Mitralisinsufficiens

Mitralisinsufficiens är, efter aortastenos, den näst vanligaste klaffsjukdomen i Sverige.1 2 3
Vid möte med en patient med mitralisinsufficiens är första frågan alltid om insufficiensen är stor (se avsnitt utredning primär och sekundär mitralisinsufficiens). Är insufficiensen mindre än stor ska den inte opereras, och detta bedöms främst med ekokardiografi.

Om insufficiensen är stor, är det avgörande att identifiera den bakomliggande mekanismen för att bedöma och planera behandlingen, det vill säga att skilja primär från sekundär mitralisinsufficiens.

  • Primär mitralisinsufficiens (PMR): Felet ligger i klaffapparaten.
  • Sekundär mitralisinsufficiens (SMR): Klaffstrukturen är normal, felet ligger i vänsterkammarens eller vänster förmaks geometri.

Denna sida är därför uppdelad i två avsnitt om PMR och SMR.

Anatomi/Patofysiologi

hjärta bild

Mitralisklaffen är en komplex tredimensionell funktionsenhet som är avgörande för hjärtats unidirektionella pumpfunktion.45 Mitralisklaffen sitter mellan vänster kammare och vänster förmak (atrioventrikulär klaff) och kallas även för bikuspid klaff eller segelklaff (relaterat till klaffens två segel, anterior och posterior).

Mitralisklaffen öppnar under diastole (blodet strömmar från vänster förmak till vänster kammare) och stänger under systole för att leda blodet från vänster kammare till aortan. Mitralisinsufficiens, flöde från vänster kammare till vänster förmak under systole, uppstår när klaffbladen inte täcker mitralanulus tillräckligt.

Kuriosa: Gamla anatomer tyckte att klaffen liknar en biskopshatt, en miter (du har sett formen när du spelar schack, löparen som heter biskop på engelska är klädd i en miter), därför namnet.6

schackfiguren löparen har en mitra

Mitralisklaffen består av:
  1. Mitralanulus (mitralisring)
  2. Främre och bakre segel
  3. Chordae tendineae
  4. Anterolaterala och posteriormediala papillarmuskler
  5. Den angränsande vänstra kammaren

Alla komponenter samverkar för att förhindra blodflödet från vänster kammare till vänster förmak under systole och möjliggöra obehindrat inflöde under diastole. Under systole samverkar flera mekanismer: ringens kontraktion och vänster kammarväggens rörelse orsakar inåtgående förskjutning av papillarmusklerna för att underlätta segelkoaptation, samt måttlig kontraktion av papillarmusklerna för att undvika segelprolaps.

En känslig balans upprätthålls mellan förankringskrafter (överförda av vänster kammare, papillarmusklerna och chordae tendineae-systemet) och klaffstängande krafter (vänster kammares kontraktilitet och synkronitet, mitralisringens systoliska kontraktion). Störningar i någon av dessa mekanismer kan rubba balansen och leda till mitralisinsufficiens (MR).7

mitralisklaffbladen (schemateckning)

Mitralisklaffens främre och bakre segel har varierande kommissurala inbuktningar. Segelbaserna fästs omkretsvis i mitralisringen, och seglens kroppar och kanter är anslutna till papillarmusklerna (PM) och vänster kammare via chordae.8
Det främre seglet (även “aortic”, “septal” leaflet) är större, längre och vanligtvis tjockare än det bakre seglet, vilket är halvmåneformat med kort radial längd och en lång omkretsbas som fästs vid den bakre mitralisringen (mitralanulus). Seglens area är 1,5-2 gånger större än mitralanulus öppningsarea, vilket är kritiskt för segelsammanfogning och tät segelkoaptation.4 Bild:9

anterior och posterior klaffblad (schemateckning)

Diagram över det Anteriora och Posteriora Mitralisklaffbladet

Det anteriora seglet (A) är anatomiskt en fortsättning av aortaklaffen och aortan. Det posteriora seglet (P) är en fortsättning av vänstra förmakets endokardium.

  • Anteriora seglet (A): Anatomiskt kopplat till aortaklaffen och aortan.
  • Posteriora seglet (P): Anatomiskt kopplat till vänstra förmakets endokardium.

Mitralanulus (MA)

Mitralanulus är en vävnadsstruktur som förbinder vänster förmak (LA), vänster kammare (LV) och mitralisseglen. Den genomsnittliga MA-området hos friska personer är cirka 10 cm². Den flexibla bakre MA möjliggör systolisk apikal böjning längs en kommissural axel, vilket gör att MA kan krympa som en sfinkter med cirka 20-40% från diastole till systole, vilket minskar belastningen på segelvävnaden och upprätthåller koaptationen.

Chordae Tendineae

Chordae tendineae kommer från papillarmuskelhuvudena och är fibrösa strängar som fäster fläktliknande i det främre, bakre och kommissurala seglet (och dämpar överföringen av kraft mellan PM och segel). Primära (marginala) chordae fäster i seglets fria kanter, medan sekundära (basala) chordae fäster i den inre delen av seglet.4

Papillarmusklerna

Papillarmusklerna är uppdelade i laterala (anterolaterala) och mediala (posteriomediala) baserat på vart deras chordae fäster. Laterala PM ger chordae till den laterala sidan av det anteriora och posteriora seglet, och vice versa. Deras kroppar kommer från den apikala tredjedelen av vänster kammare och sticker ut som fingrar i kaviteten. Laterala PM har en enskild bas och dubbel blodtillförsel från vänster circumflexa och LAD Mediala PM har oftast två baser och försörjs av höger kranskärls PDA (eller circumflexa vid vänsterdominans). Det lateral PM försöjs av CX eller/och LAD grenar. PM-kontraktion upprätthåller den rumsliga relationen mellan MA och PM-huvudena under systole och förhindrar segelprolaps.8

Mitralisinsufficiens och Remodeling

Mitralisinsufficiens kan, oavsett orsak (primär/sekundär), inducera remodeling i vänster kammare och klaffapparaten, vilket förstärker insufficiensen och leder till en ond cirkel.8

Läs mer

Läs en mer detaljerad genomgång av mitralklaffanatomin här.4


Primär mitralisinsufficiens (PMR)

Etiologi

Skada på en eller flera delar av mitralisklaffens apparat definierar primär mitralisinsufficiens (PMR). Degenerativa orsaker (fibroelastisk brist och Barlow’s sjukdom) är vanligast i västländer,10 medan reumatisk etiologi är den vanligaste orsaken till mitralisinsufficiens i låginkomstländer. PMR kan också orsakas av endokardit och hjärtinfarkt.1 2 11

Papillarmuskelruptur är en akut livshotande komplikation av hjärtinfarkt. Komplikationen har i moderna reperfusionstider blivit ovanlig, och vanligtvis drabbas den mediala (posteriomediala) papillarmuskeln (som försöjs av endast PDA) vid inferior infarkt, vilket är 5-10 gånger vanligare än ruptur av den anteriora papillarmuskeln. 12

Utredning PMR

Transthorakal ekokardiografi (TTE) är den primära undersökningsmetoden för utredning av mitralisinsufficiens. Parametrar som mäts för att bedöma graden av insufficiens visas i ESC-tabellen nedan. Att identifiera den strukturella orsaken till mitralisinsufficiens är grundläggande för att bedöma möjligheten till kirurgiska eller transkateter åtgärder.

