Uppföljning och Sekundärprevention efter Hjärtinfarkt

Denna sidan sammanfattar uppföljning och sekundärprevention efter hjärtinfarkt (AKS: STEMI, NSTEMI; instabil angina).
Sidor om hjärtinfarkt följer patienten från:

  1. Akutbehandlingen (akuten, fortstt vård på HIA):
  2. Hemgång från HIA och uppföljning på mottagning

Sammanfattning:

Uppföljning och Sekundärprevention efter Hjärtinfarkt: Att tänka på vid hemgång och på mottagning

Källa: 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes 1

  1. Ordinera läkemedel:
    • DAPT (alla patienter utan kontraindikation) (+ PPI vid hög blödningsrisk)
    • Statin (alla patienter utan kontraindikation)
    • ACE-hämmare: Klass Ia indikation för alla med riskfaktor, IIa indikation för alla utan kontraindikation
    • Betablockerare: Klass I indikation om LVEF < 40%, annars klass IIa
    • Isosorbidmononitrat (Imdur): Endast vid kvarstående angina. Många sjukhus skriver ut nitrospray till alla patienter
    • Aldosteronantagonist Eplerenon: Klass I hos patienter med LVEF<40% och hjärtsvikt eller diabetes
    • Indikation för PPI vid DAPT?
  2. Livsstil:
    • Rökstopp, hjärtskola, blodtrycksmål <140 mmHg systoliskt
  3. Sjukskrivning
  4. Riskbedömning (beställ UCG om LVEF < 40%)
  5. Uppföljning

Checklista för hjärtmottagning efter hjärtinfarkt

  • Gå igenom läkemedelslistan ovan. Finns alla recept?
  • Hur länge ska patienten ha DAPT?
    • Vet patienten när han/hon ska sluta med P2Y12-hämmaren?
    • Finns det en indikation för förlängd DAPT behandling (se DAPT ovan)?
  • Är patienten i behov av fortsatt sjukskrivning?
  • Är blodtrycket välbehandlat?
  • Är kolesterolmålet nått?
  • Har patienten hjärtsvikts-symptom? Behov av ytterligare medicinering? Kontakt sviktmottagning?
  • Läs angiografiutlåtandet: Var patienten fullt revaskulariserad? Om inte: kompletterande PCI eller stresstest?
  • Har patienten anginasymptom?
    • optimal anginamedicinering?
    • om detta är nytillkommet eller försämrat sedan infarkten: indikation för ny koronarangiografi?
  • Nyupptäckt diabetes: finns remiss till VC för uppföljning/behandling?
  • Patient som hade LVEF <40 % vid STEMI-vårdtillfället: har uppföljnade UCG gjorts? Indikation för ICD? 2
  • Har patienten slutat röka och följar andra livstilråd nedan?
  • Mår patienten psykiskt bra? Depression? Kuratorkontakt eller/och antidepressiv behandling?

Livsstilsinterventioner/kontroll av riskfaktorer

Rökstopp

Enligt ESC Cardiovascular Disease Prevention 2016:3

Rökstopp är ett mycket effektivt sätt att förbättra prognosen för patienter med kranskärlssjukdom, med en 36% minskning i mortalitet enligt en metaanalys av 12000 patienter i 20 observationsstudier.4 Det är sannolikt den mest kostnadseffektiva sekundärpreventiva åtgärden.5 Fördelen med rökstopp kan ses redan 6 månader efter ett NSTE-ACS event.6

Som läkare kan du använda 5A-metoden:

  1. Ask about smoking
  2. Advise to quit
  3. Assess readiness to quit
  4. Assist with smoking cessation
  5. Arrange follow-up

Svenska sjukhus har rutiner för tobaksavvänjning. Glöm inte att skriva remiss om det behövs. Tala öppet med din patient om vikten av att sluta röka.

