Mitralisstenos

Etiologin till mitralisstenos är främst reumatisk (rheumatic mitral stenosis, RMS) eller degenerativ (degenerative mitral stenosis, DMS). Båda typerna är vanligare hos kvinnor.1

Reumatisk mitralisstenos orsakas av reumatisk feber och är den vanligaste orsaken globalt. Förekomsten har minskat markant i industrialiserade länder och är mycket ovanlig hos personer födda i Sverige,1 men förblir ett betydande hälsoproblem i utvecklingsländer. Det är en viktig differentialdiagnos hos immigranter i Sverige. Reumatisk mitralisstenos drabbar främst unga patienter och perkutan ballongvalvulotomi (PMC) är en etablerad behandlingsmetod i denna patientgrupp.

Degenerativ mitralisstenos, relaterad till mitralringsförkalkning (Mitral Annular Calcification, MAC), är en distinkt patologi som drabbar äldre, ofta multisjuka patienter. Förekomsten ökar markant med åldern. PMC är inte en lämplig behandlingsmetod och kirurgi är förknippad med höga risker. Reumatisk och degenerativ mitralisstenos diskuteras därför separat.

I sällsynta fall kan mitralisstenos bero på klaffstelhet utan kommissuralfusion och vara relaterad till thorakal strålbehandling, hjärtsjukdom vid karcinoidtumörer eller ärftliga metabola sjukdomar. 2 Antalet fall av mitralisstenos efter kirurgi och perkutan intervention ökar också.3


Reumatisk mitralisstenos RMS

Ätiologi

Reumatisk mitralisstenos är en senkomplikation efter akut reumatisk feber (ARF), en autoimmun reaktion utlöst av en faryngeal infektion med grupp A-beta-hemolytiska streptokocker (GAS), vanligtvis hos barn och unga vuxna i 5 – 15 års ålder. Den inflammatoriska processen skadar kollagenfibrer och bindväv, vilket kan resultera i artrit, kardit, erytema marginatum, subkutana knölar och korea. Teorin om molekylär mimikry hävdar att GAS-faryngit utlöser en autoimmun respons hos känsliga individer genom att korsreagera med liknande epitoper i hjärtat, hjärnan, lederna och huden. Upprepade episoder av RF leder enligt detta till reumatisk hjärtsjukdom.

Vid reumatisk feber börjar klaffpåverkan med inflammation vid klaffkanterna, vilket leder till förtjockning, retraktion och förkalkning av seglarna. Den huvudsakliga avvikelsen är fusion av mitralisklaffarna vid deras mediala och laterala kanter (kommissural fusion), vilket gör klafföppningen stel. Kliniskt relevant mitralisstenos utvecklas ofta med en latenstid på flera år till decennier.34

Diagnosen ställs med modifierade Jones-kriterier,5 baserat på anamnes, undersökning, laboratorietester, individuell risk och ekokardiografiska data. Behandling inkluderar aspirin eller andra icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, kortikosteroider vid svår kardit, samt antibiotika för att eliminera streptokockinfektion och förebygga återinfektion.

Den franske läkaren Ernst-Charles Lasegue beskrev år 1884 reumatisk feber som “slickar lederna men biter hjärtat,” vilket syftar på den kortvariga artriten och skadliga karditen som är karakteristisk för sjukdomen.6

Utredning

Klassifikation av mitralisstenosgraden

Reumatisk mitralisstenos utreds främst med ekokardiografi (UCG), där planimetri (MVA) är referensmetoden.7

Kliniskt signifikant (måttlig eller uttalad) mitralisstenos definieras av en mitralisklaffarea (MVA) på ≤ 1,5 cm².8 En frisk mitralisklaff har en MVA på 4-5 cm². Klaffarea med 2D-planimetri är referensmätningen för svårighetsgraden av mitralisstenos, medan medelvärdet av transklaffgradienten och pulmonaltryck speglar dess konsekvenser och har en prognostisk roll.

Enligt EAE/ASE klassificeras9 mitralisstenos baserat på MVA, med medelgradient och pulmonalistryck som stödjande fynd.10 ESC rekommendationer för åtgärder använder endast MVA.11

Notera att sammanväxtning av kommisuren med förtjockning av det bakre seglet är den viktigaste mekanismen för stenos.

StenosgradMVA (cm2)Medelgradient (mmHG)
vid hjärtfrekvens 60-80, i sinus		Pulmonalartärtryck (mmHg)
lindrig> 1,5<5<30
måttlig1,0-1,55-1030-50
uttalat<1,0>10>50
MVA: “specific findings”, Medelgradient, PAP: “supportive findings” Echocardiographic assessment of valve stenosis: EAE/ASE recommendations for clinical practice (2009)10

Vid utredning för eventuell ballonvalvuloplasti ska transesofageal ekokardiografi (TEE) utföras för att utesluta förmakstromb och för att bäst visualisera klaffens anatomi.