Tredimensionell transesofageal ekokardiografi (TEE) kan producera en bild som liknar den som kirurgen ser under operationen och kan vara värdefull vid “heart team”-konferenser.13 14 3D-ekokardiografi är bättre associerat med magnetresonanstomografi (CMR) mätningar, särskilt vid excentriska eller multipla regurgitationsjets.15 16 17 18

När TTE-mätningar ger inkonsistenta resultat är CMR den optimala metoden för att kvantifiera insufficiensgraden, och MR är referensmetoden för mätning av LA och LV volym.19

Stresseko kan användas för bedömning av förändringar i regurgitationsvolym (och högerkammertryck) under belastning, särskilt hos patienter med symptom som tyder på stor insufficiens men endast måttlig insufficiens i vila.20 21

I asymptomatiska patienter med stor PMR styrs beslutet att operera av parametrar såsom vänsterkammars ejektionsfraktion och storlek, se flowchart i avsnittet indikation för operation/intervention.

UCG-kriterier för Stor Mitralisinsufficiens

UCG-kriterier för Stor Mitralisinsufficiens
ESC guideline: Echocardiografiska kriterier för stor mitralisinsufficiens
ESC guideline 20211

Indikation för operation/intervention vid PMR

  • Akut primär mitralisinsufficiens: Akut kirurgisk behandling är indicerad. Vid mekanisk papillarmuskelruptur är klaffbyte vanligtvis behandlingen.22
  • Kronisk stor primär mitralisinsufficiens: Indikation för kirurgi om patienten är symptomatisk och den kirurgiska risken är acceptabel (ESC-indikation IB). Om risken bedöms som för hög kan mitraclip diskuteras (ESC-indikation IIbB).22
  • Asymptomatiska patienter: Triggerfaktorer som kan kräva kirurgi undersöks. Mitraclip är inte indicerat i asymptomatiska patienter:

Triggerfaktorer för kirurgi i asymptomatiska patienter: 22

  • LVEF ≤ 60% eller LVESD ≥ 40 mm23 24 (ESC-indikation IB).22
  • LA-volym ≥60 mL/m² eller LA-diameter ≥55 mm25 26 (ESC-indikation IIaB).22
  • Systoliskt pulmonaltryck > 50 mmHg27 (ESC-indikation IIaB).22
  • Förmaksflimmer28 29 (ESC-indikation IIaB).22

indikationer för intervention med kirurgi eller mitraclip vid pmr (ESC guideline 2021)
ESC guideline 202130

Uppföljning vid PMR som inte uppfyller operationskriterier
  • Asymptomatiska patienter med stor PMR: Om LVEF >60% och utan någon av ovan nämnda triggerfaktorer, ska dessa patienter följas upp (“watchful waiting”). 31
  • TTE (transthorakal UCG): Borde genomföras i samband med klinisk uppföljning var 6månad. 32
  • BNP och långtidsregistrering: Bör följas och långtidsregistrering kan upptäcka subklinisk förmaksflimmer (se operationstrigger).31
  • Asymptomatiska patienter med måttlig PMR: Kan följas årligen, med ett TTE vartannat år.31

Kirurgisk behandling

  • 2021 utfördes i Sverige: 440 isolerade mitralklaffoperationer och 75 i samband med en CABG-operation. Fördelning: 60% klaffplastik, 25% biologisk protes, 15% mekanisk protes.33
Operationsmetoder:
  • Mitralklaffplastik (klaffrekonstruktion): Förstahandsval vid PMR.
  • Annuloplastik (Klaffring): Förstahandsbehandling vid sekundär insufficiens, men kombineras ofta med plastik vid PMR.
  • Klaffprotes (mekanisk, biologisk): Används när mitralplastik inte kan ge goda resultat vid PMR.
Mitralklaffplastik (rekonstruktion)
  • En välbeprövad metod med låg operationsrisk och goda långtidsresultat.
  • ESC-indikation IB: Långtidsöverlevnad är bättre än vid klaffbyte, vilket gör plastik att föredra när det är lämpligt.34 35 22
  • Lokaliserad segmental prolaps kan ofta opereras med klaffplastik med goda resultat. 35 36 37
  • Omfattande prolaps, reumatiska skador och omfattande kalcifikation i klaffblad och annulus kräver oftare klaffbyte.22

Interventionell behandling (MitraClip)

Transkateterbehandling ger inte lika goda resultat som kirurgi men kan genomföras säkert och används idag för patienter med hög operationsrisk där kirurgi anses kontraindicerat.22 38 39 40 41 Den dominerande tekniken är Transcatheter Edge-to-Edge Repair (TEER), även känd som Transcatheter Mitral Valve Repair (TMVr), och det enda godkända verktyget är MitraClip™.

Video om mitraclip:
Video om mitraclip:

Uppföljning efter Operation/Intervention

För uppföljningsfrekvens (mottagning, eko) efter operation/intervention, se din kliniks rutiner. Resultaten efter kirurgisk klaffplastik är vanligtvis mycket bra (återkomst av stor eller måttlig insufficiens är 12.5% inom 20 år), vilket gör att uppföljning efter kirurgi ofta kan ske med fleråriga intervall. Återkomst av stor PMR efter MitraClip är betydligt vanligare,43 39 40 varför årlig UCG-uppföljning rekommenderas.31

Läkemedelsbehandling

Akut primär mitralisinsufficiens

  • Vid akut PMR med dyspné som tecken på ökat fyllnadstryck kan vasodilatorer (förstahandsval nitroglycerin) och diuretika (förstahandsval furosemid) användas för att minska fyllnadstrycket (preloadsänkning).
  • Om patienten är hemodynamiskt instabil (hypoton) används inotropa läkemedel och ibland intraaortal ballongpump (IABP) som en brygga till operation. Se även sidan om kardiogen chock.22

Kronisk PMR

  • Patienter med kronisk PMR och symtom behandlas enligt hjärtsviktsriktlinjer.22 Se sidan om kronisk hjärtsvikt.