Diet, alkohol, viktkontroll

Kost

ESC rekommenderar medelhavskost, <5g salt per dag, frukt och grönsaker. 7

tabell ESC dietrekomendation (klick på dropdown)
ESC dietrekomendation efter STEMI

Vikt

Övervikt (BMI >25 kg/m²) är associerat med högre mortalitet, och ESC rekommenderar att alla patienter med hjärtsjukdom håller en hälsosam vikt (BMI 20-25).8 Det optimala BMI för patienter med kranskärlssjukdom verkar vara 25-30 kg/m² (obesity paradox).9 6

Midjemått

Midjemått <94 cm för män och <80 cm för kvinnor rekommenderas.10

Influensavaccination

Årlig influensavaccination rekommenderas för alla patienter med kranskärlssjukdom (ESC 2020 IB rekommendation).10

Sexuell aktivitet

Sexuell dysfunktion är vanligt efter hjärtinfarkt och kan bero på vaskulära, psykosociala orsaker eller läkemedel (tiazid-diuretika och betablockerare kan möjligtvis förvärra erektil dysfunktion, även om sambandet inte anses vara bevisat.11 ). Risken att sexuell aktivitet skulle orsaka hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd anses vara mycket låg.

Hjärtskola och Motion

Träning

Alla hjärtinfarktspatienter ska ges möjlighet att delta i rehab/hjärtskola. En stor metaanalys visar en 22% minskning i kardiell mortalitet för deltagare i hjärtskola med träning efter infarkt. 12

Återupptagande av aktiviteter

Längre sjukskrivning av arbetsverksamma patienter är ofta inte fördelaktig. Beslutet ska fattas individuellt med hänsyn till typ av arbete, LVEF, eventuella arytmier och revaskulariseringsstatus.13 Måttlig aktivitet kan rekommenderas till majoriteten av patienter, och detsamma gäller sexuell aktivitet. Patienter med god LVEF efter infarkt kan vanligtvis resa/flyga kort efter infarkten, (se här och här).13

Blodtrycksmål

Enligt ESC 14 15 16 är målblodtrycket <140/90 mmHg. För äldre patienter (med frailty eller fallrisk) kan ett något högre mål användas.

Läs mer på sidan arteriell hypertoni: Blodtrycks-gränsvärde för insättning av antihypertensiv behandling och målvärde för behandling.

Läkemedels-compliance

Läkemedel kan bara ha effekt om de tas. En stor metaanalys från 2012 visade att compliance för primär- och sekundärpreventiva kardiovaskulära läkemedel endast var 50% efter 2 år, och att malcompliance var oberoende av läkemedelsgrupp (dvs oberoende av biverkningar) .17

Informera patienten under ronderna och vid hemgång om varför läkemedlen sätts in. Understryk att de flesta läkemedel inte tas för att omedelbart förbättra välmåendet, utan för att förhindra framtida komplikationer. Upprepa denna information vid återbesöket.

Läkemedel

Sammanfattning

Efter hjärtinfarkt bör följande läkemedel övervägas:

Antitrombotisk behandling (ASA, DAPT; Trippelterapi)

ASA

Efter ett akut koronart syndrom har nästan alla patienter en livslång indikation för ASA (Acetylsalicylsyra, Trombyl).18 19 (ESC IB rekommendation) 20
Undantaget är patienter som behandlas med oral antikoagulation (se sidan om antitrombotisk trippelterapi). “Trombyl-allergi” är mycket sällan en anledning att avstå behandling med ASA.

DAPT

Double antiplatelet therapy (DAPT) är kombinationen av ASA + en P2Y12-hämmare (Ticagrelor, Prasugrel, Clopidogrel). Standardbehandlingstiden för DAPT är 12 månader.21

Behandlingslängd

Standardbehandlingstid för DAPT är 12 månader, men för varje patient ska förkortad eller förlängd behandlingstid övervägas, för detaljer se sidan DAPT/behandlingslängd.

Val av P2Y12-hämmare

Läs detaljer om val av P2Y12 hämmare vid STEMi och NSTE-ACE på sidan DAPT/val av läkemedel

Tillägg av PPI

Protonpumpshämmare (PPI) bör ges till patienter på DAPT med högre än genomsnittlig risk för gastrointestinala blödningar, se DAPT/PPI

Trippelterapi, dubbel antitrombotisk terapi

Behandlingstiden och val av P2Y12-hämmare ska ändras om patienten samtidigt tar oral antikoagulation, se sidan trippelterapi.

Lipidbehandling

Patienter med hjärtinfarkt hamnar alltid i den högsta riskkategorin för kolesterolbehandling.
Statiner är effektiva22 vid sekundärprevention och ska sättas in tidigt 23 (första dygnet) och i höga doser,24 oberoende av LDL-utgångsvärdet.25 (ESC IA).26

Behandlingsmål: LDL < 1,4 mmol/l och minskning med minst 50% av det obehandlade utgångsvärdet.2728 Om målet inte uppnås efter högsta dos statin, ska Ezetimib 10 mg sättas in. Hos patienter som har pågående lågdosbehandling med statiner vid insjuknade i AKS ska dosen ökas till högdos. Se sidan statiner för dosering.

