa en fördel med tidig och längre användning av i.v. vasodilatation jämfört med standardbehandling (diuretika).[31]Kozhuharov N, Goudev A, Flores D, Maeder MT, Walter J, Shrestha S, Gualandro DM, de Oliveira Junior MT, Sabti Z, Müller B, Noveanu M, Socrates T, Ziller R, Bayés-Genís A, Sionis A, Simon P, Michou … Continue reading[32]Freund Y, Cachanado M, Delannoy Q, Laribi S, Yordanov Y, Gorlicki J, Chouihed T, Féral-Pierssens AL, Truchot J, Desmettre T, Occelli C, Bobbia X, Khellaf M, Ganansia O, Bokobza J, Balen F, Beaune S, … Continue reading

Hos patienter med normo/hypertensivt lungödem och tät aortastenos är nitro inte absolut kontraindicerat, ska dock användas med försiktighet. [33]Claveau D, Piha-Gossack A, Friedland SN, Afilalo J, Rudski L. Complications Associated With Nitrate Use in Patients Presenting With Acute Pulmonary Edema and Concomitant Moderate or Severe Aortic … Continue reading[34]Khot UN, Novaro GM, Popović ZB, Mills RM, Thomas JD, Tuzcu EM, Hammer D, Nissen SE, Francis GS. Nitroprusside in critically ill patients with left ventricular dysfunction and aortic stenosis. N Engl … Continue reading

Inotropa läkemedel

I.v.-infusion av inotropa läkemedel (Dobutamine, Dopamin, Levosimendan, Phosphodiesterase-III-inhibitorer (t.e.x Milrinon/Corotrop) “may be considered” (ESC IIbC) hos patienter med akut hjärtsvikt som är hypotensiva (systolisk <90 mmHg) och visar symptom på perifer hypoperfusion trots adekvat fyllnads-status (det vill säga som inte har vätskebrist), med målet att förbättra cardiac output och perifer perfusion/ändorganfunktion. Notera att flera inotropa läkemedel även har vasodilatativa effekter (det vill säga minskar blodtrycket) och därför kräver tillägg av en vasopressor (oftast noradrenalin). Inotropa droger skall enligt ESC, av säkerhetskäl, inte användas hos patienter som inte är hypotensiva och inte visar tecken på hypoperfusion (ESC IIIC).[35]Avsnitt 11.3.5: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, Heymans … Continue reading [36]Maack C, Eschenhagen T, Hamdani N, Heinzel FR, Lyon AR, Manstein DJ, Metzger J, Papp Z, Tocchetti CG, Yilmaz MB, Anker SD, Balligand JL, Bauersachs J, Brutsaert D, Carrier L, Chlopicki S, Cleland JG, … Continue reading[37]Ahmad T, Miller PE, McCullough M, Desai NR, Riello R, Psotka M, Böhm M, Allen LA, Teerlink JR, Rosano GMC, Lindenfeld J. Why has positive inotropy failed in chronic heart failure? Lessons from prior … Continue reading[38]Mebazaa A, Yilmaz MB, Levy P, Ponikowski P, Peacock WF, Laribi S, Ristic AD, Lambrinou E, Masip J, Riley JP, McDonagh T, Mueller C, deFilippi C, Harjola VP, Thiele H, Piepoli MF, Metra M, Maggioni A, … Continue reading [39]Mebazaa A, Motiejunaite J, Gayat E, Crespo-Leiro MG, Lund LH, Maggioni AP, Chioncel O, Akiyama E, Harjola VP, Seferovic P, Laroche C, Julve MS, Roig E, Ruschitzka F, Filippatos G; ESC Heart Failure … Continue reading

För dosering av inotropa läkemedel se sidan läkemedel/inotropi

Läs mer här: Treatments targeting inotropy (EHJ 2019)[40]Maack C, Eschenhagen T, Hamdani N, Heinzel FR, Lyon AR, Manstein DJ, Metzger J, Papp Z, Tocchetti CG, Yilmaz MB, Anker SD, Balligand JL, Bauersachs J, Brutsaert D, Carrier L, Chlopicki S, Cleland JG, … Continue reading

