Här hittar du som ST-läkare och handledare information och idéer kring handledning.

Instruktioner till ST-läkaren

Handledning fungerar bäst om du som ST-läkare visar intresse för att träffa din handledare. Många studierektorer och handledare ser det därför som ST-läkarens ansvar att boka in nästa möte. Det är också ditt ansvar som ST-läkare att dokumentera mötet (datum, några ord om innehållet) i din ST-pärm (dokumentationskrav för eventuell inspektion). Avsnittet nedan är skrivet för handledaren. Tänk på att du själv kommer att bli handledare efter din ST, så försök att sätta dig i handledarens ställe och läs avsnittet. Det kan vara bra att ta upp frågan vid första mötet om din handledare har gått en handledningskurs (det är ett krav och det kan ibland glömmas bort).

Instruktioner till handledaren

Vad är en handledningskurs?

Enligt Socialstyrelsens bestämmelser i SOSFS 2015:8 ska en handledare vara specialistkompetent inom den aktuella specialiteten och ha genomgått en handledarutbildning (inklusive metoder för bedömning). Begreppet “handledningskurs” är inte skyddat, vilket innebär att vem som helst kan genomföra och attestera deltagande i en sådan kurs. Socialstyrelsen definierar inte längden på kursen eller vilka som kan hålla den. Socialstyrelsen kräver dock (och kan kontrollera) i SoS riktlinjer och föreskrifter för ST 2015: att handledaren “ska har genomgått en handledarutbildning” , som “bör omfatta handledning, pedagogik, metoder för bedömning, kommunikation och etik.”

På praktiskt plan innebär det att för Socialstyrelsen är en handledningskurs den som bekräftar “handledning, pedagogik, metoder för bedömning, kommunikation och etik” i intyget.

I handledarens uppdrag ingår att:

  • genomföra dokumenterade handledningssamtal med ST-läkaren
  • hjälpa ST-läkaren att utforma ett individuellt utbildningsprogram
  • ansvara för kontinuerlig bedömning av ST-läkarens kompetens och slutligen, att tillsammans med verksamhetschefen, intyga att ST-läkaren uppnått specialistkompetens

Mål med handledning

  • Att integrera teori och praktik så att ST-läkaren utvecklar sin yrkespraxis och professionella roll
  • Att öka insikten om personliga förhållningssätt och beteenden och deras betydelse i yrkeslivet
  • Att utveckla det personliga ledarskapet genom att arbeta med det som behöver förbättras och stärka dem sidor som redan är välfungerande

Arbetssätt

Dem första mötena

  • Lära känna varandra
  • Formulera spelregler (vem planerar möte, vem skriver protokoll)
  • Skaffa ST-pärmen (mall ligger på hemsidan. Spara allt i en digital pärm och skriv ca 2 ggr per år ut på papper och samla i en fysisk pärm)
  • Planera ST-utbildningen, anpassa och signera den individuella utbildningsplanen
  • Diskutera tidigt under handledningen hur ni skall hantera om det uppstår problem i handledningsrelationen

Fortlöpande möten under ST

  • Uppföljning avseende delmål (vad är klart? Vad behöver planeras? Hur?)
  • Progressionsbedömning (se nedan)
  • Feedback till ST-läkare respektive ömsesidig feedback avseende handledningsprocessen
  • Relationsprocess

Avslut

  • Ömsesidig feedback
  • Sammanställning av dokument och intyg

ST-handledning är en longitudinell relation som sträcker sig över ett halvt decennium och är en fin möjlighet att få följa en yngre kollegas professionella utveckling och samtidigt lära sig och utvecklas mycket själv!

Förhållningssätt

Lyssna – försök förstå istället för att förklara.
Vidga perspektivet, ifrågasätt, presentera andra tolkningar.
Var tydlig i din återkoppling och våga ta upp även det svåra.

Frekvens/dokumentation

Ett handledarmöte ska äga rum i genomsnitt en gång per månad, med en timme avsatt tid: Det är i första hand ST-läkaren som ansvarar för att boka och dokumentera mötet. Att dokumentera datum och innehåll är ett krav från Socialstyrelsen och ett stöd för ST-läkarens självvärdering och för att ni tillsammans ska kunna följa progressionen över tid. Vid byte av handledare, när kollegor slutar eller när den personliga kontakten mellan ST och HL inte fungerar, är det bra att kunna ha en dokumentation att luta sig emot. Spara dokumentation i ST-läkarpärmen.

Innehåll/struktur

Det är upp till handledaren och ST-läkaren att bestämma innehållet i handledarmötet, men vissa punkter bör tas upp (utvecklingsplan, bedömning). Förslag till struktur hittar du i avsnittet/dokumentet ”Förslag på intervall och aktiviteter…”.

Litteratur

Vilka böcker/guidelines/artiklar ska ST-läkaren läsa under kommande år? Lägg upp en realistisk plan, dokumentera planen och använd följande möten under året för uppföljning. Några förslag:

  • Braunwald: Hela boken finns som e-book. Välj ut vilka kapitel som är viktiga.
  • ESC-guidelines. Målet ska vara att en kardiolog-ST har läst alla ESC-guidelines. Välj ut vilka som ska läsas under året och använd följande möten för återkoppling och diskussion.

Bedömningsmetoder

  • Sit-in:

Gör som handledare en sit-in på hjärtmottagning (eller be en annan senior kollega). Genomgång efter sit-in: Hur upplevde ST-läkaren bedömningssituationen? Vilka styrkor och svagheter belystes? Vilken kunskap saknas? Överensstämmer bedömningen med tidigare genomförda sit-in? Kan man notera en progression?

Mall för sit-in t.ex. här.

  • Självvärdering

Diskussion som utgår ifrån att ST-läkaren inför mötet genomfört ”360 grader” egen bedömning. Gemensam reflektion kring professionell självbild.

Mall för 360grader hittar du t.ex. här.

  • Fallbaserad diskussion

Utifrån fall som ST-läkaren handlagt på egen hand.
ST-läkaren samlar tex 2-3 fall från sista nattjouren eller mottagning. Funkar bättre om handledaren förses med en kort skriftlig sammanfatting där huvuddragen i fallet framgår. ST-läkaren får definiera om problematiken främst ligger inom det medicinska- etiska- eller interpersonella fältet. I mötet försöker man tillsammans belysa fallet ur olika perspektiv.

  • Specialistkollegium:

Prata med studierektorn så att ST-läkaren tas upp på nästa specialistkollegium.
Efter specialistkollegium: Ge feedback utifrån information som framkommit. Diskutera med ST- läkaren vilken typ av återkoppling han eller hon anser sig ha behov av. Anser sig ST-läkaren inte få tillräckligt med feedback, uppmuntra att han eller hon lämnar ut feedbackformulär till några kollegor den arbetat med. En del ST-läkare föredrar att återkopplingen lämnas till handledaren och att man har en gemensam genomgång när flera svar/formulär inkommit.

Se mer information i avsnitt “specialistkollegium” nedan

  • ESC-tenta

Förberedd ESC-tenta i god tid. Målet är att ST-läkaren skriver tentan ca 1 år innan specialistpapperna ska skickas in (tanken är att det ska finnas tid att göra om tentan vid behov). Information finns på kardiologförbundets hemsida.

  • Mer information till handledaren

Om du som handledare vill fördjupa dig ännu mer kan ”ST-boken” rekommenderas.

Förslag på intervaller och aktiviteter som kan ingå i handledning

Många sjukhus har ett definerat ett mål om handledningsfrekvensen, ofta en gång i månaden. I verklighetn är det inte ovanligt att frekvensen är lägre än så. En av förklaringar kan vara att handledren och/eller ST-läkaren inte kommer på vad som ska ske under handledningsmötet. Vi har därför sammanställd en mall som kan hjälpa handledaren och ST-läkaren att strukturera handledningsmötet. Dokumentet används på Sahlgrenska och går att ladda ned lägre ner.

förslag på handledningsintervaller
Fotnoter till tabellen ovan (handledningsintervaller):
  1. Vilka böcker, artiklar, guidelines ska ST-läkarna läsa under kommande år? Lägg upp en realistisk plan, dokumentera planen och använd möten för uppföljning (e.g.: Målet ska vara att ST-läkaren har läst alla ESC guidelines. Hela Braunwald går att få som e-bok, välj ut några kapitel, eller bestäm en annan bok som ska läsas under ST).
  2. Det är ST-läkaren som ska skriva protokoll efter varje möte. Spara protokollet i ST-pärmen (enklast att spara elektronisk och skriva ut i ST-pärmen då och då).
  3. Använd Socialstyrelsens målbeskrivning, kardiologförbundets målbeskrivning. Dokument ligger på hemsidan under fliken ”föreskrifter och riktlinjer”.
  4. Se tabell ”procedurer” i utbildningsplanen.
  5. Lätt att googla fram.
  6. Se lista över kurser i utbildningsplanen.
  7. Se rekommenderade randningar/auskultationer som står i utbildningsplanen. För internmedicin-randing: Se dokumentet ” Struktur för randning av kardiolog-ST på Internmedicinsk ”common trunk” på Sahlgrenska ” för information när du planerar randningar och diskutera med studierektorn.
  8. Använd dokumentet ”Kompetensbeskrivning för läkares specialisttjänstgöring inom den gemensamma kunskapsbasen för de invärtesmedicinska basspecialiteterna” (beskrivning av vad man ska kunna inom ”common trunk” som material om målsättning).
  9. Alla ST kardiologi borde sträva efter att ta ESC tentan (på t.ex Sahlgrenska är det obligatorisk). Se information på kardiologförbundets hemsida. Planera att tentan görs 1 år innan planerat slut av ST.
  10. Här menas ST-läkarens egen undervisning och handledning. Så fort ST-läkaren har blivit specialist ska han/hon kunna börja som handledare, initialt för randande ST. Se till att handledarutbildningen finns då. Det går bra att ST-läkare i kardiologi som redan är specialist i internmedicin är handledare för randande internmedicinare.
  11. Gå igenom och aktualisera utbildningsplanen 1 gång per år. Skriv ut, signera och spara en kopia per år i ST-pärmen.