Ett kolesterolstatus ska tas direkt efter ankomst till sjukhuset, patienten behöver inte vara fastande. LDL ska kontrolleras 4-6 veckor efter hemgång. Om behandlingsmålet inte uppnås efter högsta dos statin ska Ezetimib 10 mg sättas in (ESC IB).2629

Dosminskning ska övervägas hos patienter med högre risk för biverkningar (äldre, njur/leverfunktionsnedsättning, tidigare biverkningar, interaktioner med andra läkemedel). Hos patienter som inte tolererar statinbehandling ska Ezetimib 10 mg sättas in.

Behandlingen ska följa ESC 2019 lipid-guidelines.30
Se sidan hyperkolesterolemi för detaljer, för läkemedel hyperkolesterolemi/läkemedelsbehandling.

Betablockerare

Patienter med nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion (LVEF <40%) har enligt ESC en klass I indikation för långtidsbehandling med betablockerare. För patienter med normal systolisk vänsterkammarfunktion bör betablockerare övervägas (klass IIa, “should be considered”).

Se sidan betablockerare

ACE-hämmare/ARB

ACE-hämmare är indicerat för alla patienter med LVEF < 40%, eller hjärtsvikt, anterior infarkt, diabetes.3132 Angiotensinreceptorblockerare (ARB) ska väljas för patienter som inte tolererar ACE-hämmare.

Aldosteronantagonister (MRA)

Aldosteronantagonister är indicerat för patienter med LVEF <40%, och hjärtsvikt eller diabetes efter hjärtinfarkt.33 Detta ska ges som tilläggsbehandling till patienter som redan får ACE-hämmare och betablockerare.

Anginabehandling

Antiischemisk behandling sätts in på patienter med kvarstående angina ( inte förebyggande hos patienter som är fullt revaskulariserade och inte upplever angina).

Vid kvarstående angina trots revaskularisering (eller om beslut fattats att revaskularisering inte är lämpligt) gäller samma principer för antianginös behandling som för patienter med kronisk koronart syndrom (CCS, stabil angina):
Steg 1 betablockerare, 2. Kalciumantagonister, steg 3 långverkande Nitropreparat, se sida CCS/antianginös behandling för detaljer.

Kalciumantagonister

Kalciumantagonister har ingen bevisad positiv effekt på mortalitet eller reinfarkt efter STEMI och är inget rutinläkemedel efter stemi. Kalciumantagonister används dock för behandling av angina, när betablockerare inte räcker till. Kontraindicerat vid HRrEF.

Nitro

Nitropreparat såsom Isosorbidmononitrat (Imdur) och Glyceryltrinitrat (Nitrolingual-spray) har ingen prognostisk effekt och förskrivs till patienter med kvarstående angina trots betablockad och kalciumantagonist. Många kliniker har en rutin att skriva ut nitro-spray till alla patienter efter AKS. Se sida nitro för detaljer

Riskbedömning

Patienter med LVEF <40% i samband med infarkt: beställ uppföljande UCG 6-12 veckor efter hemgång för patienter som skulle vara lämpliga för ICD.34 2