Vasopressor

En vasopressor, i första hand noradrenalin, “may be considered” (ESC IIbB) vid kardiogen chock, för att öka blodtrycket och organperfusionen. I kliniska verkligheten finns det vid uttalad chock ofta inte något alternativ och noradrenalin är förstahandsbehandling vid kardiogen chock. En vasopressor ökar dock vänsterkammarens afterload, vid västerkammarsvikt kan kombinationsbehandling med ett inotropt läkemedel övervägas. [41]Avsnitt 11.3.6 in: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, … Continue reading[42]De Backer D, Biston P, Devriendt J, Madl C, Chochrad D, Aldecoa C, Brasseur A, Defrance P, Gottignies P, Vincent JL; SOAP II Investigators. Comparison of dopamine and norepinephrine in the treatment … Continue reading[43]Levy B, Clere-Jehl R, Legras A, Morichau-Beauchant T, Leone M, Frederique G, Quenot JP, Kimmoun A, Cariou A, Lassus J, Harjola VP, Meziani F, Louis G, Rossignol P, Duarte K, Girerd N, Mebazaa A, … Continue reading[44]Léopold V, Gayat E, Pirracchio R, Spinar J, Parenica J, Tarvasmäki T, Lassus J, Harjola VP, Champion S, Zannad F, Valente S, Urban P, Chua HR, Bellomo R, Popovic B, Ouweneel DM, Henriques JPS, … Continue reading

Trombosprofylax

Tromboxprofylas bör ges till patienter med akut hjärtsvikt (som inte redan är antikoagulerade), oftast LMWH. (ESC IA) [45]Dentali F, Douketis JD, Gianni M, Lim W, Crowther MA. Meta-analysis: anticoagulant prophylaxis to prevent symptomatic venous thromboembolism in hospitalized medical patients. Ann Intern Med. 2007 Feb … Continue reading[46]Avsnitt 11.3.9 in: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, … Continue reading

Morfin

Opiater har traditionellt använts för att minska dyspné och rädsla hos patienter med svår dysnpé/lungödem, man har dock redan tidigare avrått från generell användning på alla patienter med akut hjärtsvikt (ESC guideline hjärtsvikt 2016: ESC IIbB): Opiater orsaker biverkningar som illamående, hypotension, bradykardi och andningsdepression. Retrospektiva studier beskriver ett samband med ökad användning av mekanisk ventilation och ökad mortalitet [47]Avsnitt 11.3.7 in: McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, … Continue reading. ESC guideline hjärtsvikt 2021 klassar rutinmässig användning av opiater i akut hjärtsvikt som kontraindicerat, undantaget enstaka patienter med annars terapiresistent dyspné/ångest (ESC IIIC).

Digoxin

Digoxin är indicerat vid akut hjärtsvikt och snabbt förmaksflimmer.

Angående kronisk sviktmedicinering hos akut dekompenserade patienter

En väsentlig andel av patienter som presenterar med akut hjärtsvikt är patienter med kronisk hjärtsvikt och akut dekompensation (ofta på grund av en utlösande faktor). Dessa behandlas vanligtvis med “disease modifying therapies”, alltså med läkemedel som ges i prognostisk syfte och ofta upptitreras under längre tid (betablockad, RAAS blockad, MRA, och andra, se kronisk hjärtsvikt/läkemedelsbehandling). Även betablockerare kan och bör fortsättas under en akut dekompensation, så länge patienten inte är i chock. [48]Ponikowski P, Voors AA, Anker SD, Bueno H, Cleland JGF, Coats AJS, Falk V, González-Juanatey JR, Harjola VP, Jankowska EA, Jessup M, Linde C, Nihoyannopoulos P, Parissis JT, Pieske B, Riley JP, … Continue reading [49]Prins KW, Neill JM, Tyler JO, Eckman PM, Duval S. Effects of Beta-Blocker Withdrawal in Acute Decompensated Heart Failure: A Systematic Review and Meta-Analysis. JACC Heart Fail. 2015 … Continue reading

Det är viktigt att behandling med dessa läkemedel fortsätts när patienten läggs in för akut dekomenpensation, så länge patienten inte är hemodynamiskt påverkad eller andra tydliga kontraindikationer föreligger (ESC IC).

Hos patienter med de-novo hjärtsvikt skall dessa läkemedel sättas in efter att patienten stabiliseras, läs mer på sidan kronisk hjärtsvikt/läkemedelsbehandling (ESC IC).

Ultrafiltration/Dialys

Ultrafiltration är en metod där man via ett semipermeabelt membran drar vätska från patientens cirkulation. Det finns inget belägg för att ultrafiltation skulle vara bättre än diuretikabehandling. [50]Bart BA, Goldsmith SR, Lee KL, Givertz MM, O’Connor CM, Bull DA, Redfield MM, Deswal A, Rouleau JL, LeWinter MM, Ofili EO, Stevenson LW, Semigran MJ, Felker GM, Chen HH, Hernandez AF, Anstrom … Continue reading[51]Mentz RJ, Kjeldsen K, Rossi GP, Voors AA, Cleland JG, Anker SD, Gheorghiade M, Fiuzat M, Rossignol P, Zannad F, Pitt B, O’Connor C, Felker GM. Decongestion in acute heart failure. Eur J Heart … Continue reading. Ultrafiltration “may be considered” (ESC IIbB) hos övervätskade patienter som inte förbättras med diuretikaterapi.