Specialistkollegium

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS 2015:8:

Bedömning av ST-läkarens kompetens

4 § Handledaren och verksamhetschefen vid det tjänstgöringsställe där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin specialiseringstjänstgöring ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet.
Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för det intyg om uppnådd specialistkompetens.

Allmänna råd

Bedömningen bör göras med på förhand kända och överenskomna metoder.
Om bedömningen visar att ST-läkaren inte har uppfyllt kompetenskraven ,bör det leda till en åtgärdsplan som omfattar
– justeringar i det individuella utbildningsprogrammet,
– förändringar i verksamhetens utbildningsinsatser, eller
– tydligare krav på ST-läkarens insatser.

Beskrivning av specialistkollegiet:

Specialistkollegium är ett strukturerad möte där verksamhetens specialister, med stöd av ett formulär, gör en samlad bedömning av en ST-läkares kompetensutveckling, baserat på deltagande specialisters observationer av ST-läkaren i arbete under det senaste året.

Syftet med bedömningen är att den ska stödja och vägleda ST-läkaren och dennes huvudhandledare, i den fortsatta planeringen av ST.

Struktur:

Före mötet:

  • Innan mötet bestäms vilka ST läkare som ska diskuteras. Studierektorn bjuder in i god tid.
  • Inför mötet informerar handlaren sin adept, går tillsammans med ST läkaren igenom den aktuella situationen och samlar i en ifylld självskattningsblankett från ST läkaren.
  • Handledaren har i förväg gjort en avstämning med övriga personalkategorier, t ex medicinska sekreterare, sjuksköterskor, undersköterskor.
  • På mötet deltar alla specialister som har samarbetat med minst en av diskuterade ST läkare (på avdelning, som bakjour, som PCI-jour), deltagande av handledaren och sektionschef HIA/Svikt är obligatorisk. ST läkarna deltar inte.
  • Viktigt att respektive specialistläkare som arbetat med ST-läkaren gör sin individuella värdering (fyll i blanketten) innan mötet så att man inte påverkas av gruppens synpunkter. Även handledaren och sektionschefen fyller i en blankett per ST. Den som inte har möjlighet att delta kan fylla i ett blankett och lämnar till handledaren.

På mötet:

  • På mötet inleder handledaren med en kort sammanfattning av ST läkarens situation inom ST (randningar, kurser, hur långt kommit).
  • Gruppen går igenom alla punkter punkt för punkt på blanketten laget runt, handledaren antecknar antal röster i respektive ruta i blankett ”sammanställning efter kollegium” och varje fråga jämförs med ST-läkarens självskattning. Handledaren sammanfattar gruppens synpunkter på sida 2 blanketten. Det ska finnas flera konkreta exempel på situationer som belyser gjorda bedömningar.
  • Kollegiet kommer överens om vilka exempel som ska ges till ST läkaren för att belysa kompetens som är över eller under förväntan.
  • Diskussionen är kollegial och saklig. Bedömaren ska kunna beskriva beteende (inte karaktär, egenskaper) i observerade, konkreta, situationer som belyser bedömningen av respektive kompetens.

Efter mötet:

  • Den av handledaren på mötet ifyllda blanketten ”sammanställning” sparas i ST pärmen, alla från specialister ifyllda blanketter destrueras efter mötet.
  • Allt som diskuteras på mötet stannar på mötet, med undantag av att handledaren ger en samlad bedömning till ST läkaren:
  • Det är handledarens ansvar att så snart som möjligt ge feedback till ST läkaren vid ett planerat möte:
    • Utgå från ST-läkarens självskattning
    • Diskutera inte antal kryss eller ”vem sa vad” utan fokusera på sammanfattande slutsatser.
    • Feedbacken ska vara ärlig, konkret, respektfull och berör punkter som kan förändras (beteende, inte personlighet).
    • Ge konstruktiv återkoppling (När du gör A är det risk att det får som konsekvens B – hur skulle du kunna göra istället/annorlunda?
    • Vid behov diskuteras en åtgärdsplan.
    • Uppföljning planeras: hur och när?
  • Samma mall bör användas under en längre tid så att specialisterna vänjer sig vid metodiken och att kollegiet uppnår en enhetlig bedömning av ST-läkare över tid.
  • Målet är att varje ST ska bedömas en gång per år, oftare vid behov.

Bedömningsmallar specialistkollegium

Sidans innehåll har sammanställts av Christian Dworeck under tiden som studierektor.

Last Updated on January 2, 2023 by Christian Dworeck

Latest posts by Christian Dworeck (see all)
error: Content is protected !!