Litteratur

2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes 1

ESC Guideline NSTE-ACS 2020

ESC guideline STEMI 2017

2017 ESC focused update on dual antiplatelet therapy

ESC 2019 lipid-guidelines27

Last Updated on September 1, 2024 by Christian Dworeck

Christian Dworeck
Latest posts by Christian Dworeck (see all)
  1. Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654. [↩] [↩]
  2. section 8.2.2.2 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654. [↩] [↩]
  3. Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S, et al. 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: The Sixth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of 10 societies and by invited experts)Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR). Eur Heart J. 2016;37(29):2315–2381. doi:10.1093/eurheartj/ehw106 [↩]
  4. Critchley JA, Capewell S. Mortality risk reduction associated with smoking cessation in patients with coronary heart disease: a systematic review. JAMA. 2003;290(1):86–97. doi:10.1001/jama.290.1.86 [↩]
  5. Chow CK, Jolly S, Rao-Melacini P, Fox KA, Anand SS, Yusuf S. Association of diet, exercise, and smoking modification with risk of early cardiovascular events after acute coronary syndromes. Circulation. 2010;121(6):750–758. doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.109.891523 [↩]
  6. Collet JP, Thiele H, Barbato E, et al. 2020 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation [published online ahead of print, 2020 Aug 29]. Eur Heart J. 2020;ehaa575. doi:10.1093/eurheartj/ehaa575 [↩] [↩]
  7. Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S, Albus C, Brotons C, Catapano AL, Cooney MT, Corrà U, Cosyns B, Deaton C, Graham I, Hall MS, Hobbs FDR, Løchen ML, Löllgen H, Marques-Vidal P, Perk J, Prescott E, Redon J, Richter DJ, Sattar N, Smulders Y, Tiberi M, van der Worp HB, van Dis I, Verschuren WMM, Binno S; ESC Scientific Document Group. 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: The Sixth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of 10 societies and by invited experts)Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR). Eur Heart J. 2016 Aug 1;37(29):2315-2381. doi: 10.1093/eurheartj/ehw106. Epub 2016 May 23. PMID: 27222591; PMCID: PMC4986030. [↩]
  8. Global BMI Mortality Collaboration, Di Angelantonio E, Bhupathiraju ShN, Wormser D, Gao P, Kaptoge S, Berrington de Gonzalez A, Cairns BJ, Huxley R, Jackson ChL, Joshy G, Lewington S, Manson JE, Murphy N, Patel AV, Samet JM, Woodward M, Zheng W, Zhou M, Bansal N, Barricarte A, Carter B, Cerhan JR, Smith GD, Fang X, Franco OH, Green J, Halsey J, Hildebrand JS, Jung KJ, Korda RJ, McLerran DF, Moore SC, O’Keeffe LM, Paige E, Ramond A, Reeves GK, Rolland B, Sacerdote C, Sattar N, Sofianopoulou E, Stevens J, Thun M, Ueshima H, Yang L, Yun YD, Willeit P, Banks E, Beral V, Chen Zh, Gapstur SM, Gunter MJ, Hartge P, Jee SH, Lam TH, Peto R, Potter JD, Willett WC, Thompson SG, Danesh J, Hu FB. Body-mass index and all-cause mortality: individual-participant-data meta-analysis of 239 prospective studies in four continents. Lancet. 2016 Aug 20;388(10046):776-86. doi: 10.1016/S0140-6736(16)30175-1. Epub 2016 Jul 13. PMID: 27423262; PMCID: PMC4995441. [↩]
  9. Angerås O, Albertsson P, Karason K, Råmunddal T, Matejka G, James S, Lagerqvist B, Rosengren A, Omerovic E. Evidence for obesity paradox in patients with acute coronary syndromes: a report from the Swedish Coronary Angiography and Angioplasty Registry. Eur Heart J. 2013 Feb;34(5):345-53. doi: 10.1093/eurheartj/ehs217. Epub 2012 Sep 4. PMID: 22947610. [↩]
  10. Collet JP, Thiele H, Barbato E, et al. 2020 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation [published online ahead of print, 2020 Aug 29]. Eur Heart J. 2020;ehaa575. doi:10.1093/eurheartj/ehaa575 [↩] [↩]
  11. ESC Guideline NSTE-ACS 2020, supplementary data [↩]
  12. Anderson L, Oldridge N, Thompson DR, et al. Exercise-Based Cardiac Rehabilitation for Coronary Heart Disease: Cochrane Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Coll Cardiol. 2016;67(1):1–12. doi:10.1016/j.jacc.2015.10.044 [↩]