I ESC-guideline 2021 nämns tre scores för att bedöma lämpligheten av perkutan ballongvalvulotomi (PMC):12

  1. Wilkins Score13
  2. Cormier Score14 15
  3. Echo Score Revisited16

Dessa scores hjälper till att bedöma klaffens morfologi och förutsäga framgången för PMC.

Wilkins Score

Cormier score

Cormier score delar patienterna i tre grupper beroende på:17 18

  1. Segelrörlighet
  2. Förkalkning
  3. Subvalvulär påverkan

Gruppering:

  • Grupp 1: Smidigt, icke-förkalkat främre mitralisklaffsegel och mild sjukdom i subvalvulära apparaten (dvs. tunna chordae >10 mm långa).
  • Grupp 2: Smidigt, icke-förkalkat främre mitralisklaffsegel och svår sjukdom i underklaffen (dvs. förtjockade chordae <10 mm långa).
  • Grupp 3: Förkalkning av mitralisklaffen av någon omfattning, enligt fluoroskopi, oavsett tillståndet i subvalvulära apparaten.

Echo score revisited

“Echo score revisited”:16

19

Läs mer detaljerat om ekokardiografisk utredning här: Echocardiographic assessment of valve stenosis: EAE/ASE recommendations for clinical practice 8

Belastningstest (arbetsprov eller stresseko) är indicerat hos patienter utan symptom eller med symptom som är tvetydiga eller inte överensstämmer med svårighetsgraden av mitralisstenos. Stressekokardiografi kan samtidigt ge objektiv information genom att bedöma förändringar i mitralgradienten och pulmonalartärtryck.

Indikation för intervention/operation

Reumatisk mitralisstenos kan behandlas med hjärtkirurgi eller perkutan intervention (PMC = Percutaneous Mitral Commissurotomy, perkutan ballongvalvulotomi).20 21 22 23

Notera att åtgärd rekomendereas i symptomatiska patienter redan vid måttlig stenos (i motsatsen till aortastenos eller mitralisinsufficiens som bör vara tät/stor för att diskutera intervention).

Behandlingsrekommendationer enligt ESC

Symptomatiska patienter med måttlig eller uttalad mitralisstenos (MVA ≤ 1,5 cm²): 24

  • PMC rekommenderas för symptomatiska patienter utan ogynnsamma faktorer för PMC (ESC-indikation IB).
  • PMC rekommenderas för symptomatiska patienter med högrisk eller kontraindikation för kirurgi (ESC-indikation IC).
  • Mitralklaffkirurgi rekommenderas för symptomatiska patienter som inte är lämpliga för PMC, (“in absence of futility= om läget inte är utsiktslös)(ESC-indikation IC).
  • PMC bör övervägas som initial behandling hos symptomatiska patienter med suboptimal anatomi men utan ogynnsamma kliniska egenskaper för PMC (ESC-indikation IIaC).

Asymptomatiska patienter utan ogynnsamma kliniska och anatomiska egenskaper för PMC (PMC bör övervägas): 24

  • Hög tromboembolisk risk (tidigare emboli, tät spontan kontrast i vänster förmak, nydebuterat eller paroxysmalt förmaksflimmer).
  • Hög risk för hemodynamisk dekompensation (systoliskt pulmonärt tryck >50 mmHg i vila, behov av större kirurgiskt ingrepp, önskan om graviditet).

Ogynnsama faktorer för PMC

Situationen är ogynnsam för PMC om flera av dessa faktorer föreligger: 25

Kliniska egenskaper:

Anatomiska egenskaper:

  • Ekokardiografisk score >8
  • Cormier-score 3 (förkalkning av mitralklaffen av någon omfattning enligt fluoroskopi) 1415
  • Mycket liten MVA
  • Svår trikuspidalinsufficiens
ESC flowchart behandling reumatisk mitralisstenos
ESC guideline: Behandling mitralisstenos
2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease26

Kontraindikationer för perkutan ballongvalvulotomi vid reumatisk mitralisstenos

Kontraindikationer för perkutan ballongvalvulotomi vid reumatisk mitralisstenos
Mitralisklaffarea (mitral valve area, MVA) på > 1,5 cm2 (Vid MVA något >1,5 cm2 + typiska symptom som inte kan förklaras med något annat + gynsam anatomi kan valvulotomi diskuteras)
Vänster förmakstromb
Mer än lindrig mitralisinsufficiens
Kraftig eller bi-kommisural förkalkining
Frånvaro av kommisura fusion (fusion= sammanväxtning av klaffbladen)
Samtidigt operationskrävande aortaklaff- eller trikuspidalklaffsjukdom
Samtidigt kranskärlssjukdom som kräver CABG
2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease27