Dialys, som även reglerar elektrolyter, kan vara indicerat vid hjärtsvikts-associerad njursvikt (kalium >6,5 mmol/l, pH <7,2, urea >25 mmol/l, kreatinin >300 mikromol/l) [52]Ponikowski P, Voors AA, Anker SD, Bueno H, Cleland JGF, Coats AJS, Falk V, González-Juanatey JR, Harjola VP, Jankowska EA, Jessup M, Linde C, Nihoyannopoulos P, Parissis JT, Pieske B, Riley JP, … Continue reading (ESC IIaC).

Pleuratappning

Hos patienter med större mängd pleuravätska kan pleuratappning förbättra dyspné (och teoretiskt även förbättra njurfunktionen genom normalisering av intra-abdominella trycket) [53]Mullens W, Abrahams Z, Francis GS, Taylor DO, Starling RC, Tang WH. Prompt reduction in intra-abdominal pressure following large-volume mechanical fluid removal improves renal insufficiency in … Continue reading.

Behandling akut lungödem

Flowchart behandling akut lungedem
ESC guideline hjärtsvikt 2021

Behandling vid kardiogen chock

se sidan kardiogen chock.

ESC flowchart läkemedelsbehandling efter klinisk profil

ESC flowchart läkemedelsbehandling akut hjärtsvikt efter klinisk profil
ESC guideline hjärtsvikt 2016

Klassifikation akut hjärtsvikt

Det finns olika klassifikationer för akut hjärtsvikt, men mest kliniskt användbar är klassifikation efter patientens kliniska presentation:

Klassifikation efter blodtrycket

  • Bevarat systoliskt blodtryck: 90-140 mmHg
  • Hypertensivt systoliskt blodtryck: >140 mmHg
  • Hypotensiv akut hjärtsvikt: <90 mmHg

Hypotensiva patienter har sämst prognos och kräver särskild uppmärksamhet.

Klassifikation efter orsak (CHAMPIT)

Ett annat sätt är att indela akut hjärtsvikt efter förekomst av en orsak som kräver omedelbar behandling (se CHAMPIT-akronym ovan):

  • Akut koronart syndrom
  • Hypertensivt nödfall
  • Allvarlig taky-/bradykardi
  • Akut mekanisk orsak (akut mitralis/aortaklaffsinsufficiens, akut VSD, tamponad)
  • Lungemboli
  • Infektion
  • Tamponad

Wet/dry, warm/cold klassifikationen

Här används det kliniska statuset för att klassificera, efter kliniska tecken på: [54]Nohria A, Tsang SW, Fang JC, Lewis EF, Jarcho JA, Mudge GH, Stevenson LW. Clinical assessment identifies hemodynamic profiles that predict outcomes in patients admitted with heart failure. J Am Coll … Continue reading [55]Ponikowski P, Voors AA, Anker SD, Bueno H, Cleland JGF, Coats AJS, Falk V, González-Juanatey JR, Harjola VP, Jankowska EA, Jessup M, Linde C, Nihoyannopoulos P, Parissis JT, Pieske B, Riley JP, … Continue reading

  1. Stas (patient klassas som “wet” om stas förekommer, annars som “dry”),
    • vänstersidig stas: dyspné, ortopné, paroxysmal nattlig dyspné, basala pulmonella rassel
    • högersidig stas: jugularvendilatation, hepatomegali, ascites, perifer ödem
  2. Perifer hypoperfusion (perifer hypoperfusion: “cold”, annars “warm”). Hypoperfusion är inte samma sak som hypotension, men hypoperfusion åtföljs ofta av hypotension.
    1. kalla, svettiga extremiteter
    2. oliguri, konfusion/yrsel

Klassificering efter dessa kriterier ger 4 grupper:

  1. Warm+ wet (väl perfunderad men övervätskad, den vanligaste gruppen)
  2. Cold + wet (hypoperfunderad, övervätskad)
  3. Cold + dry (hypoperfunderad, ej övervätskad)
  4. Warm + dry (kompenserad patient, välperfunderad och ej övervätskad)
Wet/dry, warm/cold klassifikationen akut hjärtsvikt
ESC guideline hjärtsvikt 2016

Klassifikation vid hjärtinfarkt:

Killipp-Klassifktion: Klassificerar akut hjärtsvikt vid myokardinfarkt. Se scores/Killipp.