  13. Ibanez B, James S, Agewall S, Antunes MJ, Bucciarelli-Ducci C, Bueno H, Caforio ALP, Crea F, Goudevenos JA, Halvorsen S, Hindricks G, Kastrati A, Lenzen MJ, Prescott E, Roffi M, Valgimigli M, Varenhorst C, Vranckx P, Widimský P; ESC Scientific Document Group. 2017 ESC Guidelines for the management of acute myocardial infarction in patients presenting with ST-segment elevation: The Task Force for the management of acute myocardial infarction in patients presenting with ST-segment elevation of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J. 2018 Jan 7;39(2):119-177. doi: 10.1093/eurheartj/ehx393. PMID: 28886621. [↩] [↩]
  14. Borja Ibanez, Stefan James, Stefan Agewall, et al: ESC Scientific Document Group, 2017 ESC Guidelines for the management of acute myocardial infarction in patients presenting with ST-segment elevation: The Task Force for the management of acute myocardial infarction in patients presenting with ST-segment elevation of the European Society of Cardiology (ESC), European Heart Journal, Volume 39, Issue 2, 07 January 2018, Pages 119–177, https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehx393 [↩]
  15. ESC Guideline NSTE-ACS 2020, supplementary data, page 25 [↩]
  16. Williams B, Mancia G, Spiering W, Agabiti Rosei E, Azizi M, Burnier M, Clement DL, Coca A, de Simone G, Dominiczak A, Kahan T, Mahfoud F, Redon J, Ruilope L, Zanchetti A, Kerins M, Kjeldsen SE, Kreutz R, Laurent S, Lip GYH, McManus R, Narkiewicz K, Ruschitzka F, Schmieder RE, Shlyakhto E, Tsioufis C, Aboyans V, Desormais I; ESC Scientific Document Group. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J. 2018 Sep 1;39(33):3021-3104. doi: 10.1093/eurheartj/ehy339. Erratum in: Eur Heart J. 2019 Feb 1;40(5):475. PMID: 30165516. [↩]
  17. Naderi SH, Bestwick JP, Wald DS. Adherence to drugs that prevent cardiovascular disease: meta-analysis on 376,162 patients. Am J Med. 2012 Sep;125(9):882-7.e1. doi: 10.1016/j.amjmed.2011.12.013. Epub 2012 Jun 27. PMID: 22748400. [↩]
  18. CURRENT-OASIS 7 Investigators, Mehta SR, Bassand JP, et al. Dose comparisons of clopidogrel and aspirin in acute coronary syndromes [published correction appears in N Engl J Med. 2010 Oct 14;363(16):1585]. N Engl J Med. 2010;363(10):930–942. doi:10.1056/NEJMoa0909475 [↩]
  19. Antithrombotic Trialists’ (ATT) Collaboration, Baigent C, Blackwell L, et al. Aspirin in the primary and secondary prevention of vascular disease: collaborative meta-analysis of individual participant data from randomised trials. Lancet. 2009;373(9678):1849–1860. doi:10.1016/S0140-6736(09)60503-1 [↩]
  20. Se fig 10 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654. [↩]
  21. Avsnitt 6.3 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654. [↩]
  22. Baigent C, Keech A, Kearney PM, Blackwell L, Buck G, Pollicino C, Kirby A, Sourjina T, Peto R, Collins R, Simes R; Cholesterol Treatment Trialists’ (CTT) Collaborators. Efficacy and safety of cholesterol-lowering treatment: prospective meta-analysis of data from 90,056 participants in 14 randomised trials of statins. Lancet. 2005 Oct 8;366(9493):1267-78. doi: 10.1016/S0140-6736(05)67394-1. Epub 2005 Sep 27. Erratum in: Lancet. 2005 Oct 15-21;366(9494):1358. Erratum in: Lancet. 2008 Jun 21;371(9630):2084. PMID: 16214597. [↩]
  23. Schwartz GG, Olsson AG, Ezekowitz MD, Ganz P, Oliver MF, Waters D, Zeiher A, Chaitman BR, Leslie S, Stern T; Myocardial Ischemia Reduction with Aggressive Cholesterol Lowering (MIRACL) Study Investigators. Effects of atorvastatin on early recurrent ischemic events in acute coronary syndromes: the MIRACL study: a randomized controlled trial. JAMA. 2001 Apr 4;285(13):1711-8. doi: 10.1001/jama.285.13.1711. PMID: 11277825. [↩]
  24. Cannon CP, Braunwald E, McCabe CH, Rader DJ, Rouleau JL, Belder R, Joyal SV, Hill KA, Pfeffer MA, Skene AM; Pravastatin or Atorvastatin Evaluation and Infection Therapy-Thrombolysis in Myocardial Infarction 22 Investigators. Intensive versus moderate lipid lowering with statins after acute coronary syndromes. N Engl J Med. 2004 Apr 8;350(15):1495-504. doi: 10.1056/NEJMoa040583. Epub 2004 Mar 8. Erratum in: N Engl J Med. 2006 Feb 16;354(7):778. PMID: 15007110. [↩]