Sekundär mitralisinsufficiens (SMR)

Etiologi SMR

Sekundär mitralisinsufficiens (SMR) uppstår när klaffbladen och chordae är strukturellt normala medan förändringar i vänster kammarens (LV) och vänster förmaks (LA) geometri orsakar en obalans mellan stängnings- och förankringskrafter i mitralklaffen.45 46 47

patofysiologi vid sekundär mitralisinsufficiens

Obalans mellan stängnings- och förankringskrafter orsakar sekundär mitralisinsufficiens7

Det ses vanligtvis vid dilaterad eller ischemisk kardiomyopati, antingen i en kraftigt förstorad LV med markant nedsatt LV-funktion eller efter en isolerad inferobasal hjärtinfarkt, som, genom remodelling, leder till stel förankring av det posteriora klaffbladet och därmed inkomplett stängning av klaffbladen, trots nästan normal LV-storlek och ejektionsfraktion:

patofysiologi vid ichemisk sekundär mitralisinsuficiens

Mekaniskmen vid ischemisk mitralisinsufficiens som kan orsakas av en inferiobasal infarkt48

Positionen och dynamiken hos papillarmusklerna, snarare än vänster kammares dimensioner, är de huvudsakliga bestämningsfaktorerna för sekundär MI. Även i en normalstor vänster kammare med regionala rörelseavvikelser hos papillarmusklerna ökar förankringskrafterna och orsakar sekundär MR.48

schemateckning: hur förmaksdilatation orsakar mitralisinsuficiens.

SMR kan också uppstå hos patienter med långvarigt förmaksflimmer, som en följd av förmaksförstoring och dilatation av mitralanulus. I dessa fall är LV ejektionsfraktion vanligtvis normal och LV-dilatation mindre uttalad (så kallad ‘atriell funktionell mitralisk regurgitation’).1

Vid vänster förmaksdilatation dras det posteriora seglet (som anatomisk är en fortsättning av vänstra förmaks endokard) uppåt mot förmaket, vilket orsakar insufficiensen. (Schemat på vänster49.)

Sekundär mitralisinsufficiens är dynamisk, då tryck- och geometri i vänster kammare och förmak ändras under belastning och vila, vilket påverkar balansen mellan stängnings- och förankringskrafter.

UCG kriterier för stor sekundär mitralisinsufficiens

UCG-kriterierna för stor MI är i stort sett desamma för SMR och PMR, se ESC-tabell ovan. Hos vissa hjärtsviktpatienter kan dock (pga deras lägre slagvolym) lägre gränsvärden för EROA (effective regurgitant orifice area) och regurgitationsvolym behöva användas. För detaljer, se ESC guidelines avsnitt 6.2.1.1

Läkemedelsbehandling

Optimal medicinsk behandling enligt hjärtsviktsriktlinjerna bör vara det första steget i hanteringen av alla patienter med sekundär mitralisinsufficiens (SMR). Behandlingen bör inkludera byte från ACE-hämmare eller ARB till sacubitril/valsartan (Entresto®), SGLT2-hämmare och/eller ivabradin vid behov.1 För mer information, se sidan om kronisk hjärtsvikt.

CRT

Indikationer för kardial resynkroniseringsterapi (CRT) bör utvärderas i enlighet med relaterade riktlinjer. Se sidan om kronisk hjärtsvikt/deviceterapi. Om symtomen kvarstår efter optimering av konventionell hjärtsviktsterapi bör alternativ för mitralisklaffintervention snabbt utvärderas innan ytterligare försämring av LV systolisk funktion eller hjärtremodellering inträffar.1

Indikation för operation/intervention vid SMR

Allmänna indikationer

  • Operation/intervention vid SMR är principiellt svagare än vid PMR. Kronisk SMR är förknippad med sämre prognos, men evidens för kirurgisk intervention är begränsad. Evidens för ökad överlevnad efter isolerad mitraliskirurgi saknas.
  • ESC klass I indikation för operation/intervention finns endast för mitraliskirurgi i samband med redan planerad annan hjärtkirurgi.50

Studier

  • COAPT-trial (2018, Nordamerika): Intervention med MitraClip halverade den primära endpointen (hospitalisering för hjärtsvikt inom 2 år) och minskade mortaliteten som sekundär endpoint med 38%.51
  • MITRA-FR (2018, Europa): Patienter i båda grupperna hade samma risk för det primära utfallsmåttet (sjukhusinläggning för hjärtsvikt eller död).52
    • Det fanns mycket diskussion om hur dessa olika utfall ska tolkas.50
      • Patienter i COAPT hade mer uttalat mitralisinsuff (EROA 41±15 mm2 vs. 31±10 mm2) och mindre dilaterade vänsterkammer (mean indexed LV end-diastolic volume 101±34 mL/m2 vs. . 135±35 mL/m2) jämförd med MITRA-HF patienter.50
      • En tolkning är därför att COAPT patienter hade, med större MI i en mindre ventrikel, en högre sannolikhet att profitera från den interventionella behandlingen.5350. MITRA-CLIP kan därför, enligt ESC (se nedan) idag övervägas i patienter som uppfyller COAPT-kriterierna (se dessa i dropdown längre ned).

ESC-rekommendationer

  • Alla patienter: Operation/Intervention vid SMR är indicerat vid stor MI, relevanta symtom, trots optimal medicinsk behandling (OMT) och om indicerat CRT (ESC-indikation IB).50
  • Patienter med samtidigt koronarsjuka eller annan indikation för hjärtkirurgi: Mitraliskirurgi är indicerat för patienter med stor MI och symtom trots OMT/CRT som är planerade för CABG eller annan hjärtkirurgi (ESC-indikation IB).50
    • -I patienter med stor MI (och symptom trots OMT/evtl CRT) som inte bedöms vara lämpliga för hjärtkirurgi, PCI (och evtl TAVI) “should be considered”, och därefter vid persisterande symptom eventuell TEER/Mitraclip. (ESC-indikation IIaC) 50
  • Patienter utan samtidigt koronarsjuka eller annan indikation för hjärtkirurgi:
    • TEER/MitraClip bör övervägas för utvalda patienter med stor MI och symtom trots OMT/CRT som är olämpliga för hjärtkirurgi och som uppfyller COAPT-kriterierna51 54. (ESC-indikation IIaB).50
    • Mitraliskirurgi kan övervägas för symptomatiska patienter med stor MI som bedöms vara lämpliga för kirurgi (ESC-indikation IIbC).50
    • I fall där patienten är olämplig för kirurgi och inte uppfyller COAPT-kriterierna, kan hjärtkonferensen överväga TEER/MitraClip i utvalda fall (ESC-indikation IIbC).50

För ytterligare detaljer om COAPT inklusions- och exklusionskriterier samt ESC flowchart för behandling av SMR, se relaterad dokumentation:

COAPT in-exklusionskriterierna.
COAPT in-exklusionskriterierna. : (klicka på dropdown)
COAPT trial inklusionkriterierna
COAPT trial exklusionkriterierna
COAPT trial exklusionkriterierna

Källa: COAPT-trial supplement

ESC flowchart behandling SMR
ESC flowchart behandling sekundär mitralisinsufficiens
ESC guideline 202155

Litteratur

Guidelines

2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease1

2020 ACC/AHA Guideline for the Management of Patients With Valvular Heart Disease: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Joint Committee on Clinical Practice Guidelines56

Mitral regurgitation management: a systematic review of clinical practice guidelines and recommendations 57

Comparison of American and European Guidelines for the Management of Patients With Valvular Heart Disease (2023)58

Eko

Recommendations for Noninvasive Evaluation of Native Valvular Regurgitation: A Report from the American Society of Echocardiography Developed in Collaboration with the Society for Cardiovascular Magnetic Resonance 14

Recommendations for the echocardiographic assessment of native valvular regurgitation: an executive summary from the European Association of Cardiovascular Imaging 13

Recommendations for the imaging assessment of prosthetic heart valves: a report from the European Association of Cardiovascular Imaging endorsed by the Chinese Society of Echocardiography, the Inter-American Society of Echocardiography, and the Brazilian Department of Cardiovascular Imaging59

MR

Assessment of mitral valve regurgitation by cardiovascular magnetic resonance imaging60

Mitraclip

Conceiving MitraClip as a tool: percutaneous edge-to-edge repair in complex mitral valve anatomies (2020)61

Percutaneous interventional mitral regurgitation treatment using the Mitra-Clip system (2014)62

Mitral valve transcatheter edge-to-edge repair: STATE-OF-THE-ART (2023)42

Current Indications for Transcatheter Edge-to-Edge Repair in a Patient With Primary Mitral Regurgitation (2022)63

Predictors of Outcomes Following Transcatheter Edge-to-Edge Mitral Valve Repair (2020)64

Transcatheter Therapies for Mitral and Tricuspid Valvular Heart Disease (Kap 78 in Braunwald Heart Disease 2022)65

Transcatheter Mitral-Valve Repair in Patients with Heart Failure (COAPT, NEJM 2018)51

3-Year Outcomes of Transcatheter Mitral Valve Repair in Patients With Heart Failure66

COAPT-Like Profile Predicts Long-Term Outcomes in Patients With Secondary Mitral Regurgitation Undergoing MitraClip Implantation (JACC Card Int 2021)54

Characteristics and Outcome of COAPT-Eligible Patients in the MITRA-FR Trial 67

Percutaneous Repair or Medical Treatment for Secondary Mitral Regurgitation (NEJM 2018)52

Anatomi

Anatomy of the Mitral Valve Apparatus – Role of 2D and 3D Echocardiography68

Mekanismen i MI

The mitral apparatus. Functional anatomy of mitral regurgitation (Circulation 1072)49

Basic mechanisms of mitral regurgitation (2014)8

Mitral Regurgitation. (Kap 76 in Braunwald Heart Disease 2022)65

Mekanismen i sekundär MI:

Ischemic mitral regurgitation on the threshold of a solution: from paradoxes to unifying concepts (2005)48

Exercise Dynamics in Secondary Mitral Regurgitation: Pathophysiology and Therapeutic Implications69

Review

Mitral valve regurgitation: a disease with a wide spectrum of therapeutic options (Nature 2020)70

Annat

Valvular Heart Disease – Before Intervention (ESC topic site)

Last Updated on July 6, 2024 by Christian Dworeck

Christian Dworeck
Latest posts by Christian Dworeck (see all)
  1. Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [] [] [] [] [] [] [] []
  2. Iung B, Delgado V, Rosenhek R, Price S, Prendergast B, Wendler O, De Bonis M, Tribouilloy C, Evangelista A, Bogachev-Prokophiev A, Apor A, Ince H, Laroche C, Popescu BA, Piérard L, Haude M, Hindricks G, Ruschitzka F, Windecker S, Bax JJ, Maggioni A, Vahanian A; EORP VHD II Investigators. Contemporary Presentation and Management of Valvular Heart Disease: The EURObservational Research Programme Valvular Heart Disease II Survey. Circulation. 2019 Oct;140(14):1156-1169. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.119.041080. Epub 2019 Sep 12. PMID: 31510787. [] []
  3. Cahill TJ, Prothero A, Wilson J, Kennedy A, Brubert J, Masters M, Newton JD, Dawkins S, Enriquez-Sarano M, Prendergast BD, Myerson SG. Community prevalence, mechanisms and outcome of mitral or tricuspid regurgitation. Heart. 2021 Mar 4:heartjnl-2020-318482. doi: 10.1136/heartjnl-2020-318482. Epub ahead of print. PMID: 33674352. []
  4. Dal-Bianco JP, Levine RA. Anatomy of the mitral valve apparatus: role of 2D and 3D echocardiography. Cardiol Clin. 2013 May;31(2):151-64. doi: 10.1016/j.ccl.2013.03.001. Epub 2013 Apr 15. PMID: 23743068; PMCID: PMC3856635. [] [] [] []
  5. Lilly, L. S. (2022). Braunwald’s Heart Disease Review and Assessment E-Book: A Companion to Braunwald’s Heart Disease. Elsevier Health Sciences. []
  6. Bubba73 at English Wikipedia, CC BY-SA 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0, via Wikimedia Commons []
  7. Bertrand PB, Schwammenthal E, Levine RA, Vandervoort PM. Exercise Dynamics in Secondary Mitral Regurgitation: Pathophysiology and Therapeutic Implications. Circulation. 2017 Jan 17;135(3):297-314. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.116.025260. PMID: 28093494; PMCID: PMC5245732. [] []
  8. Dal-Bianco JP, Beaudoin J, Handschumacher MD, Levine RA. Basic mechanisms of mitral regurgitation. Can J Cardiol. 2014 Sep;30(9):971-81. doi: 10.1016/j.cjca.2014.06.022. Epub 2014 Jul 2. PMID: 25151282; PMCID: PMC4281524. [] [] [] []
  9. Echocardiology at English Wikipedia, CC0, via Wikimedia Commons []
  10. Dziadzko V, Dziadzko M, Medina-Inojosa JR, Benfari G, Michelena HI, Crestanello JA, Maalouf J, Thapa P, Enriquez-Sarano M. Causes and mechanisms of isolated mitral regurgitation in the community: clinical context and outcome. Eur Heart J. 2019 Jul 14;40(27):2194-2202. doi: 10.1093/eurheartj/ehz314. PMID: 31121021. []
  11. Yadgir S, Johnson CO, Aboyans V, Adebayo OM, Adedoyin RA, Afarideh M, Alahdab F, Alashi A, Alipour V, Arabloo J, Azari S, Barthelemy CM, Benziger CP, Berman AE, Bijani A, Carrero JJ, Carvalho F, Daryani A, Durães AR, Esteghamati A, Farid TA, Farzadfar F, Fernandes E, Filip I, Gad MM, Hamidi S, Hay SI, Ilesanmi OS, Naghibi Irvani SS, Jürisson M, Kasaeian A, Kengne AP, Khan AR, Kisa A, Kisa S, Kolte D, Manafi N, Manafi A, Mensah GA, Mirrakhimov EM, Mohammad Y, Mokdad AH, Negoi RI, Thi Nguyen HL, Nguyen TH, Nixon MR, Otto CM, Patel S, Pilgrim T, Radfar A, Rawaf DL, Rawaf S, Rawasia WF, Rezapour A, Roever L, Saad AM, Saadatagah S, Senthilkumaran S, Sliwa K, Tesfay BE, Tran BX, Ullah I, Vaduganathan M, Vasankari TJ, Wolfe CDA, Yonemoto N, Roth GA; Global Burden of Disease Study 2017 Nonrheumatic Valve Disease Collaborators. Global, Regional, and National Burden of Calcific Aortic Valve and Degenerative Mitral Valve Diseases, 1990-2017. Circulation. 2020 May 26;141(21):1670-1680. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.119.043391. Epub 2020 Mar 29. Erratum in: Circulation. 2020 May 26;141(21):e836. PMID: 32223336. []
  12. Läkartidningen. 2020,117:20089 []
  13. Lancellotti P, Tribouilloy C, Hagendorff A, Popescu BA, Edvardsen T, Pierard LA, Badano L, Zamorano JL; Scientific Document Committee of the European Association of Cardiovascular Imaging. Recommendations for the echocardiographic assessment of native valvular regurgitation: an executive summary from the European Association of Cardiovascular Imaging. Eur Heart J Cardiovasc Imaging. 2013 Jul;14(7):611-44. doi: 10.1093/ehjci/jet105. Epub 2013 Jun 3. PMID: 23733442. [] []
  14. Zoghbi WA, Adams D, Bonow RO, Enriquez-Sarano M, Foster E, Grayburn PA, Hahn RT, Han Y, Hung J, Lang RM, Little SH, Shah DJ, Shernan S, Thavendiranathan P, Thomas JD, Weissman NJ. Recommendations for Noninvasive Evaluation of Native Valvular Regurgitation: A Report from the American Society of Echocardiography Developed in Collaboration with the Society for Cardiovascular Magnetic Resonance. J Am Soc Echocardiogr. 2017 Apr;30(4):303-371. doi: 10.1016/j.echo.2017.01.007. Epub 2017 Mar 14. PMID: 28314623. [] []
  15. Cawley PJ, Hamilton-Craig C, Owens DS, Krieger EV, Strugnell WE, Mitsumori L, D’Jang CL, Schwaegler RG, Nguyen KQ, Nguyen B, Maki JH, Otto CM. Prospective comparison of valve regurgitation quantitation by cardiac magnetic resonance imaging and transthoracic echocardiography. Circ Cardiovasc Imaging. 2013 Jan 1;6(1):48-57. doi: 10.1161/CIRCIMAGING.112.975623. Epub 2012 Dec 4. PMID: 23212272. []
  16. Shanks M, Siebelink HM, Delgado V, van de Veire NR, Ng AC, Sieders A, Schuijf JD, Lamb HJ, Ajmone Marsan N, Westenberg JJ, Kroft LJ, de Roos A, Bax JJ. Quantitative assessment of mitral regurgitation: comparison between three-dimensional transesophageal echocardiography and magnetic resonance imaging. Circ Cardiovasc Imaging. 2010 Nov;3(6):694-700. doi: 10.1161/CIRCIMAGING.110.947176. Epub 2010 Sep 1. PMID: 20810848. []
  17. Uretsky S, Gillam L, Lang R, Chaudhry FA, Argulian E, Supariwala A, Gurram S, Jain K, Subero M, Jang JJ, Cohen R, Wolff SD. Discordance between echocardiography and MRI in the assessment of mitral regurgitation severity: a prospective multicenter trial. J Am Coll Cardiol. 2015 Mar 24;65(11):1078-88. doi: 10.1016/j.jacc.2014.12.047. PMID: 25790878. []
  18. Penicka M, Vecera J, Mirica DC, Kotrc M, Kockova R, Van Camp G. Prognostic Implications of Magnetic Resonance-Derived Quantification in Asymptomatic Patients With Organic Mitral Regurgitation: Comparison With Doppler Echocardiography-Derived Integrative Approach. Circulation. 2018 Mar 27;137(13):1349-1360. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.117.029332. Epub 2017 Dec 21. PMID: 29269390. []
  19. Avsnitt 6.1.1. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. []
  20. Bakkestrøm R, Banke A, Christensen NL, Pecini R, Irmukhamedov A, Andersen M, Borlaug BA, Møller JE. Hemodynamic Characteristics in Significant Symptomatic and Asymptomatic Primary Mitral Valve Regurgitation at Rest and During Exercise. Circ Cardiovasc Imaging. 2018 Feb;11(2):e007171. doi: 10.1161/CIRCIMAGING.117.007171. PMID: 29449412. []
  21. Utsunomiya H, Hidaka T, Susawa H, Izumi K, Harada Y, Kinoshita M, Itakura K, Masada K, Kihara Y. Exercise-Stress Echocardiography and Effort Intolerance in Asymptomatic/Minimally Symptomatic Patients With Degenerative Mitral Regurgitation Combined Invasive-Noninvasive Hemodynamic Monitoring. Circ Cardiovasc Imaging. 2018 Sep;11(9):e007282. doi: 10.1161/CIRCIMAGING.117.007282. PMID: 30354676. []
  22. Avsnitt 6.1.2. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [] [] [] [] [] [] [] [] [] [] [] []
  23. Tribouilloy C, Grigioni F, Avierinos JF, Barbieri A, Rusinaru D, Szymanski C, Ferlito M, Tafanelli L, Bursi F, Trojette F, Branzi A, Habib G, Modena MG, Enriquez-Sarano M; MIDA Investigators. Survival implication of left ventricular end-systolic diameter in mitral regurgitation due to flail leaflets a long-term follow-up multicenter study. J Am Coll Cardiol. 2009 Nov 17;54(21):1961-8. doi: 10.1016/j.jacc.2009.06.047. PMID: 19909877. []
  24. Grigioni F, Clavel MA, Vanoverschelde JL, Tribouilloy C, Pizarro R, Huebner M, Avierinos JF, Barbieri A, Suri R, Pasquet A, Rusinaru D, Gargiulo GD, Oberti P, Théron A, Bursi F, Michelena H, Lazam S, Szymanski C, Nkomo VT, Schumacher M, Bacchi-Reggiani L, Enriquez-Sarano M; MIDA Investigators. The MIDA Mortality Risk Score: development and external validation of a prognostic model for early and late death in degenerative mitral regurgitation. Eur Heart J. 2018 Apr 14;39(15):1281-1291. doi: 10.1093/eurheartj/ehx465. PMID: 29020352. []
  25. Essayagh B, Antoine C, Benfari G, Messika-Zeitoun D, Michelena H, Le Tourneau T, Mankad S, Tribouilloy CM, Thapa P, Enriquez-Sarano M. Prognostic Implications of Left Atrial Enlargement in Degenerative Mitral Regurgitation. J Am Coll Cardiol. 2019 Aug 20;74(7):858-870. doi: 10.1016/j.jacc.2019.06.032. PMID: 31416529. []
  26. Rusinaru D, Tribouilloy C, Grigioni F, Avierinos JF, Suri RM, Barbieri A, Szymanski C, Ferlito M, Michelena H, Tafanelli L, Bursi F, Mezghani S, Branzi A, Habib G, Modena MG, Enriquez-Sarano M; Mitral Regurgitation International DAtabase (MIDA) Investigators. Left atrial size is a potent predictor of mortality in mitral regurgitation due to flail leaflets: results from a large international multicenter study. Circ Cardiovasc Imaging. 2011 Sep;4(5):473-81. doi: 10.1161/CIRCIMAGING.110.961011. Epub 2011 Jul 7. PMID: 21737598. []
  27. Barbieri A, Bursi F, Grigioni F, Tribouilloy C, Avierinos JF, Michelena HI, Rusinaru D, Szymansky C, Russo A, Suri R, Bacchi Reggiani ML, Branzi A, Modena MG, Enriquez-Sarano M; Mitral Regurgitation International DAtabase (MIDA) Investigators. Prognostic and therapeutic implications of pulmonary hypertension complicating degenerative mitral regurgitation due to flail leaflet: a multicenter long-term international study. Eur Heart J. 2011 Mar;32(6):751-9. doi: 10.1093/eurheartj/ehq294. Epub 2010 Sep 8. PMID: 20829213. []
  28. Grigioni F, Benfari G, Vanoverschelde JL, Tribouilloy C, Avierinos JF, Bursi F, Suri RM, Guerra F, Pasquet A, Rusinaru D, Marcelli E, Théron A, Barbieri A, Michelena H, Lazam S, Szymanski C, Nkomo VT, Capucci A, Thapa P, Enriquez-Sarano M; MIDA Investigators. Long-Term Implications of Atrial Fibrillation in Patients With Degenerative Mitral Regurgitation. J Am Coll Cardiol. 2019 Jan 29;73(3):264-274. doi: 10.1016/j.jacc.2018.10.067. PMID: 30678755. []
  29. Szymanski C, Magne J, Fournier A, Rusinaru D, Touati G, Tribouilloy C. Usefulness of preoperative atrial fibrillation to predict outcome and left ventricular dysfunction after valve repair for mitral valve prolapse. Am J Cardiol. 2015 May 15;115(10):1448-53. doi: 10.1016/j.amjcard.2015.02.027. Epub 2015 Feb 18. PMID: 25784520. []
  30. Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. []
  31. Avsnitt 6.1.4. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [] [] [] []
  32. Zilberszac R, Heinze G, Binder T, Laufer G, Gabriel H, Rosenhek R. Long-Term Outcome of Active Surveillance in Severe But Asymptomatic Primary Mitral Regurgitation. JACC Cardiovasc Imaging. 2018 Sep;11(9):1213-1221. doi: 10.1016/j.jcmg.2018.05.014. Epub 2018 Jul 18. PMID: 30031699. []
  33. Swedeheart årsrapport 2021 []
  34. Jung JC, Jang MJ, Hwang HY. Meta-Analysis Comparing Mitral Valve Repair Versus Replacement for Degenerative Mitral Regurgitation Across All Ages. Am J Cardiol. 2019 Feb 1;123(3):446-453. doi: 10.1016/j.amjcard.2018.10.024. Epub 2018 Nov 6. PMID: 30471709. []
  35. Lazam S, Vanoverschelde JL, Tribouilloy C, Grigioni F, Suri RM, Avierinos JF, de Meester C, Barbieri A, Rusinaru D, Russo A, Pasquet A, Michelena HI, Huebner M, Maalouf J, Clavel MA, Szymanski C, Enriquez-Sarano M; MIDA (Mitral Regurgitation International Database) Investigators. Twenty-Year Outcome After Mitral Repair Versus Replacement for Severe Degenerative Mitral Regurgitation: Analysis of a Large, Prospective, Multicenter, International Registry. Circulation. 2017 Jan 31;135(5):410-422. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.116.023340. Epub 2016 Nov 29. PMID: 27899396. [] []
  36. Chikwe J, Toyoda N, Anyanwu AC, Itagaki S, Egorova NN, Boateng P, El-Eshmawi A, Adams DH. Relation of Mitral Valve Surgery Volume to Repair Rate, Durability, and Survival. J Am Coll Cardiol. 2017 Apr 24:S0735-1097(17)30677-0. doi: 10.1016/j.jacc.2017.02.026. Epub ahead of print. PMID: 28476349. []
  37. David TE, David CM, Tsang W, Lafreniere-Roula M, Manlhiot C. Long-Term Results of Mitral Valve Repair for Regurgitation Due to Leaflet Prolapse. J Am Coll Cardiol. 2019 Aug 27;74(8):1044-1053. doi: 10.1016/j.jacc.2019.06.052. PMID: 31439213. []
  38. Feldman T, Foster E, Glower DD, Kar S, Rinaldi MJ, Fail PS, Smalling RW, Siegel R, Rose GA, Engeron E, Loghin C, Trento A, Skipper ER, Fudge T, Letsou GV, Massaro JM, Mauri L; EVEREST II Investigators. Percutaneous repair or surgery for mitral regurgitation. N Engl J Med. 2011 Apr 14;364(15):1395-406. doi: 10.1056/NEJMoa1009355. Epub 2011 Apr 4. Erratum in: N Engl J Med. 2011 Jul 14;365(2):189. Glower, Donald G [corrected to Glower, Donald D]. PMID: 21463154. []
  39. Feldman T, Kar S, Elmariah S, Smart SC, Trento A, Siegel RJ, Apruzzese P, Fail P, Rinaldi MJ, Smalling RW, Hermiller JB, Heimansohn D, Gray WA, Grayburn PA, Mack MJ, Lim DS, Ailawadi G, Herrmann HC, Acker MA, Silvestry FE, Foster E, Wang A, Glower DD, Mauri L; EVEREST II Investigators. Randomized Comparison of Percutaneous Repair and Surgery for Mitral Regurgitation: 5-Year Results of EVEREST II. J Am Coll Cardiol. 2015 Dec 29;66(25):2844-2854. doi: 10.1016/j.jacc.2015.10.018. PMID: 26718672. [] []
  40. Buzzatti N, Van Hemelrijck M, Denti P, Ruggeri S, Schiavi D, Scarfò IS, Reser D, Taramasso M, Weber A, La Canna G, De Bonis M, Maisano F, Alfieri O. Transcatheter or surgical repair for degenerative mitral regurgitation in elderly patients: A propensity-weighted analysis. J Thorac Cardiovasc Surg. 2019 Jul;158(1):86-94.e1. doi: 10.1016/j.jtcvs.2019.01.023. Epub 2019 Jan 22. PMID: 30797588. [] []
  41. Sorajja P, Vemulapalli S, Feldman T, Mack M, Holmes DR Jr, Stebbins A, Kar S, Thourani V, Ailawadi G. Outcomes With Transcatheter Mitral Valve Repair in the United States: An STS/ACC TVT Registry Report. J Am Coll Cardiol. 2017 Nov 7;70(19):2315-2327. doi: 10.1016/j.jacc.2017.09.015. PMID: 29096801. []
  42. Hausleiter J, Stocker TJ, Adamo M, Karam N, Swaans MJ, Praz F. Mitral valve transcatheter edge-to-edge repair. EuroIntervention. 2023 Jan 23;18(12):957-976. doi: 10.4244/EIJ-D-22-00725. PMID: 36688459; PMCID: PMC9869401. [] []
  43. Chhatriwalla AK, Vemulapalli S, Szerlip M, Kodali S, Hahn RT, Saxon JT, Mack MJ, Ailawadi G, Rymer J, Manandhar P, Kosinski AS, Sorajja P. Operator Experience and Outcomes of Transcatheter Mitral Valve Repair in the United States. J Am Coll Cardiol. 2019 Dec 17;74(24):2955-2965. doi: 10.1016/j.jacc.2019.09.014. Epub 2019 Sep 27. PMID: 31568867. []
  44. Lancellotti P, Pibarot P, Chambers J, Edvardsen T, Delgado V, Dulgheru R, Pepi M, Cosyns B, Dweck MR, Garbi M, Magne J, Nieman K, Rosenhek R, Bernard A, Lowenstein J, Vieira ML, Rabischoffsky A, Vyhmeister RH, Zhou X, Zhang Y, Zamorano JL, Habib G. Recommendations for the imaging assessment of prosthetic heart valves: a report from the European Association of Cardiovascular Imaging endorsed by the Chinese Society of Echocardiography, the Inter-American Society of Echocardiography, and the Brazilian Department of Cardiovascular Imaging. Eur Heart J Cardiovasc Imaging. 2016 Jun;17(6):589-90. doi: 10.1093/ehjci/jew025. Epub 2016 May 3. PMID: 27143783. []
  45. Bertrand PB, Schwammenthal E, Levine RA, Vandervoort PM. Exercise Dynamics in Secondary Mitral Regurgitation: Pathophysiology and Therapeutic Implications. Circulation. 2017 Jan 17;135(3):297-314. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.116.025260. PMID: 28093494; PMCID: PMC5245732. []
  46. Levine RA, Schwammenthal E. Ischemic mitral regurgitation on the threshold of a solution: from paradoxes to unifying concepts. Circulation. 2005 Aug 2;112(5):745-58. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.104.486720. PMID: 16061756. []
  47. Avsnitt 6.2. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. []
  48. Levine RA, Schwammenthal E. Ischemic mitral regurgitation on the threshold of a solution: from paradoxes to unifying concepts. Circulation. 2005 Aug 2;112(5):745-58. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.104.486720. PMID: 16061756. [] [] []
  49. Perloff JK, Roberts WC. The mitral apparatus. Functional anatomy of mitral regurgitation. Circulation. 1972 Aug;46(2):227-39. doi: 10.1161/01.cir.46.2.227. PMID: 5046018. [] []
  50. Avsnitt 6.2.3. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [] [] [] [] [] [] [] [] [] []
  51. Stone GW, Lindenfeld J, Abraham WT, Kar S, Lim DS, Mishell JM, Whisenant B, Grayburn PA, Rinaldi M, Kapadia SR, Rajagopal V, Sarembock IJ, Brieke A, Marx SO, Cohen DJ, Weissman NJ, Mack MJ; COAPT Investigators. Transcatheter Mitral-Valve Repair in Patients with Heart Failure. N Engl J Med. 2018 Dec 13;379(24):2307-2318. doi: 10.1056/NEJMoa1806640. Epub 2018 Sep 23. PMID: 30280640. [] [] []
  52. Obadia JF, Messika-Zeitoun D, Leurent G, Iung B, Bonnet G, Piriou N, Lefèvre T, Piot C, Rouleau F, Carrié D, Nejjari M, Ohlmann P, Leclercq F, Saint Etienne C, Teiger E, Leroux L, Karam N, Michel N, Gilard M, Donal E, Trochu JN, Cormier B, Armoiry X, Boutitie F, Maucort-Boulch D, Barnel C, Samson G, Guerin P, Vahanian A, Mewton N; MITRA-FR Investigators. Percutaneous Repair or Medical Treatment for Secondary Mitral Regurgitation. N Engl J Med. 2018 Dec 13;379(24):2297-2306. doi: 10.1056/NEJMoa1805374. Epub 2018 Aug 27. PMID: 30145927. [] []
  53. Grayburn PA, Sannino A, Packer M. Proportionate and Disproportionate Functional Mitral Regurgitation: A New Conceptual Framework That Reconciles the Results of the MITRA-FR and COAPT Trials. JACC Cardiovasc Imaging. 2019 Feb;12(2):353-362. doi: 10.1016/j.jcmg.2018.11.006. Epub 2018 Dec 12. PMID: 30553663. []
  54. Adamo M, Fiorelli F, Melica B, D’Ortona R, Lupi L, Giannini C, Silva G, Fiorina C, Branca L, Chiari E, Chizzola G, Spontoni P, Espada Guerreiro C, Curello S, Petronio AS, Metra M. COAPT-Like Profile Predicts Long-Term Outcomes in Patients With Secondary Mitral Regurgitation Undergoing MitraClip Implantation. JACC Cardiovasc Interv. 2021 Jan 11;14(1):15-25. doi: 10.1016/j.jcin.2020.09.050. Epub 2020 Dec 9. PMID: 33309313. [] []
  55. Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. []
  56. Otto CM, Nishimura RA, Bonow RO, Carabello BA, Erwin JP 3rd, Gentile F, Jneid H, Krieger EV, Mack M, McLeod C, O’Gara PT, Rigolin VH, Sundt TM 3rd, Thompson A, Toly C. 2020 ACC/AHA Guideline for the Management of Patients With Valvular Heart Disease: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Joint Committee on Clinical Practice Guidelines. Circulation. 2021 Feb 2;143(5):e35-e71. doi: 10.1161/CIR.0000000000000932. Epub 2020 Dec 17. Erratum in: Circulation. 2021 Feb 2;143(5):e228. Erratum in: Circulation. 2021 Mar 9;143(10):e784. PMID: 33332149. []
  57. Galusko V, Sekar B, Ricci F, Wong K, Bhattacharyya S, Mullen M, Gallina S, Ionescu A, Khanji MY. Mitral regurgitation management: a systematic review of clinical practice guidelines and recommendations. Eur Heart J Qual Care Clin Outcomes. 2022 Aug 17;8(5):481-495. doi: 10.1093/ehjqcco/qcab082. PMID: 34878118. []
  58. Inanc IH, Cilingiroglu M, Iliescu C, NInios V, Matar F, Ates I, Toutouzas K, Hermiller J, Marmagkiolis K. Comparison of American and European Guidelines for the Management of Patients With Valvular Heart Disease. Cardiovasc Revasc Med. 2023 Feb;47:76-85. doi: 10.1016/j.carrev.2022.10.005. Epub 2022 Oct 17. PMID: 36270966. []
  59. Lancellotti P, Pibarot P, Chambers J, Edvardsen T, Delgado V, Dulgheru R, Pepi M, Cosyns B, Dweck MR, Garbi M, Magne J, Nieman K, Rosenhek R, Bernard A, Lowenstein J, Vieira ML, Rabischoffsky A, Vyhmeister RH, Zhou X, Zhang Y, Zamorano JL, Habib G. Recommendations for the imaging assessment of prosthetic heart valves: a report from the European Association of Cardiovascular Imaging endorsed by the Chinese Society of Echocardiography, the Inter-American Society of Echocardiography, and the Brazilian Department of Cardiovascular Imaging. Eur Heart J Cardiovasc Imaging. 2016 Jun;17(6):589-90. doi: 10.1093/ehjci/jew025. Epub 2016 May 3. PMID: 27143783. []
  60. Garg P, Swift AJ, Zhong L, Carlhäll CJ, Ebbers T, Westenberg J, Hope MD, Bucciarelli-Ducci C, Bax JJ, Myerson SG. Assessment of mitral valve regurgitation by cardiovascular magnetic resonance imaging. Nat Rev Cardiol. 2020 May;17(5):298-312. doi: 10.1038/s41569-019-0305-z. Epub 2019 Dec 9. PMID: 31819230; PMCID: PMC7165127. []
  61. Gavazzoni M, Taramasso M, Zuber M, Russo G, Pozzoli A, Miura M, Maisano F. Conceiving MitraClip as a tool: percutaneous edge-to-edge repair in complex mitral valve anatomies. Eur Heart J Cardiovasc Imaging. 2020 Oct 1;21(10):1059-1067. doi: 10.1093/ehjci/jeaa062. PMID: 32408344. []
  62. Boekstegers P, Hausleiter J, Baldus S, von Bardeleben RS, Beucher H, Butter C, Franzen O, Hoffmann R, Ince H, Kuck KH, Rudolph V, Schäfer U, Schillinger W, Wunderlich N; Germany Society of Cardiology Working Group on Interventional Cardiology Focus Group on Interventional Mitral Valve Therapy. Percutaneous interventional mitral regurgitation treatment using the Mitra-Clip system. Clin Res Cardiol. 2014 Feb;103(2):85-96. doi: 10.1007/s00392-013-0614-x. PMID: 24022331. []
  63. Hahn RT, Chan V, Adams DH. Current Indications for Transcatheter Edge-to-Edge Repair in a Patient With Primary Mitral Regurgitation. Circulation. 2022 Oct 25;146(17):1263-1265. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.122.061495. Epub 2022 Oct 24. PMID: 36279415. []
  64. Ben-Shoshan J, Overtchook P, Buithieu J, Mousavi N, Martucci G, Spaziano M, de Varennes B, Lachapelle K, Brophy J, Modine T, Baumbach A, Maisano F, Prendergast B, Tamburino C, Windecker S, Piazza N. Predictors of Outcomes Following Transcatheter Edge-to-Edge Mitral Valve Repair. JACC Cardiovasc Interv. 2020 Aug 10;13(15):1733-1748. doi: 10.1016/j.jcin.2020.03.025. PMID: 32763070. []
  65. Lilly, L. S. (2022). Braunwald’s Heart Disease Review and Assessment E-Book: A Companion to Braunwald’s Heart Disease. Elsevier Health Sciences. [] []
  66. Mack MJ, Lindenfeld J, Abraham WT, Kar S, Lim DS, Mishell JM, Whisenant BK, Grayburn PA, Rinaldi MJ, Kapadia SR, Rajagopal V, Sarembock IJ, Brieke A, Rogers JH, Marx SO, Cohen DJ, Weissman NJ, Stone GW; COAPT Investigators. 3-Year Outcomes of Transcatheter Mitral Valve Repair in Patients With Heart Failure. J Am Coll Cardiol. 2021 Mar 2;77(8):1029-1040. doi: 10.1016/j.jacc.2020.12.047. PMID: 33632476.9 []
  67. Iung B, Messika-Zeitoun D, Boutitie F, Trochu JN, Armoiry X, Maucort-Boulch D, Obadia JF, Vahanian A. Characteristics and Outcome of COAPT-Eligible Patients in the MITRA-FR Trial. Circulation. 2020 Dec 22;142(25):2482-2484. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.120.049743. Epub 2020 Dec 21. PMID: 33347327. []
  68. Dal-Bianco JP, Levine RA. Anatomy of the mitral valve apparatus: role of 2D and 3D echocardiography. Cardiol Clin. 2013 May;31(2):151-64. doi: 10.1016/j.ccl.2013.03.001. Epub 2013 Apr 15. PMID: 23743068; PMCID: PMC3856635. []
  69. Bertrand PB, Schwammenthal E, Levine RA, Vandervoort PM. Exercise Dynamics in Secondary Mitral Regurgitation: Pathophysiology and Therapeutic Implications. Circulation. 2017 Jan 17;135(3):297-314. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.116.025260. PMID: 28093494; PMCID: PMC5245732. []
  70. Del Forno B, De Bonis M, Agricola E, Melillo F, Schiavi D, Castiglioni A, Montorfano M, Alfieri O. Mitral valve regurgitation: a disease with a wide spectrum of therapeutic options. Nat Rev Cardiol. 2020 Dec;17(12):807-827. doi: 10.1038/s41569-020-0395-7. Epub 2020 Jun 29. PMID: 32601465. []