Triggerfaktorer för akut hjärtsvikt

Faktorer som kan utlösa akut hjärtsvikt: [56]Ponikowski P, Voors AA, Anker SD, Bueno H, Cleland JGF, Coats AJS, Falk V, González-Juanatey JR, Harjola VP, Jankowska EA, Jessup M, Linde C, Nihoyannopoulos P, Parissis JT, Pieske B, Riley JP, … Continue reading
Akut koronart syndrom
Takyarytmier (till exempel snabbt förmaksflimmer, ventrikulära takykardier)
Bradyarytmier
Uttalad arteriell hypertension
Infektion (till exempel pneumoni, endokardit, sepsis)
Non compliance för salt/vätskerestriktion vid kronisk hjärtsvikt
Toxiska substanser (alkohol, droger)
Läkemedel (NSAID, kortikosteroider m.fl)
KOL-exacerbation
Lungemboli
Ökat sympatikotonus, stress
Metabola/hormonella störningar (hyper/hypothyreos, diabetes ketoacidos, adrenal störning, graviditet/förlossning)

Kriterier för hemgång

  • Patienten är hemodynamiskt stabil, normovolem.
  • Njurfunktionen är stabil.
  • Patienten är insatt på startdoser av evidensbaserade sviktmediciner (se kronisk hjärtsvikt/läkemedelsbehandling).
  • Patienten är informerad om sviktmedicinering och eventuella regler kring vikt och vätskebalans.
  • Uppföljning (även kontroll av njurfunktionen vid insättning av RAAS-blockad, MRA) är organiserad och kontakt till sviktmottagning knuten för lämpliga patienter.

Litteratur

2021 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure [57]McDonagh TA, Metra M, Adamo M, Gardner RS, Baumbach A, Böhm M, Burri H, Butler J, Čelutkienė J, Chioncel O, Cleland JGF, Coats AJS, Crespo-Leiro MG, Farmakis D, Gilard M, Heymans S, Hoes AW, … Continue reading

2021 ESC Guideline heart failure-supplementary data

Indications and practical approach to non-invasive ventilation in acute heart failure [58]Masip J, Peacock WF, Price S, Cullen L, Martin-Sanchez FJ, Seferovic P, Maisel AS, Miro O, Filippatos G, Vrints C, Christ M, Cowie M, Platz E, McMurray J, DiSomma S, Zeymer U, Bueno H, Gale CP, … Continue reading

The use of diuretics in heart failure with congestion – a position statement from the Heart Failure Association of the European Society of Cardiology [59]Mullens W, Damman K, Harjola VP, Mebazaa A, Brunner-La Rocca HP, Martens P, Testani JM, Tang WHW, Orso F, Rossignol P, Metra M, Filippatos G, Seferovic PM, Ruschitzka F, Coats AJ. The use of … Continue reading

Treatments targeting inotropy (EHJ 2019)[60]Maack C, Eschenhagen T, Hamdani N, Heinzel FR, Lyon AR, Manstein DJ, Metzger J, Papp Z, Tocchetti CG, Yilmaz MB, Anker SD, Balligand JL, Bauersachs J, Brutsaert D, Carrier L, Chlopicki S, Cleland JG, … Continue reading

ESC guideline hjärtsvikt 2016 [61]Ponikowski P, Voors AA, Anker SD, Bueno H, Cleland JGF, Coats AJS, Falk V, González-Juanatey JR, Harjola VP, Jankowska EA, Jessup M, Linde C, Nihoyannopoulos P, Parissis JT, Pieske B, Riley JP, … Continue reading

Recommendations on pre-hospital & early hospital management of acute heart failure: a consensus paper from the Heart Failure Association of the European Society of Cardiology, the European Society of Emergency Medicine and the Society of Academic Emergency Medicine (Eur J heart fail 2015) [62]Mebazaa A, Yilmaz MB, Levy P, Ponikowski P, Peacock WF, Laribi S, Ristic AD, Lambrinou E, Masip J, Riley JP, McDonagh T, Mueller C, deFilippi C, Harjola VP, Thiele H, Piepoli MF, Metra M, Maggioni A, … Continue reading

Last Updated on October 25, 2022 by Christian Dworeck

Christian Dworeck
Latest posts by Christian Dworeck (see all)

References[+]

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *