Perikardit – diagnostik, behandling och uppföljning

Behandla inflammationen och förebygg nästa skov: ASA eller NSAID i antiinflammatorisk dos tillsammans med kolkicin är basbehandlingen vid akut perikardit. Bedöm samtidigt risken för tamponad och myokardengagemang.1

Praktiskt PM för vuxna med akut eller recidiverande perikardit. Huvudkälla är ESC:s riktlinjer 2025, kompletterade med ACC:s konsensus 2025 och originalstudier. Graviditet, barn och specifika infektiösa eller systemiska orsaker kräver anpassad specialistbedömning.

Akut varningssignal: Hypotension, synkope, tilltagande dyspné, halsvenstas, allvarlig arytmi eller nytillkommen hjärtsvikt kräver omedelbar bedömning. Vid misstänkt tamponad: akut UCG och ställningstagande till dränage – se perikardpunktion. Vid möjlig koronar ischemi måste akut koronart syndrom handläggas parallellt.1

Hitta på sidan

Definitioner och orsaker

Perikardit är inflammation i perikardiet, med eller utan perikardvätska. Isolerad perikardvätska är inte liktydigt med perikardit. ESC 2025 använder följande tidsindelning [tabell 3].1

FormPraktisk definition
AkutSymtomduration högst 4 veckor.
Subakut/incessantSymtom längre än 4 veckor och högst 3 månader. Incessant innebär kvarstående aktivitet utan tydlig remission eller tidigt återfall under nedtrappning.
KroniskSjukdom som kvarstår längre än 3 månader.
RecidiverandeNytt skov efter klinisk remission. Tidigt återfall under pågående nedtrappning talar ofta för incessant sjukdom.

Etiologi

Idiopatisk eller förmodat virusutlöst perikardit är vanlig i svensk klinik. Recidiv kan drivas av autoinflammation med IL-1-aktivering och betyder inte i sig en ny virusinfektion. Fråga särskilt efter nylig hjärtkirurgi, infarkt, ablation eller annat ingrepp, trauma, systemsjukdom, malignitet, njursvikt och läkemedelsexponering.12

Riktad orsaksutredning behövs vid högriskfynd, uteblivet behandlingssvar eller misstanke om specifik etiologi. Feber och allmänpåverkan kan tala för bakteriell infektion; tuberkulos bedöms utifrån exponering och epidemiologi. Återkommande feber, annan serosit, artrit eller familjeanamnes motiverar bedömning av autoimmun eller autoinflammatorisk sjukdom. Rutinmässig bred virusserologi rekommenderas inte.1

Diagnoskriterier och utredning

ESC 2025: klinisk presentation plus tilläggskriterier

Utgångspunkten är en förenlig klinisk bild, vanligen akut pleuritisk och lägesberoende bröstsmärta som lindras i sittande eller framåtlutat läge. Följande är tilläggskriterier [ESC 2025, tabell 4]:1

  • Perikardiellt gnidningsljud.
  • PR-sänkning och/eller utbredd ST-höjning på EKG.
  • Förhöjt CRP.
  • Nytillkommen eller ökande perikardvätska.
  • Perikardiellt ödem och/eller sen gadoliniumuppladdning, LGE, på hjärt-MR (CMR).
Klinisk bild och fyndKlassifikation enligt ESC 2025
Förenlig klinisk presentation och minst 2 tilläggskriterierSäker perikardit (definite).
Förenlig klinisk presentation och 1 tilläggskriteriumMöjlig perikardit.
Enbart klinisk presentation, utan tilläggskriterierOsannolik/avvisad enligt kriterierna; ompröva diagnosen och överväg komplettering vid kvarstående misstanke.

Bröstsmärtan räknas som den kliniska presentationen, inte också som ett tilläggskriterium. PR-sänkning och ST-höjning utgör tillsammans EKG-kriteriet; ödem och LGE utgör CMR-kriteriet. CRP är ospecifikt och måste tolkas tillsammans med övriga fynd och differentialdiagnoser. Normalt CRP eller normalt UCG utesluter inte perikardit. Förhöjt troponin är tecken på myokardskada och kräver bedömning av myokardengagemang, inte ett extra perikarditkriterium.13

Basutredning

  • Anamnes och status: smärtkaraktär, tidsförlopp, tidigare skov, behandling och följsamhet, infektion/ingrepp, feber, andnings- och cirkulationspåverkan, gnidningsljud, halsvenstas och tecken på systemsjukdom.
  • 12-avlednings-EKG: utbredd ST-höjning och PR-sänkning stöder diagnosen, men EKG kan vara normalt. Regionala ischemimisstänkta förändringar får inte avfärdas som perikardit. Se ST-höjningar: differentialdiagnostik.
  • Laboratorier: CRP, blodstatus, högsensitivt troponin, kreatinin/eGFR och elektrolyter. Leverprover inför läkemedelsbehandling; NT-proBNP vid misstänkt hjärtsvikt. Upprepa troponin utifrån klinisk bild och initialt prov – se troponin: bedömning och algoritmer.
  • UCG: perikardvätska, hemodynamisk påverkan, vänster- och högerkammarfunktion samt tecken på konstriktion.
  • Lungröntgen och ytterligare undersökningar utifrån presentationen, särskilt vid dyspné, misstänkt lungsjukdom, pleuravätska eller specifik bakomliggande orsak.1

När tillför CMR något?

Överväg CMR vid osäker diagnos, misstänkt myokardengagemang, recidiv eller kvarstående besvär trots behandling. CMR kan visa perikardiellt ödem och LGE, samtidig myokardinflammation och konstriktiv fysiologi. DT används främst för andra thorakala differentialdiagnoser, förkalkningar eller anatomiska frågeställningar.13

LGE är inte ensamt ett mått på ett aktivt skov. Uppladdning kan kvarstå efter tidigare inflammation eller hjärtkirurgi. Väg samman symtom, CRP, ödem, funktion och förändring över tid. Rutinmässigt upprepade CMR-undersökningar behövs inte efter en okomplicerad episod som läker kliniskt; de kan vara värdefulla vid svårbehandlad sjukdom och osäker remission.3

Riskbedömning och inläggning

Bedöm risk redan vid första kontakten. Följande högriskfynd talar för inläggning och utvidgad orsaksutredning [ESC 2025, tabell 16 och avsnitt 7.2].1

Viktigare prognostiska riskfaktorerÖvriga riskfaktorer
Feber över 38 °CSamtidig myokardit
Subakut debutImmunsuppression
Stor perikardvätska, över 20 mm på UCGTrauma
TamponadOral antikoagulantiabehandling
Otillräckligt svar på ASA/NSAID efter minst 1 veckaBedöm dessutom samsjuklighet och möjlighet till säker uppföljning

Högriskpatient: inläggning rekommenderas, med skyndsam specialistbedömning utifrån fynd och kliniskt tillstånd. Lågriskpatient: öppenvård kan vara lämplig om patienten är stabil, smärtan kan behandlas och uppföljning säkerställs inom 1–2 veckor. Ge instruktion att söka tidigare vid försämring.1

Behandling av första episoden

ASA eller NSAID plus kolkicin

Ge ASA eller ett NSAID i full antiinflammatorisk dos, kolkicin som tillägg och protonpumpshämmare som magskydd. Kolkicin minskar risken för recidiv (ESC 2025: I A); ASA/NSAID med protonpumpshämmare rekommenderas som förstahandsbehandling (ESC 2025: I B) [rekommendationstabell 10].1

Dosförslagen nedan gäller vuxna med normal eller endast lätt nedsatt organfunktion, utan betydande interaktioner. Behandling och doser anpassas till njurfunktion, ålder, blödningsrisk, samsjuklighet och tolerans [ESC 2025, tabell 13].1

LäkemedelInitial dosBehandlingstid och nedtrappning
Ibuprofen600–800 mg 3 gånger dagligen, ungefär var 8:e timme.Vanligen full dos 1–2 veckor, längre vid kvarstående aktivitet. När remission uppnåtts: minska exempelvis med 200 mg per dos med 1–2 veckors intervall.
ASA – alternativ till ibuprofen750–1 000 mg 3 gånger dagligen. Ofta lämpligare vid samtidig ischemisk hjärtsjukdom.Vanligen full dos 1–2 veckor. Vid remission: minska exempelvis med 250 mg per dos med 1–2 veckors intervall.
Kolkicin – tillägg0,5 mg 1 gång dagligen vid kroppsvikt högst 70 kg; 0,5 mg 2 gånger dagligen över 70 kg (viktanpassning enligt ICAP). Anpassa vid låg tolerans eller organfunktionsnedsättning. Ingen laddningsdos.Minst 3 månader efter första episoden; minst 6 månader vid recidiverande/incessant sjukdom. Behöver vanligen inte trappas ned.
ProtonpumpshämmareSedvanlig magskyddsdos enligt preparat och lokala rutiner.Under behandlingen med högdos ASA/NSAID.

Viktanpassningen för kolkicin följer ICAP; vid hög ålder, nedsatt njur-/leverfunktion eller interaktioner krävs särskild dosbedömning.45

Trappa inte ned enbart för att ett visst antal dagar har gått. Patienten ska vara symtomfri och inflammationsaktiviteten ha gått tillbaka. Om CRP var förhöjt följs normaliseringen; vid normalt CRP från början behövs andra kliniska hållpunkter och ibland CMR. Minska ett läkemedel i taget och behåll kolkicin längst.1

Säkerhet och kontroller

Bedöm ulcus/blödning, njurfunktion, hjärtsvikt, antikoagulantia och övriga läkemedel innan ASA/NSAID ordineras. Kombinera inte flera NSAID. Vid måttlig–svår njurfunktionsnedsättning eller annan kontraindikation behövs en alternativ behandlingsplan. Kontrollera kliniskt svar, CRP, blodstatus och njurfunktion tidigt; leverprover efter preparat och riskbild. CK kontrolleras vid muskelsymtom.12

Kolkicin har ett smalt terapeutiskt intervall. Enligt svensk produktresumé för Colrefuz är kraftigt nedsatt njur- eller leverfunktion och bloddyskrasier kontraindikationer. Kontrollera särskilt interaktioner med klaritromycin, azolantimykotika, ciklosporin, verapamil/diltiazem och statiner. Avbryt och bedöm möjlig toxicitet vid nytillkomna gastrointestinala symtom; muskelsvaghet eller tecken på blodbildspåverkan kräver också skyndsam bedömning. Perikardit är inte en godkänd indikation för Colrefuz, trots riktlinjestödet för kolkicin.5

När används kortikosteroid?

Kortikosteroid är inte rutinmässigt förstahandsval utan särskild indikation (ESC 2025: III C). Låg–måttlig dos kan övervägas vid kontraindikation eller otillräcklig effekt av ASA/NSAID och kolkicin, eller vid en specifik indikation, exempelvis systemisk inflammatorisk sjukdom (ESC 2025: IIa C). Misstänkt bakteriell perikardit och tuberkulos måste utredas före immunsuppression.1

Vanlig startdos är prednisolon motsvarande 0,2–0,5 mg/kg/dygn tillsammans med kolkicin; vid partiellt svar på NSAID kan detta bli trippelbehandling. Behåll initial dos tills remission, ofta 2–4 veckor, och trappa därefter ned långsamt. Undvik upprepade doshöjningar vid varje återfall; ompröva diagnosen och behandlingsstrategin. Bedöm behov av osteoporosprofylax och övriga steroidkontroller.1

Aktuell prednisolondosExempel på nedtrappning vid symtomfrihet och normalt CRP
Över 50 mg/dygnMinska dygnsdosen med 10 mg var 1–2 vecka; så höga doser används bara i särskilda situationer.
50–25 mg/dygnMinska med 5–10 mg var 1–2 vecka.
25–15 mg/dygnMinska med 2,5 mg var 2–4 vecka.
Under 15 mg/dygnMinska med 1,25–2,5 mg var 2–6 vecka.

Schemat är en anpassning av ESC 2025, tabell 14, och förutsätter individuell bedömning. Särskilt långsam nedtrappning behövs under 15 mg/dygn. Autoimmun sjukdom är inte ett generellt skäl att avstå från kortikosteroid; den kan tvärtom vara behandlingsindikationen.1

Recidiverande och svårbehandlad perikardit

Bekräfta aktiv sjukdom och optimera basbehandlingen

Vid nytt skov: dokumentera symtom och objektiva inflammationsfynd, kontrollera följsamhet och tidigare doser/behandlingstider, samt överväg bakomliggande sjukdom. Enbart återkommande bröstsmärta är inte tillräckligt för att fastställa inflammatoriskt recidiv. CMR kan hjälpa vid oklar aktivitet.13

Återinsätt eller optimera ASA/NSAID tillsammans med kolkicin. Kolkicin ges minst 6 månader, ofta längre vid upprepade recidiv, och sätts ut sist efter stabil remission. Nedtrappningen av övrig antiinflammatorisk behandling behöver ofta vara långsammare än efter första episoden.1

IL-1-hämmare

Anakinra eller rilonacept rekommenderas vid recidiverande perikardit med förhöjt CRP efter svikt på förstahandsbehandling och kortikosteroider, för att minska recidiv och möjliggöra steroidutsättning (ESC 2025: I A). De bör även övervägas vid incessant/recidiverande perikardit med CMR-verifierad inflammation efter svikt, kontraindikation eller intolerans mot förstahandsbehandling och kortikosteroider, även om CRP är normalt (ESC 2025: IIa C) [rekommendationstabell 10].1

ACC 2025 öppnar för tidigare IL-1-hämning som andrahandsbehandling vid inflammatorisk fenotyp. Detta är en konsensusbaserad strategi och ska skiljas från ESC:s ovanstående formella rekommendationer och de selekterade populationerna i läkemedelsstudierna. Behandlingen planeras av specialist med erfarenhet av recidiverande perikardit.2

PreparatDosering och praktiska frågor
AnakinraFinns i Sverige som Kineret. Vanlig vuxendos 100 mg subkutant dagligen; vikt- och njurfunktionsanpassning kan behövas. Vid kreatininclearance under 30 ml/min anger produktresumén att dosering varannan dag bör övervägas. Perikarditbehandling är off label för Kineret.6
RilonaceptVuxna: 320 mg subkutant som engångsladdning, därefter 160 mg 1 gång per vecka. Godkänt för recidiverande perikardit i USA. Rilonacept Regeneron är avregistrerat och tillhandahålls inte i Sverige enligt FASS. Eventuell åtkomst behöver utredas av specialist och sjukhusapotek.78

Inför anakinra: kontrollera blodstatus med neutrofiler, njur-/leverfunktion, infektionsanamnes, latent tuberkulos och behov av hepatitscreening samt vaccinationer. Starta inte vid aktiv infektion eller neutrofiler under 1,5 × 10⁹/L. Neutrofiler följs månadsvis under de första 6 månaderna och sedan var tredje månad enligt produktresumén. Levande vaccin undviks under behandling. Injektionsreaktioner är vanliga; infektioner, neutropeni och leverpåverkan behöver bevakas.62

Vad visar studierna?

Studie och populationHuvudresultatTolkning
ICAP: 240 patienter, första akuta episodenIncessant/recidiverande perikardit hos 16,7 % med kolkicin mot 37,5 % med placebo som tillägg till antiinflammatorisk behandling.4Randomiserat stöd för kolkicin redan vid första episoden.
CORP och CORP-2: första respektive upprepade recidivRecidiv 24 % mot 55 % i CORP; 26/120 mot 51/120 i CORP-2.910Randomiserat stöd för kolkicin även vid recidiv.
AIRTRIP: 21 patienter med svårbehandlad, CRP-positiv sjukdomEfter initialt svar på anakinra: recidiv hos 2/11 som fortsatte mot 9/10 som bytte till placebo.11Liten randomiserad utsättningsstudie; visar effekt av fortsatt behandling hos responders.
RHAPSODY: 61 patienter randomiserades efter inledande rilonaceptbehandlingRecidiv hos 2/30 med fortsatt rilonacept mot 23/31 med placebo; HR 0,04.12Randomiserad utsättningsstudie; resultatet kan inte direkt överföras till alla med perikardit.

AIRTRIP och RHAPSODY jämförde fortsatt IL-1-hämning med utsättning efter behandlingssvar. De jämförde inte preparaten med varandra och fastställde inte optimal total behandlingstid. Goflikicept har också visat effekt i en liten randomiserad utsättningsstudie, men underlaget ger inte grund för att införa det som rutinbehandling här.111213

Behandlingstid och utsättning

Utsättning kräver en plan: många patienter återfår sjukdomsaktivitet när IL-1-hämning avslutas. ESC anger minst 6 månaders anakinrabehandling och långsam nedtrappning efter remission; exakt schema anpassas. För rilonacept är optimal behandlingstid och utsättningsstrategi fortfarande osäker. Fortsätt kolkicin om det tolereras.114

IRAP-registret och senare observationsstudier ger stöd för att behandlingslängd och utsättningsstrategi kan spela roll. I en internationell anakinrakohort 2026 var tidigare insättning och minst 6 månader med full dos associerade med färre recidiv efter utsättning, men någon säker skillnad mellan nedtrappning och direkt utsättning visades inte. En mindre rilonaceptkohort fann färre recidiv efter nedtrappning, men grupperna var inte randomiserade. Studierna fastställer inte ett universellt utsättningsschema.151617

Vid fortsatt svårbehandlad sjukdom: diskutera på specialistcentrum. Azatioprin, intravenöst immunglobulin eller annan riktad behandling kan vara aktuellt i utvalda fall. Perikardiektomi övervägs i särskilda refraktära fall eller vid bestående symtomgivande konstriktion, på centrum med erfarenhet av ingreppet.12

Uppföljning och fysisk aktivitet

Kontroller och behandlingsmål

  • Efter 1–2 veckor vid öppenvård: symtom, feber, tolerans/följsamhet och CRP. Kontrollera njurfunktion och andra säkerhetsprover utifrån behandling och risk. EKG och UCG upprepas efter fynd och förlopp.
  • Fortsatt uppföljning: bedöm klinisk remission och behov av nedtrappning. Vid kvarstående symtom, större effusion eller myokardengagemang behövs tätare och längre uppföljning. ESC:s uppföljningsram omfattar bedömning inom 1 månad och vid 3–6 månader, anpassat efter svårighetsgrad.
  • Vid recidiverande/incessant sjukdom: långsiktig uppföljning, dokumenterad plan för varje nedtrappningssteg och tydlig kontaktväg vid nytt skov.1

Behandlingsmålet är symtomfrihet och återgång av inflammationsaktivitet, utan nytillkommen funktionspåverkan. CRP är ett stöd, inte det enda måttet på remission. Kvarstående CMR-fynd måste värderas i sitt sammanhang.13

Återgång till arbete och träning

Avstå från träning och mer ansträngande fysisk aktivitet under aktiv sjukdom. ESC 2025 rekommenderar träningsrestriktion till remission och under minst 1 månad för både idrottare och icke-idrottare (ESC 2025: I C) [rekommendationstabell 26]. Därefter görs en individuell bedömning utifrån symtom, inflammationsprover, EKG, UCG och vid behov CMR. Återgången ska ske stegvis.1

Vid myokardengagemang krävs dessutom bedömning av kammarfunktion och arytmirisk, ofta med långtids-EKG och arbetsprov när aktiv inflammation har läkt. Varken normaliserat CRP ensamt eller ett bestämt kalenderdatum innebär automatiskt klartecken för träning. Arbete och sjukskrivning anpassas efter fysisk belastning och sjukdomsförlopp.1

Prognos

Prognosen vid okomplicerad idiopatisk perikardit är vanligen god. Recidiv är den vanligaste komplikationen och drabbar cirka 20–30 % inom 18 månader efter en första episod, upp till 50 % efter det första recidivet. Risken för bestående konstriktion är låg vid idiopatisk/virusmisstänkt sjukdom men betydligt högre vid bakteriell, särskilt purulent, perikardit. Prognossiffror måste därför knytas till etiologin.1

Myoperikardit och perimyokardit

FormDefinition och konsekvens
MyoperikarditPerikardit med förhöjda myokardskademarkörer, men utan nytillkommen regional eller global vänsterkammardysfunktion på UCG/CMR. Graden av troponinstegring ensam definierar inte tillståndet.
PerimyokarditPerikardit med myokardskada och nytillkommen regional eller global vänsterkammardysfunktion. Handläggningen följer i första hand myokarditens riskprofil.

Definitionerna följer ESC 2025, tabell 3 och avsnitt 8. Myokardengagemang motiverar skyndsam kardiologisk bedömning och ställningstagande till inläggning, rytmövervakning och CMR. Hjärtsvikt, ventrikulär arytmi, avancerat AV-block eller cirkulationspåverkan är särskilt allvarliga fynd. Koronarutredning väljs efter sannolikheten för AKS; invasiv koronarangiografi är inte obligatorisk hos alla med troponinstegring.1

Vid dominerande perikardit utan hjärtsvikt kan ASA/NSAID användas mot perikarditsymtom. Kolkicin bör övervägas vid myoperikardit för att minska recidiv (ESC 2025: IIa B, rekommendationstabell 9). Stödet omfattar en retrospektiv studie, inte en särskild randomiserad myoperikarditstudie. Vid dominerande myokardit eller nedsatt kammarfunktion behövs myokardit- och hjärtsviktsinriktad handläggning; behandling och aktivitetsråd kan inte kopieras från okomplicerad perikardit.118

Vanliga fallgropar

  • Att diagnostisera perikardit enbart utifrån bröstsmärta och ospecifikt förhöjt CRP utan att överväga differentialdiagnoser.
  • Att låta normalt EKG, normalt CRP eller avsaknad av perikardvätska ensamt utesluta diagnosen.
  • Att ge enbart sporadisk smärtlindring, för kort kolkicinkur eller för snabb nedtrappning.
  • Att likställa återkommande smärta eller kvarstående LGE med ett säkert inflammatoriskt recidiv.
  • Att upprepat höja kortikosteroiddosen utan att ompröva sjukdomsaktivitet och alternativ behandling.
  • Att missa kolkicininteraktioner eller använda standarddos trots betydande organfunktionsnedsättning.135

Vad är nytt jämfört med tidigare PM?

ESC 2025 ersätter den äldre 2-av-4-modellen med en förenlig klinisk presentation och separata tilläggskriterier, där CRP och CMR ingår. Tidsdefinitionerna har också preciserats. Den äldre modellen är viktig för att förstå äldre studier, men ska inte blandas med de nya kriterierna.1

Kolkicin kvarstår som basbehandling, men underlaget omfattar nu även myoperikardit. IL-1-hämmare har en tydligare plats vid svårbehandlad recidiverande sjukdom, inklusive vissa patienter med normalt CRP och CMR-verifierad inflammation. Uppföljning och återgång till träning styrs av remission och individuell riskbedömning, med minst en månads restriktion enligt ESC 2025.1

Litteratur

Fördjupad läsning:

Last Updated on november 13, 2026 by Christian Dworeck

Christian Dworeck
Senaste inläggen av Christian Dworeck (se alla)
  1. Schulz-Menger J, Collini V, Gröschel J et al. 2025 ESC Guidelines for the management of myocarditis and pericarditis. Eur Heart J. 2025;46:3952-4041. DOI: 10.1093/eurheartj/ehaf192. PubMed PMID: 40878297. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
  2. Wang TKM, Klein AL, Cremer PC et al. 2025 Concise Clinical Guidance: An ACC Expert Consensus Statement on the Diagnosis and Management of Pericarditis: A Report of the American College of Cardiology Solution Set Oversight Committee. J Am Coll Cardiol. 2025;86:2691-2719. DOI: 10.1016/j.jacc.2025.05.023. PubMed PMID: 40767817. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
  3. Klein AL, Wang TKM, Cremer PC et al. Pericardial Diseases: International Position Statement on New Concepts and Advances in Multimodality Cardiac Imaging. JACC Cardiovasc Imaging. 2024;17:937-988. DOI: 10.1016/j.jcmg.2024.04.010. PubMed PMID: 39111992. [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩] [↩]
  4. Imazio M, Brucato A, Cemin R et al. A randomized trial of colchicine for acute pericarditis. N Engl J Med. 2013;369:1522-1528. DOI: 10.1056/nejmoa1208536. PubMed PMID: 23992557. [↩] [↩] [↩]
  5. Colrefuz (kolkicin), svensk produktresumé, avsnitt 4.1–4.5. FASS. Kontrollerad 2026-11-12. [↩] [↩] [↩]
  6. Kineret (anakinra), svensk produktresumé, avsnitt 4.1–4.5. FASS. Kontrollerad 2026-11-12. [↩] [↩]
  7. ARCALYST (rilonacept), amerikansk förskrivningsinformation, reviderad oktober 2025, avsnitt 1–2. DailyMed. Kontrollerad 2026-11-12. [↩]
  8. Rilonacept, substansöversikt och registreringsstatus. FASS. Kontrollerad 2026-11-12. [↩]
  9. Imazio M, Brucato A, Cemin R et al. Colchicine for recurrent pericarditis (CORP): a randomized trial. Ann Intern Med. 2011;155:409-414. DOI: 10.7326/0003-4819-155-7-201110040-00359. PubMed PMID: 21873705. [↩]
  10. Imazio M, Belli R, Brucato A et al. Efficacy and safety of colchicine for treatment of multiple recurrences of pericarditis (CORP-2): a multicentre, double-blind, placebo-controlled, randomised trial. Lancet. 2014;383:2232-2237. DOI: 10.1016/s0140-6736(13)62709-9. PubMed PMID: 24694983. [↩]
  11. Brucato A, Imazio M, Gattorno M et al. Effect of Anakinra on Recurrent Pericarditis Among Patients With Colchicine Resistance and Corticosteroid Dependence: The AIRTRIP Randomized Clinical Trial. JAMA. 2016;316:1906-1912. DOI: 10.1001/jama.2016.15826. PubMed PMID: 27825009. [↩] [↩] [↩]
  12. Klein AL, Imazio M, Cremer P et al. Phase 3 Trial of Interleukin-1 Trap Rilonacept in Recurrent Pericarditis. N Engl J Med. 2021;384:31-41. DOI: 10.1056/nejmoa2027892. PubMed PMID: 33200890. [↩] [↩] [↩]
  13. Myachikova VY, Maslyanskiy AL, Moiseeva OM et al. Treatment of Idiopathic Recurrent Pericarditis With Goflikicept: Phase II/III Study Results. J Am Coll Cardiol. 2023;82:30-40. DOI: 10.1016/j.jacc.2023.04.046. PubMed PMID: 37380301. [↩]
  14. Imazio M, Klein AL, Brucato A et al. Sustained Pericarditis Recurrence Risk Reduction With Long-Term Rilonacept. J Am Heart Assoc. 2024;13:e032516. DOI: 10.1161/jaha.123.032516. PubMed PMID: 38471825. [↩]
  15. Imazio M, Andreis A, De Ferrari GM et al. Anakinra for corticosteroid-dependent and colchicine-resistant pericarditis: The IRAP (International Registry of Anakinra for Pericarditis) study. Eur J Prev Cardiol. 2020;27:956-964. DOI: 10.1177/2047487319879534. PubMed PMID: 31610707. [↩]
  16. Malandrino D, Bettiol A, Andreis A et al. Early Introduction and Prolonged Full-Dose Anakinra Reduce Recurrence Risk After Discontinuation in Recurrent Pericarditis: An International Multicenter Cohort. J Am Heart Assoc. 2026;15:e050181. DOI: 10.1161/jaha.126.050181. PubMed PMID: 42885757. [↩]
  17. Saraswati U, Bhalla JS, Tereshchenko LG et al. Comparative analysis of recurrence rates following various cessation strategies for rilonacept in recurrent pericarditis. Heart. 2026;112:454-461. DOI: 10.1136/heartjnl-2024-325515. PubMed PMID: 41115771. [↩]
  18. Collini V, De Martino M, Andreis A et al. Efficacy and safety of colchicine for the treatment of myopericarditis. Heart. 2024;110:735-739. DOI: 10.1136/heartjnl-2023-323484. PubMed PMID: 38238076. [↩]

Lämna ett svar