Här hittar du information och tips om hur du kan planera din ST-utbildning i kardiologi. Sidan täcker olika faser i din ST, hur du dokumenterar din utbildning och möjligheter till subspecialisering. Hoppas du hittar det du behöver för att få en bra start på din utbildning och din framtida karriär.
Sidoinnehåll
ST-planering
Sammanfattning
För att ordna din ST-tjänst som kardiolog-ST kan det vara bra att följa följande råd:
- Skapa en individuell utbildningsplan (IUP) i samarbete med din handledare och chef. Se till att IUP:en följer klinikens riktlinjer och uppdatera den regelbundet.
- Dokumentera din utbildning och håll en loggbok. Det kan vara bra att samla allt i en pärm (fysisk eller digital) där du även sparar andra viktiga dokument.
- Läs kardiologiböcker och internationella kardiologitidskrifter för att få en bredare kunskap om området.
- Åk till kongresser och fortbildningsdagar för att träffa andra kardiologer och ST-läkare och få insikt i den senaste forskningen och tekniken.
- Sätt konkreta mål för vilka tekniska färdigheter och procedurer du vill behärska under din ST-tjänst. Släpp inte målet tills du kan det.
Att strukturera din ST
Faser i din ST.
Fas 1: Introduktionsfas
Du är helt ny och behöver orientera dig, förstå vem som är vem och vad som är vart. Det tar vanligtvis ett par veckor. Fokus ligger på att komma in i systemet och bli jourkompetent. Gå med i Svenska Kardiologföreningen, och anmäl dig till framtidens kardiologers emaillista.
Fas 2: “Tidigt ST”
Du börjar känna dig hemma och kanske börjar gå jour. Senast nu bör du fundera på att strukturera din ST. Lägg upp en plan för hur du ska studera och när du ska randa dig. Sätt konkreta mål för vilka tekniska färdigheter och procedurer du vill behärska till nästa år, till exempel basal pacemakerprogrammering eller att lägga en artärnål. Släpp inte målet förrän du kan det.
Fas 3: “Mid-ST”
Du har blivit varm i kläderna men det är en lång väg kvar att gå. Börja planera din EECC-tenta: Sikta på att skriva tentan minst ett år innan din ST är slut och räkna med ett år för förberedelse. Detta innebär att du börjar plugga efter tre år i en femårig ST eller efter ett halvår i en två och ett halvt år lång ST. Fundera på om du vill bli allmänkardiolog eller subspecialisera dig.
Fas 4: Innan tentan
Det här kommer vara den mest intensiva fasen i din ST. Du pluggar mycket och lär dig mycket. Avslutas med tentan.
Fas 5: Slutspurten
Du har slutet i sikte och kanske planerar att komma in i en subspecialisering. Använd det sista året för det målet.
Vilka mål?
Socialstyrelsens målbeskrivningar från 2015 och 2021 är det definierat vilka mål du ska uppnå som ST-läkare. Hur du kan nå dessa mål beror dock mycket på just ditt sjukhus och även din individuella situation. Därför ska vägen till alla mål (hur du ska lära dig och när) specificeras i en individuell utbildningsplan (IUP). Det är bra att du, din handledare och din chef signerar IUPtillsammans så att alla är överens från början. Sedan bör du uppdatera och anpassa IUPen gång per år.
Se över Socialstyrelsens mål när du skriver din IUP och när du uppdaterar den. Det är dock bara första steget, eftersom Socialstyrelsens målbeskrivningar från 2015 och 2021 är något vagt formulerade och du behöver översätta dem till vad exakt du ska göra på ditt sjukhus. Läs även Svenska Kardiologföreningens Kompetensbeskrivning 2022 och 2020 ESC Core Curriculum for the Cardiologist.’
Individuell utbildningsplan/utbildningsprogram
Alla ST-läkare ska ha en individuell utbildningsplan som följer klinikens riktlinjer för ST. Här är ett exempel på hur klinikens ST-riktlinjer och den individuella utbildningsplanen (IUP) kan se ut, både för dig som redan är internmedicinare och vill bli dubbelspecialist, och för dig som vill bli kardiolog direkt::
Dokumentera
Minst en gång per år ska du och din handledare gå igenom vad du har gjort och vad som återstår. Detta fungerar bäst om du dokumenterar dina aktiviteter. Tiden går fort och i slutet av din ST kommer du inte att minnas allt du gjorde för fyra år sedan om du inte skriver upp det. Vi rekommenderar därför att hålla en loggbok. Det finns många sätt att dokumentera din utbildning; ett förslag är att samla allt i en pärm (antingen fysisk eller digital) där du även sparar andra viktiga dokument. Här är ett förslag på hur man kan strukturera det:
- Utbildningsplan (IUP)
- Regelbundet uppdaterad och signerad av dig, din handledare och din chef.
- Loggbok
- Dokumentation av alla aktiviteter, kurser, seminarier och kliniska erfarenheter.
- Viktiga dokument
- Intyg, certifikat och utvärderingar.
- Referensmaterial
- Artiklar, böcker och andra resurser som stödjer din utbildning.
- Mål och uppföljning
- Sätt upp konkreta mål och följ upp dem regelbundet.
Spara följande dokument i din ST-pärm:
- Riktlinjer för ST på ditt sjukhus
- Din ST-utbildningsplan
- Individuell utbildningsplan (aktuella och evlt äldre versioner)
- Kopia årlig rapport till studierektorn
- Information om ST-kurser
- Samlade Kursintyg
- Intyg för klinisk tjänstgöring
- Planering, material och intyg förbättringsarbete
- Planering, material och intyg vetenskapligt arbete
- Socialstyrelsens målbeskrivning ST kardiologi
- Svenska Kardiologföreningens målbeskrivning
- Logbok ST kardiologi (se dokument nedan)
Vad behöver man läsa?
Det finns såklart ingen allmängiltig definition av vad du bör läsa, men här kommer några tips:
Guidelines
Alla ESC-guidelines är ett måste, särskilt för tentan. Börja tidigt och håll koll på uppdateringar.
Böcker
Läs åtminstone några kapitel i den mest legendariska kardiologiboken, Braunwald’s Heart Disease. Boken finns som e-bok i ett bibliotek nära dig.
En annan bra strategi är att välja en något kortare bok som man hinner läsa från omslag till omslag under sin ST. Finns många att välja på på engelska (dessvärre inget på svenska).
Bra kardiologiböcker publiceras av ESC, är dock rätt dyra, se deras bok-hemsida. Fråga ditt sjukhus om det finns möjlighet för ersättning.
Tidskrifter
Det är viktigt att läsa åtminstone en internationell kardiologitidskrift. Du kan prenumerera på innehållsutskick och läsa det som är intressant. En bra start är European Heart Journal. Du borde kunna få kostnadsfritt inlogg via ditt sjukhus/universitetsbibliotek.
e-learning, podcast, twitter
Kolla regelbundet på ESCs utbildningssida (e-learning, webinars, etc).
För att hålla dig informerad om vad som aktuell sker kan du även lyssna på podcast. Ett gott exempel är John Mandrolas’ “This Week in Cardiology”.
Gillar du Twitter hittar du mycket via hashtag #CardioTwitter.
Hur ska randingen på intermedicin se ut?
Om du ska bli specialistläkare inom kardiologi direkt måste du randa dig inom internmedicin. Om du redan är specialist inom internmedicin och går en 2,5 års ST inom kardiologi gäller inte detta för dig.
Socialstyrelsen anger ingen exakt tid för randningen inom internmedicin. Många kliniker väljer 18 månader, men det finns inget officiellt minimikrav. Det är möjligt att Socialstyrelsen accepterar 15 månader, men kortare tid kan bli osäkert om det blir godkänt.
Det du ska lära dig under randningen definieras i dokumentet “Kompetensbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring inom den gemensamma kunskapsbasen för de invärtesmedicinska basspecialiteterna“. Placeringen på internmedicinska kliniker bör styras av detta dokument.
Klinfysrandingen:
Kompetensen att kunna utföra ultraljudsundersökningar på hjärtat är en viktig del av att bli kardiolog. Vanligtvis randar du dig i några månader, upp till sex månader, på en avdelning för klinisk fysiologi för att lära dig ultraljud. Målet är att du ska kunna utföra och bedöma standardundersökningar, men lämna komplexa klaffbedömningar till klinisk fysiologer. Du bör dock redan från början av din ST-tjänstgöring vara angelägen om att lära dig enkla undersökningar, såsom att utesluta perikardvätska, grovt bedöma den systoliska vänsterkammarens funktion och basala klaffbedömningar, för att kunna akutbedöma instabila patienter under jour.
ST-kurser
Skriv en lista över vilka kurser du behöver (enligt målbeskrivningen). En exemplista hittar du i IUP ovan.
Kongresser/möten
Det brukar vara mycket roligt att åka till kongresser som ST-läkare. Man får se vad som är nytt, lyssna på duktiga föreläsare och träffa andra kardiologer och ST-läkare. Du bör åtminstone en gång under din ST åka till en internationell kongress, i första hand ESCs kongress som hålls varje år i slutet av sommaren i en europeisk stad. Men det kan vara lika roligt, och mycket billigare, att åka till kardiovaskulära vårmötet och mindre event som kardiologföreningens fortbildningsdagar.
Svenska Kardiologföreningen rekommenderar (kompetensbeskrivning 2022) att “ST-läkaren bereds möjlighet att delta vid fortbildningsdagarna i kardiologi och vid kardiovaskulära vårmötet“. Fråga tidigt om reglerna i din region och sök aktivt godkännande för att åka (vänta inte på att kliniken frågar dig). Som ST-läkare kan man även hitta sponsrade kongressresor.
Utbildningar
Det rekommenderas att du som ST-läkare tidigt engagerar dig i föreläsningar och utbildningar. I början på kliniken, tex för andra ST-läkare, på klinikmöte, för sjuksköterskor. Sanningen är att ingen lär sig så mycket av en föreläsning som den som håller föreläsning, dvs det är ett bra sätt att bli bra i ett speciellt område.
EECC tenta
Målstyrd ST-utbildning i Sverige
I Sverige är ST-utbildningen målstyrd, vilket innebär att du ska vara klar när du har uppfyllt alla mål och kan det du ska kunna. Handledaren bedömer när målen har nåtts. Dock kan verkligheten se annorlunda ut, med fokus på att vara färdig efter fem års tjänstgöring snarare än specifika kunskaper, särskilt inom ovanliga områden. Detta kan påverka möjligheten att få kvalificerad feedback.
En lösning är att satsa på den europeiska kardiologtentan (EECC). Fördelarna inkluderar strukturerat pluggande och bredast möjliga kunskap i kardiologi efter tentan. Kliniker uppmuntrar ofta till att ta tentan och det blir allt vanligare att detta krävs vid anställning efter ST.
Finns det risk för att inte klara tentan? Ja, cirka en till två av tio klarar den inte vid första försöket. Men att våga försöka ger respekt, och det är inget skam att ta om den.
Några tips om tentan
På kardiologföreningens hemsida hittar du information om nästa tenta och många bra råd, läs där. Mer information finns också på ESC hemsida.
Tänk på att du endast får ta tentan innan du har skickat in dina specialistpapper till Socialstyrelsen. En bra strategi är därför att planera tentan minst ett år innan du är klar med din ST. Detta ger dig möjlighet att göra om provet ett år senare om du inte lyckas vid första försöket. Om det blir tight med andra försöket, vänta med att skicka in dina papper.
Be din klinik att ge dig två veckors inläsningstid direkt inför tentan, så att du kan repetera allt en gång till utan störningar.
Du som blivit godkänd på den teoretiska delen bjuds även in till den praktiska delen av kardiologtentan, som vi organiserade i Göteborg 2022-2023.
Kardiologjour:
Snart dags för första jour? Nervös? Ingen fara, det är alla.
Men hur förbereder du dig, vad borde du kunna? Detta är såklart mycket beroende av situationen på din klinik, och din nivå på erfarenhet, men här är några punkter som kan vara bra att tänka på när du förbereder dig inför din första kardiologjour:
- Telefonlista: Ha alla viktiga nummer till hands.
- Råd från äldre ST: Fråga om tips och vad som är viktigt på ditt sjukhus.
- Gå bredvid: Överväg att gå bredvid en natt med en erfaren ST innan din första jour.
- Introducera dig till bakjouren: Gör detta några dagar innan och berätta om din nervositet och fråga om det är ok att du kanske ringer lite oftare första gången. Bakjouren kommer förstå det. Kom ihåg: Det värsta felet du kan göra är att INTE be om hjälp när du inte själv kan hantera en situation.
- Vanliga akutsituationer: Gå igenom dessa och var du hittar information, t.ex. på kardiologi.se/akut
- Repetera A-HLR: Gör en repetition innan din första jour.
- Förmaksflimmer: Läs ESC-riktlinjerna och repetera på kardiologi.se/förmaksflimmer. (Den absolut vanligaste frågan som du som kardiologjour får gäller förmaksflimmer. )
- Transkutan pacing: Öva och läs på kardiologi.se/skills/temporar-pacemaker.
- Esofagus-EKG: Öva och läs på kardiologi.se/skills/esofagus-ekg.
- PCI-lab: Bekanta dig med utrustningen, som femostop och TR-band.
- ICD avstängning med magnet: Be HIA-överläkaren att förklara.
- Elkonvertering: Var påläst om detta, se kardiologi.se/skills/elkonvertering.
- Basal ultraljud: Viktigast är att kunna diagnostisera tamponad.
Om det finns fler viktiga punkter som du tror bör nämnas, hör av dig i kommentarfältet nedan.
Ska man subspecialisera sig?
Fundera redan under din specialistträning om du är intresserad av att subspecialisera dig. Gör det inte endast för prestige. Tänk på att du redan är subspecialiserad (läkare -> internmedicinare -> kardiolog) och att en subspecialisering innebär nästan ett till ST – många år av plugg och ofta ytterligare en europeisk tenta. Som allmänkardiolog med UCG-kompetens är du bred, kan jobba överallt, har lätt att få stafettjobb och har ett mycket intressant jobb.
Vilka supspecialiseringar finns:
Elektrofysiolog.
Som elektrofysiolog jobbar du med att invasivt diagnostisera och behandla takyarytmier. Din arbetsplats är ett elektrofysiologilaboratorium och vardagen består av att punktera vener i ljumsken, föra upp en kateter i hjärtat och med hjälp av olika katetrar identifiera och eventuellt abladera arytmier. Du bör vara mycket duktig på att tolka EKG. Arbetet är fysiskt ansträngande då man ofta arbetar flera timmar i rad i bly. En del av din arbetsdag består också av att ta hand om arytmipatienter på mottagningen. Vid slutet av din utbildning tar du en examen (EHRA Certification in Electrophysiology for Physicians). Eftersom det inte finns en elfysjour, går du vanligtvis kardiologbakjour.
Pacemaker/devicespecialist.
Som pacemaker- och devicespecialist behandlar du både bradyarytmier (bradypace) och takyarytmier (ICD) samt hjärtsvikt (CRT). Din vardag består av att implantera device på pacemakerlab och att hjälpa till med devicekontroller på pacemakermottagningen. När du har avslutat din utbildning tar du examen (EHRA Certification in Cardiac Pacing for Physicians). Eftersom det inte finns en pacemakerjour, tar du vanligtvis kardiologbakjour.
På vissa kliniker är du antingen elektrofysiolog eller devicespecialist, på andra både och. Oavsett ingår det att du är “arytmolog”.
Hjärtsviktsspecialist
Som hjärtsviktspecialist utreder och behandlar du hjärtsvikt. På större sjukhus arbetar du även invasivt på ett röntgenlab med högerkateteriseringar och myokardbiopsier. Den invasiva delen är dock mindre; huvudsakligen arbetar du på sviktmottagning och sviktavdelning. Du kan avsluta din utbildning med en examen (HFA Certification in Heart Failure, organiserad av Heart Failure Association-HFA).
PCI-operatör
Som PCI-operatör arbetar du med att diagnostisera och behandla kranskärlsjukdom invasivt, främst infarkter. Din vardag består av att stå upp, ofta hela dagen med korta pauser mellan patienterna, på PCI-labbet. PCI-operatörer har en egen jourlinje på större sjukhus och går PCI-jour istället för bakjour. Specialiseringen innebär många jourer. PCI-operatörer utför även klaffinterventioner (TAVI, Mitraclip, etc.), men det är möjligt att dessa kommer att delas upp i två olika subspecialiteter i framtiden. I Sverige uppmanas alla nyutbildade PCI-operatörer att genomgå ESC-examinationen (EAPCI Certification in Interventional Cardiology, organiserad av European Association of Percutaneous Cardiovascular Interventions – EAPCI).
GUCH-specialist
Som GUCH/ACHD-specialist behandlar du vuxna med medfödda hjärtfel (Grown-up with Congenital Heart Disease, respektive ACHD; Adult Congenital Heart Disease).
Hur kommer man in på en subspecialisering?
Det allra viktigaste är att du har och visar intresse och engagemang. Att utbilda en yngre kollega i elfys, pacing, PCI eller något annat tar tid och energi. Specialister vill kunna lita på att du inte ändrar dig efter ett år och att du investerar lika mycket som de ofta har gjort – alla subspecialiseringar kräver hundratals kvällar hemma vid skrivbordet. Fråga specialister vilka böcker de kan rekommendera och kom tillbaka med frågor när du har läst dem. Gå regelbundet till labbet och var ödmjuk.
Hur man får en ST-tjänst i kardiologi
Kardiologi är en populär specialitet med högt söktryck, men det är fullt möjligt att få en ST-tjänst om du verkligen vill det. Här är några tips:
- Ge inte upp: Det är vanligt att inte få en inbjudan vid första försöket. Ta det inte personligt.
- Var ihärdig: Påminn regelbundet kliniker om ditt intresse, t.ex. två gånger per år.
- Skaffa erfarenhet: Arbeta inom intermediärmedicin och akutsjukvård för att göra dig mer attraktiv.
- Visa intresse: Läs kardiologiböcker, lär dig ultraljud och ta hand om kardiologiska fall.
- Var flexibel: Börja på ett mindre sjukhus om du inte får en tjänst på ett universitetssjukhus. Det kan ge bred erfarenhet och möjlighet att senare byta arbetsplats.
Material
Socialstyrelsens målbeskrivning 2015
Socialstyrelsens målbeskrivning 2021
Svenska Kardiologföreningens Kompetensbeskrivning 2022
ESC Core Curriculum for the Cardiologist 2020
Relaterade sidor
Last Updated on July 7, 2024 by Christian Dworeck
- Uppdaterat sidan om koronarfysiologi - October 10, 2024
- Ny sida om lockiga kärl - September 26, 2024
- Ny sida om mitralisstenos - February 5, 2024