Läkemedel vid reumatisk mitralisstenos (RMS)

Symptomatisk behandling

Diuretika och läkemedel med bradykardiserande effekt (betablocker, digoxin, Non-DHP kalciumkanalblockerare eller Ivabradin) kan minska symptomen hos patienter med mitralisstenos. 7

Oral antikoagulation

Oral antikoagulation med waran är indicerat för patienter med måttlig till uttalad RMS och förmaksflimmer, systemisk emboli, förmakstromb eller förmaksdilatation.

  • Patienter med måttlig till uttalad RMS och förmaksflimmer ska antikoaguleras med warfarin (inte NOAK), mål-INR 2-3.7 Detta bekräftades 2022 i en RCT.28
  • OAK är även indicerat för patienter med systemisk emboli eller vänster förmakstromb och “should be considered” vid tät spontan kontrast i LA på TEE eller relevant dilatation av vänster förmak (M-mode diameter >50 mm eller LA volym >60 mL/m²).

RMS och förmaksflimmer

  • Patienter med (måttlig till uttalat) RMS och förmaksflimmer ska antikoaguleras med Waran (inte med NOAK), mål-INR 2-3.7. Se avnitt ovan.
  • Patienter med (måttlig till uttalat) RMS och förmaksflimmer ska vanligtvis inte elkonverteras innan klaffintervention.7

Uppföljning och Utvärdering på hjärtmottagning7

Asymptomatiska patienter:

  • Måttlig mitralisstenos: Följ upp med UCG var 2-3 år.
  • Uttalad mitralisstenos: Följ upp med UCG årligen.
  • Patienter efter PMC: Följ upp i samma takt som asymptomatiska patienter.

Åtgärder och Bedömningar:

  • Ta ett EKG och överväg långtisdsekg/Holter för att upptäcka förmaksflimmer.
  • Bedöm senaste UCG: Grad av stenos? Är förmaksdilatation en indikation för antikoagulation?
  • Profiterar patienten från bradykardiserande läkemedel?
  • Är du tveksam om patienten är asymptomatisk? Genomför arbetsprov.

Degenerativ mitralisstenos (DMS)

Etiologi/Patofysiologi

Degenerativ mitralisstenos relaterad till mitralringsförkalkning (Mitral Annular Calcification, MAC)29 skiljer sig väsentligt i etiologi, epidemiologi och behandlingsalternativ från reumatisk mitralisstenos (RMS). DMS drabbar vanligtvis äldre, ofta multisjuka patienter och förekomsten ökar markant med åldern.30 29

Patofysiologin vid DMS innebär förkalkning av mitralisringen, vilket begränsar rörelsen hos mitralisseglen och orsakar cirkulär förträngning av mitralisöppningen. Detta skiljer sig från RMS, där fusion av klaffbladen i kommissurerna är problemet. Perkutan ballongvalvulotomi (PMC) är inte lämplig för behandling av DMS. Mitralringsförkalkning ökar risken vid hjärtkirurgi och resulterar i dåligt prognos associerat med DMS.31 32

Prevalens och Risker 

Mitralringsförkalkning har likheter med kalcifierad aortastenos och är inte ovanligt förekommande vid pre-TAVI datortomografi.33 34 En fransk kohortstudie visade att 48% av 1177 patienter hade MAC på pre-TAVI DT, och 7% hade minst måttlig MAC-associerad DMS.34 I en schweizisk kohort av 971 TAVI-patienter hade 15% mild och 3% måttlig eller uttalad mitralisstenos.35 Minst måttlig mitralisstenos ökar risken för 30-dagars mortalitet 2,3 gånger hos patienter som genomgår TAVI.34

Utredning

ESC-riktlinjen beskriver36 att ekokardiografisk utvärdering av sjukdomsgraden hos patienter med degenerativ mitralstenos och MAC är utmanande, och att de vanliga parametrarna saknar validering. Planimetri är mindre tillförlitlig på grund av diffus kalcifiering och oregelbunden öppning. Transmitral medelgradient har visat sig ha prognostiskt värde.37 34

Sammanfattningsvis används vid degenerativ mitralisstenos transmitral medelgradient för bedömning av stenosgraden:

  • Medelgradient ≥5 mmHg = signifikant stenos 10 38. 39
    • (5-10 mmHg: måttlig stenos, >10 mmHg: uttalad stenos).

Klassifikationen för mitralisstenosgraden med MVA, medeltryck och pulmonalistryck, publicerad av EAE/ASE, är accepterad vid reumatisk mitralisstenos men saknar validering hos patienter med DMS.40 41 34 35 Denna klassifikation används inte för DMS i 2021 ESC/EACTS Guideline, eftersom planimetri ofta är svår att genomföra och ingen parameter är validerad för DMS.40

StenosgradMVA (cm2)Medelgradient (mmHG)
vid hjärtfrekvens 60-80, i sinus		Pulmonalartärtryck (mmHg)
lindrig> 1,5<5<30
måttlig1,0-1,55-1030-50
uttalat<1,0>10>50
Echocardiographic assessment of valve stenosis: EAE/ASE recommendations for clinical practice (2009)10

Vid bedömning av svårighetsgraden av degenerativ mitralisstenos är det nödvändigt att ta hänsyn till förändringar i förmak och kammarcompliance innan en intervention indikeras. Om en intervention planeras används ekokardiografi för initial bedömning och CCT (Cardiac Computed Tomography) är nödvändigt för att bedöma graden och platsen för kalcifiering samt för att utvärdera genomförbarheten av en intervention.

Indikation för intervention/operation (DMS)

Alla behandlingsalternativ, både transkateter- och kirurgiska, är högriskprocedurer och evidens från randomiserade studier saknas.30 34 Perkutan ballongvalvulotomi (PMC) är, till skillnad från RMS, inte en lämplig behandlingsmetod för DMS, och kirurgi är förknippad med höga risker. Även om proceduren genomförs framgångsrikt och den transvalvulära gradienten minskar, kan medelartärtrycket förbli förhöjt på grund av låg följsamhet i förmaket och kammaren.

Litteratur

Guidelines

2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease26

2020 ACC/AHA Guideline for the Management of Patients With Valvular Heart Disease: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Joint Committee on Clinical Practice Guidelines42

Comparison of American and European Guidelines for the Management of Patients With Valvular Heart Disease (2023)43

Anatomi/patofysiologi

Mitral stenosis. (Kap 75 in Braunwald Heart Disease 2022)3

Anatomical features of rheumatic and non-rheumatic mitral stenosis: Potential additional value of three-dimensional echocardiography4

UCG

Echocardiographic assessment of valve stenosis: EAE/ASE recommendations for clinical practice (2009)8

Percutaneous balloon dilatation of the mitral valve: an analysis of echocardiographic variables related to outcome and the mechanism of dilatation (Br Heart J 1988)13

The echo score revisited: Impact of incorporating commissural morphology and leaflet displacement to the prediction of outcome for patients undergoing percutaneous mitral valvuloplasty (Circ 2014)16

Intervention

Transcatheter Therapies for Mitral and Tricuspid Valvular Heart Disease (Kap 78 in Braunwald Heart Disease 2022)44

Temporal Trends on Percutaneous Mitral Commissurotomy: 30 Years of Experience (JAHA 2019)23

Reumatisk feber

Acute rheumatic fever45

An immunological perspective on rheumatic heart disease pathogenesis: more questions than answers 46

Degenerativ mitralisstenos

The Natural History of Severe Calcific Mitral Stenosis (JACC 2020)31

Surgical and Transcatheter Mitral Valve Replacement in Mitral Annular Calcification: A Systematic Review 32

Mitral valve disease–current management and future challenges (Lancet 2016)47

Prognostic importance of the transmitral pressure gradient in mitral annular calcification with associated mitral valve dysfunction (Eur Heart J 2020)37

Transseptal Transcatheter Mitral Valve Replacement Using Balloon-Expandable Transcatheter Heart Valves: A Step-by-Step Approach (JACC 2017)48

Mitral Annulus Calcification29

Echocardiographic Assessment of Degenerative Mitral Stenosis: A Diagnostic Challenge of an Emerging Cardiac Disease 49

Degenerative mitral valve stenosis: Diagnosis and management50

Last Updated on July 6, 2024 by Christian Dworeck

Christian Dworeck
Latest posts by Christian Dworeck (see all)
  1. Andell P, Li X, Martinsson A, Andersson C, Stagmo M, Zöller B, Sundquist K, Smith JG. Epidemiology of valvular heart disease in a Swedish nationwide hospital-based register study. Heart. 2017 Nov;103(21):1696-1703. doi: 10.1136/heartjnl-2016-310894. Epub 2017 Apr 21. PMID: 28432156; PMCID: PMC5749343. [↩] [↩]
  2. Avsnitt 7 in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩]
  3. Kap 75 in: Lilly, L. S. (2022). Braunwald’s Heart Disease Review and Assessment E-Book: A Companion to Braunwald’s Heart Disease. Elsevier Health Sciences. [↩] [↩] [↩]
  4. Krapf L, Dreyfus J, Cueff C, Lepage L, Brochet E, Vahanian A, Messika-Zeitoun D. Anatomical features of rheumatic and non-rheumatic mitral stenosis: potential additional value of three-dimensional echocardiography. Arch Cardiovasc Dis. 2013 Feb;106(2):111-5. doi: 10.1016/j.acvd.2012.11.004. Epub 2013 Jan 23. PMID: 23527915. [↩] [↩]
  5. Gewitz MH, Baltimore RS, Tani LY, Sable CA, Shulman ST, Carapetis J, Remenyi B, Taubert KA, Bolger AF, Beerman L, Mayosi BM, Beaton A, Pandian NG, Kaplan EL; American Heart Association Committee on Rheumatic Fever, Endocarditis, and Kawasaki Disease of the Council on Cardiovascular Disease in the Young. Revision of the Jones Criteria for the diagnosis of acute rheumatic fever in the era of Doppler echocardiography: a scientific statement from the American Heart Association. Circulation. 2015 May 19;131(20):1806-18. doi: 10.1161/CIR.0000000000000205. Epub 2015 Apr 23. Erratum in: Circulation. 2020 Jul 28;142(4):e65. PMID: 25908771. [↩]
  6. Carapetis JR, McDonald M, Wilson NJ. Acute rheumatic fever. Lancet. 2005 Jul 9-15;366(9480):155-68. doi: 10.1016/S0140-6736(05)66874-2. PMID: 16005340. [↩]
  7. Avsnitt 7.1. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
  8. Baumgartner H, Hung J, Bermejo J, Chambers JB, Evangelista A, Griffin BP, Iung B, Otto CM, Pellikka PA, Quiñones M; American Society of Echocardiography; European Association of Echocardiography. Echocardiographic assessment of valve stenosis: EAE/ASE recommendations for clinical practice. J Am Soc Echocardiogr. 2009 Jan;22(1):1-23; quiz 101-2. doi: 10.1016/j.echo.2008.11.029. Erratum in: J Am Soc Echocardiogr. 2009 May;22(5):442. Erratum in: J Am Soc Echocardiogr. 2023 Apr;36(4):445. PMID: 19130998. [↩] [↩] [↩]
  9. som 2021 ESC/EACTS Guideline hänvisar till: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩]
  10. Baumgartner H, Hung J, Bermejo J, Chambers JB, Evangelista A, Griffin BP, Iung B, Otto CM, Pellikka PA, Quiñones M; American Society of Echocardiography; European Association of Echocardiography. Echocardiographic assessment of valve stenosis: EAE/ASE recommendations for clinical practice. J Am Soc Echocardiogr. 2009 Jan;22(1):1-23; quiz 101-2. doi: 10.1016/j.echo.2008.11.029. Erratum in: J Am Soc Echocardiogr. 2009 May;22(5):442. Erratum in: J Am Soc Echocardiogr. 2023 Apr;36(4):445. PMID: 19130998. [↩] [↩] [↩] [↩]
  11. Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩]
  12. Avsnitt 7.1 och supplementary table 8 in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩]
  13. Wilkins GT, Weyman AE, Abascal VM, Block PC, Palacios IF. Percutaneous balloon dilatation of the mitral valve: an analysis of echocardiographic variables related to outcome and the mechanism of dilatation. Br Heart J. 1988 Oct;60(4):299-308. doi: 10.1136/hrt.60.4.299. PMID: 3190958; PMCID: PMC1216577. [↩] [↩]
  14. Iung B, Cormier B, Ducimetière P, Porte JM, Nallet O, Michel PL, Acar J, Vahanian A. Immediate results of percutaneous mitral commissurotomy. A predictive model on a series of 1514 patients. Circulation. 1996 Nov 1;94(9):2124-30. doi: 10.1161/01.cir.94.9.2124. PMID: 8901662. [↩] [↩]
  15. originalpublikation, franska: Cormier B, Vahanian A, Michel PL, Starkman C, Enriquez L, Kulas A, Vitoux B, Acar J. Evaluation par échographie bidimensionnelle et doppler des résultats de la valvuloplastie mitrale percutanée [Evaluation by two-dimensional and doppler echocardiography of the results of percutaneous mitral valvuloplasty]. Arch Mal Coeur Vaiss. 1989 Feb;82(2):185-91. French. PMID: 2500078. [↩] [↩]
  16. Nunes MC, Tan TC, Elmariah S, do Lago R, Margey R, Cruz-Gonzalez I, Zheng H, Handschumacher MD, Inglessis I, Palacios IF, Weyman AE, Hung J. The echo score revisited: Impact of incorporating commissural morphology and leaflet displacement to the prediction of outcome for patients undergoing percutaneous mitral valvuloplasty. Circulation. 2014 Feb 25;129(8):886-95. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.113.001252. Epub 2013 Nov 26. PMID: 24281331. [↩] [↩] [↩]
  17. Iung B, Cormier B, Ducimetière P, Porte JM, Nallet O, Michel PL, Acar J, Vahanian A. Immediate results of percutaneous mitral commissurotomy. A predictive model on a series of 1514 patients. Circulation. 1996 Nov 1;94(9):2124-30. doi: 10.1161/01.cir.94.9.2124. PMID: 8901662. [↩]
  18. originalpublikation, franska: Cormier B, Vahanian A, Michel PL, Starkman C, Enriquez L, Kulas A, Vitoux B, Acar J. Evaluation par échographie bidimensionnelle et doppler des résultats de la valvuloplastie mitrale percutanée [Evaluation by two-dimensional and doppler echocardiography of the results of percutaneous mitral valvuloplasty]. Arch Mal Coeur Vaiss. 1989 Feb;82(2):185-91. French. PMID: 2500078. [↩]
  19. Supplementary table 8 in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩]
  20. Badheka AO, Shah N, Ghatak A, Patel NJ, Chothani A, Mehta K, Singh V, Patel N, Grover P, Deshmukh A, Panaich SS, Savani GT, Bhalara V, Arora S, Rathod A, Desai H, Kar S, Alfonso C, Palacios IF, Grines C, Schreiber T, Rihal CS, Makkar R, Cohen MG, O’Neill W, de Marchena E. Balloon mitral valvuloplasty in the United States: a 13-year perspective. Am J Med. 2014 Nov;127(11):1126.e1-1126.e12. doi: 10.1016/j.amjmed.2014.05.015. Epub 2014 May 20. PMID: 24859718. [↩]
  21. Bouleti C, Iung B, Himbert D, Messika-Zeitoun D, Brochet E, Garbarz E, Cormier B, Vahanian A. Relationship between valve calcification and long-term results of percutaneous mitral commissurotomy for rheumatic mitral stenosis. Circ Cardiovasc Interv. 2014 Jun;7(3):381-9. doi: 10.1161/CIRCINTERVENTIONS.113.000858. Epub 2014 Apr 29. PMID: 24782197. [↩]
  22. Bouleti C, Iung B, Himbert D, Brochet E, Messika-Zeitoun D, Détaint D, Garbarz E, Cormier B, Vahanian A. Reinterventions after percutaneous mitral commissurotomy during long-term follow-up, up to 20 years: the role of repeat percutaneous mitral commissurotomy. Eur Heart J. 2013 Jul;34(25):1923-30. doi: 10.1093/eurheartj/eht097. Epub 2013 Mar 20. PMID: 23514935. [↩]
  23. Desnos C, Iung B, Himbert D, Ducrocq G, Urena M, Cormier B, Brochet E, Ou P, Vahanian A, Bouleti C. Temporal Trends on Percutaneous Mitral Commissurotomy: 30 Years of Experience. J Am Heart Assoc. 2019 Jul 2;8(13):e012031. doi: 10.1161/JAHA.119.012031. Epub 2019 Jun 29. PMID: 31256703; PMCID: PMC6662374. [↩] [↩]
  24. Avsnitt 7.1. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩] [↩]
  25. Avsnitt 7.1. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De B onis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩]
  26. Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩] [↩]
  27. Table 8 in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De Bonis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩]
  28. Connolly SJ, Karthikeyan G, Ntsekhe M, Haileamlak A, El Sayed A, El Ghamrawy A, Damasceno A, Avezum A, Dans AML, Gitura B, Hu D, Kamanzi ER, Maklady F, Fana G, Gonzalez-Hermosillo JA, Musuku J, Kazmi K, Zühlke L, Gondwe L, Ma C, Paniagua M, Ogah OS, Molefe-Baikai OJ, Lwabi P, Chillo P, Sharma SK, Cabral TTJ, Tarhuni WM, Benz A, van Eikels M, Krol A, Pattath D, Balasubramanian K, Rangarajan S, Ramasundarahettige C, Mayosi B, Yusuf S; INVICTUS Investigators. Rivaroxaban in Rheumatic Heart Disease-Associated Atrial Fibrillation. N Engl J Med. 2022 Sep 15;387(11):978-988. doi: 10.1056/NEJMoa2209051. Epub 2022 Aug 28. PMID: 36036525. [↩]
  29. Abramowitz Y, Jilaihawi H, Chakravarty T, Mack MJ, Makkar RR. Mitral Annulus Calcification. J Am Coll Cardiol. 2015 Oct 27;66(17):1934-41. doi: 10.1016/j.jacc.2015.08.872. PMID: 26493666. [↩] [↩] [↩]
  30. Avsnitt 7.2. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De B onis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩] [↩]
  31. Kato N, Padang R, Scott CG, Guerrero M, Pislaru SV, Pellikka PA. The Natural History of Severe Calcific Mitral Stenosis. J Am Coll Cardiol. 2020 Jun 23;75(24):3048-3057. doi: 10.1016/j.jacc.2020.04.049. PMID: 32553258. [↩] [↩]
  32. Alexis SL, Malik AH, El-Eshmawi A, George I, Sengupta A, Kodali SK, Hahn RT, Khalique OK, Zaid S, Guerrero M, Bapat VN, Leon MB, Adams DH, Tang GHL. Surgical and Transcatheter Mitral Valve Replacement in Mitral Annular Calcification: A Systematic Review. J Am Heart Assoc. 2021 Apr 6;10(7):e018514. doi: 10.1161/JAHA.120.018514. Epub 2021 Mar 17. PMID: 33728929; PMCID: PMC8174336. [↩] [↩]
  33. Abramowitz Y, Kazuno Y, Chakravarty T, Kawamori H, Maeno Y, Anderson D, Allison Z, Mangat G, Cheng W, Gopal A, Jilaihawi H, Mack MJ, Makkar RR. Concomitant mitral annular calcification and severe aortic stenosis: prevalence, characteristics and outcome following transcatheter aortic valve replacement. Eur Heart J. 2017 Apr 21;38(16):1194-1203. doi: 10.1093/eurheartj/ehw594. PMID: 28039339. [↩]
  34. Mesnier J, Urena M, Chong-Nguyen C, Fischer Q, Kikoïne J, Carrasco JL, Terzian Z, Brochet E, Iung B, Himbert D. Impact of Mitral Annular Calcium and Mitral Stenosis on Outcomes After Transcatheter Aortic Valve Implantation. Am J Cardiol. 2021 Sep 15;155:103-112. doi: 10.1016/j.amjcard.2021.06.017. Epub 2021 Jul 18. PMID: 34284866. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
  35. Asami M, Windecker S, Praz F, Lanz J, Hunziker L, Rothenbühler M, Räber L, Roost E, Stortecky S, Pilgrim T. Transcatheter aortic valve replacement in patients with concomitant mitral stenosis. Eur Heart J. 2019 May 1;40(17):1342-1351. doi: 10.1093/eurheartj/ehy834. PMID: 30596992. [↩] [↩]
  36. Avsnitt 7.2. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De B onis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩]
  37. Bertrand PB, Churchill TW, Yucel E, Namasivayam M, Bernard S, Nagata Y, He W, Andrews CT, Picard MH, Weyman AE, Levine RA, Hung J. Prognostic importance of the transmitral pressure gradient in mitral annular calcification with associated mitral valve dysfunction. Eur Heart J. 2020 Dec 1;41(45):4321-4328. doi: 10.1093/eurheartj/ehaa819. PMID: 33221855; PMCID: PMC7735814. [↩] [↩]
  38. Mesnier J, Urena M, Chong-Nguyen C, Fischer Q, Kikoïne J, Carrasco JL, Terzian Z, Brochet E, Iung B, Himbert D. Impact of Mitral Annular Calcium and Mitral Stenosis on Outcomes After Transcatheter Aortic Valve Implantation. Am J Cardiol. 2021 Sep 15;155:103-112. doi: 10.1016/j.amjcard.2021.06.017. Epub 2021 Jul 18. PMID: 34284866. [↩]
  39. Asami M, Windecker S, Praz F, Lanz J, Hunziker L, Rothenbühler M, Räber L, Roost E, Stortecky S, Pilgrim T. Transcatheter aortic valve replacement in patients with concomitant mitral stenosis. Eur Heart J. 2019 May 1;40(17):1342-1351. doi: 10.1093/eurheartj/ehy834. PMID: 30596992. [↩]
  40. Avsnitt 7.2. in: Vahanian A, Beyersdorf F, Praz F, Milojevic M, Baldus S, Bauersachs J, Capodanno D, Conradi L, De B onis M, De Paulis R, Delgado V, Freemantle N, Gilard M, Haugaa KH, Jeppsson A, Jüni P, Pierard L, Prendergast BD, Sádaba JR, Tribouilloy C, Wojakowski W; ESC/EACTS Scientific Document Group. 2021 ESC/EACTS Guidelines for the management of valvular heart disease. Eur Heart J. 2022 Feb 12;43(7):561-632. doi: 10.1093/eurheartj/ehab395. Erratum in: Eur Heart J. 2022 Feb 18;: PMID: 34453165. [↩] [↩]
  41. Oktay AA, Gilliland YE, Lavie CJ, Ramee SJ, Parrino PE, Bates M, Shah S, Cash ME, Dinshaw H, Qamruddin S. Echocardiographic Assessment of Degenerative Mitral Stenosis: A Diagnostic Challenge of an Emerging Cardiac Disease. Curr Probl Cardiol. 2017 Mar;42(3):71-100. doi: 10.1016/j.cpcardiol.2017.01.002. Epub 2017 Jan 10. PMID: 28232004. [↩]
  42. Otto CM, Nishimura RA, Bonow RO, Carabello BA, Erwin JP 3rd, Gentile F, Jneid H, Krieger EV, Mack M, McLeod C, O’Gara PT, Rigolin VH, Sundt TM 3rd, Thompson A, Toly C. 2020 ACC/AHA Guideline for the Management of Patients With Valvular Heart Disease: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Joint Committee on Clinical Practice Guidelines. Circulation. 2021 Feb 2;143(5):e35-e71. doi: 10.1161/CIR.0000000000000932. Epub 2020 Dec 17. Erratum in: Circulation. 2021 Feb 2;143(5):e228. Erratum in: Circulation. 2021 Mar 9;143(10):e784. PMID: 33332149. [↩]
  43. Inanc IH, Cilingiroglu M, Iliescu C, NInios V, Matar F, Ates I, Toutouzas K, Hermiller J, Marmagkiolis K. Comparison of American and European Guidelines for the Management of Patients With Valvular Heart Disease. Cardiovasc Revasc Med. 2023 Feb;47:76-85. doi: 10.1016/j.carrev.2022.10.005. Epub 2022 Oct 17. PMID: 36270966. [↩]
  44. Lilly, L. S. (2022). Braunwald’s Heart Disease Review and Assessment E-Book: A Companion to Braunwald’s Heart Disease. Elsevier Health Sciences. [↩]
  45. Carapetis JR, McDonald M, Wilson NJ. Acute rheumatic fever. Lancet. 2005 Jul 9-15;366(9480):155-68. doi: 10.1016/S0140-6736(05)66874-2. PMID: 16005340. [↩]
  46. Bright PD, Mayosi BM, Martin WJ. An immunological perspective on rheumatic heart disease pathogenesis: more questions than answers. Heart. 2016 Oct 1;102(19):1527-32. doi: 10.1136/heartjnl-2015-309188. Epub 2016 Jun 3. PMID: 27260192. [↩]
  47. Nishimura RA, Vahanian A, Eleid MF, Mack MJ. Mitral valve disease–current management and future challenges. Lancet. 2016 Mar 26;387(10025):1324-34. doi: 10.1016/S0140-6736(16)00558-4. PMID: 27025438. [↩]
  48. Urena M, Himbert D, Brochet E, Carrasco JL, Iung B, Nataf P, Vahanian A. Transseptal Transcatheter Mitral Valve Replacement Using Balloon-Expandable Transcatheter Heart Valves: A Step-by-Step Approach. JACC Cardiovasc Interv. 2017 Oct 9;10(19):1905-1919. doi: 10.1016/j.jcin.2017.06.069. PMID: 28982555. [↩]
  49. Oktay AA, Gilliland YE, Lavie CJ, Ramee SJ, Parrino PE, Bates M, Shah S, Cash ME, Dinshaw H, Qamruddin S. Echocardiographic Assessment of Degenerative Mitral Stenosis: A Diagnostic Challenge of an Emerging Cardiac Disease. Curr Probl Cardiol. 2017 Mar;42(3):71-100. doi: 10.1016/j.cpcardiol.2017.01.002. Epub 2017 Jan 10. PMID: 28232004. [↩]
  50. Al-Taweel A, Almahmoud MF, Khairandish Y, Ahmad M. Degenerative mitral valve stenosis: Diagnosis and management. Echocardiography. 2019 Oct;36(10):1901-1909. doi: 10.1111/echo.14495. Epub 2019 Oct 6. PMID: 31587368. [↩]
Copyright © 2024 Kardiologi.se