  25. Cholesterol Treatment Trialists’ (CTT) Collaboration; Baigent C, Blackwell L, Emberson J, Holland LE, Reith C, Bhala N, Peto R, Barnes EH, Keech A, Simes J, Collins R. Efficacy and safety of more intensive lowering of LDL cholesterol: a meta-analysis of data from 170,000 participants in 26 randomised trials. Lancet. 2010 Nov 13;376(9753):1670-81. doi: 10.1016/S0140-6736(10)61350-5. Epub 2010 Nov 8. PMID: 21067804; PMCID: PMC2988224. [↩]
  26. se avsnitt 9.5.2: Mach F, Baigent C, Catapano AL, Koskinas KC, Casula M, Badimon L, Chapman MJ, De Backer GG, Delgado V, Ference BA, Graham IM, Halliday A, Landmesser U, Mihaylova B, Pedersen TR, Riccardi G, Richter DJ, Sabatine MS, Taskinen MR, Tokgozoglu L, Wiklund O; ESC Scientific Document Group. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk. Eur Heart J. 2020 Jan 1;41(1):111-188. doi: 10.1093/eurheartj/ehz455. PMID: 31504418. [↩] [↩]
  27. Mach F, Baigent C, Catapano AL, et al. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk. Eur Heart J. 2020;41(1):111‐188. doi:10.1093/eurheartj/ehz455 [↩] [↩]
  28. Collet JP, Thiele H, Barbato E, et al. 2020 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation [published online ahead of print, 2020 Aug 29]. Eur Heart J. 2020;ehaa575. doi:10.1093/eurheartj/ehaa575, page 48 [↩]
  29. se p48: Collet JP, Thiele H, Barbato E, et al. 2020 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation [published online ahead of print, 2020 Aug 29]. Eur Heart J. 2020;ehaa575. doi:10.1093/eurheartj/ehaa575 [↩]
  30. Mach F, Baigent C, Catapano AL, Koskinas KC, Casula M, Badimon L, Chapman MJ, De Backer GG, Delgado V, Ference BA, Graham IM, Halliday A, Landmesser U, Mihaylova B, Pedersen TR, Riccardi G, Richter DJ, Sabatine MS, Taskinen MR, Tokgozoglu L, Wiklund O; ESC Scientific Document Group. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk. Eur Heart J. 2020 Jan 1;41(1):111-188. doi: 10.1093/eurheartj/ehz455. Erratum in: Eur Heart J. 2020 Nov 21;41(44):4255. doi: 10.1093/eurheartj/ehz826. PMID: 31504418. [↩]
  31. Tidigt insatt ACE-hämmare har visats minska 30-dagars mortalitet (med störta vinst inom första veckan. ISIS-4: a randomised factorial trial assessing early oral captopril, oral mononitrate, and intravenous magnesium sulphate in 58,050 patients with suspected acute myocardial infarction. ISIS-4 (Fourth International Study of Infarct Survival) Collaborative Group. Lancet. 1995;345(8951):669–685. [↩]
  32. Indications for ACE inhibitors in the early treatment of acute myocardial infarction: systematic overview of individual data from 100,000 patients in randomized trials. ACE Inhibitor Myocardial Infarction Collaborative Group. Circulation. 1998;97(22):2202–2212. doi:10.1161/01.cir.97.22.2202 [↩]
  33. eftersom Eplerenon i EPHESUS studien har visats minska mortalitet och återinläggning för kardiovaskulära orsaker i denna kohorten: Pitt B, Remme W, Zannad F, Neaton J, Martinez F, Roniker B, Bittman R, Hurley S, Kleiman J, Gatlin M; Eplerenone Post-Acute Myocardial Infarction Heart Failure Efficacy and Survival Study Investigators. Eplerenone, a selective aldosterone blocker, in patients with left ventricular dysfunction after myocardial infarction. N Engl J Med. 2003 Apr 3;348(14):1309-21. doi: 10.1056/NEJMoa030207. Epub 2003 Mar 31. Erratum in: N Engl J Med. 2003 May 29;348(22):2271. PMID: 12668699. [↩]
  34. Priori SG, Blomström-Lundqvist C, Mazzanti A, et al. 2015 ESC Guidelines for the management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac death: The Task Force for the Management of Patients with Ventricular Arrhythmias and the Prevention of Sudden Cardiac Death of the European Society of Cardiology (ESC)Endorsed by: Association for European Paediatric and Congenital Cardiology (AEPC). Europace. 2015;17(11):1601–1687. doi:10.1093/europace/euv319 [↩]

Leave a Reply