Killip-klassifikationen använder enkla kliniska tecken som ingår i en basal klinisk undersökning för att kategorisera akut hjärtsvikt hos patienter med akut hjärtinfarkt. [1]Killip T 3rd, Kimball JT. Treatment of myocardial infarction in a coronary care unit. A two year experience with 250 patients. Am J Cardiol. 1967;20(4):457–464. doi:10.1016/0002-9149(67)90023-9.
Klassifikationen publicerades 1967 av den amerikanska kardiologen Thomas Killip III (som var en av grundarna till US-amerikanska cardiac-care-unit systemet) som en fallserie med 250 infarktpatienter.
| Killip klass | Kliniska fynd |
|---|---|
| I | Inga tecken på akut hjärtsvikt |
| II | Fynd motsvarande lätt till måttlig hjärtsvikt (S3 gallop, lungrassel nedre lungfälten, eller halsvenstas) |
| III | Lungödem |
| IV | Kardiogen chock |
Killip-klassifikationen användes efter publikationen och fortfarande idag för att skatta patientens risk. 1967 var sjukhusmortalitet 6 % för klass I, klass II 17 %, klass III 38% och klass IV 81%. I SCAAR-registeret registreras alla STEMI-patienters killip-klass.
Relaterade sidor:
Last Updated on July 24, 2021 by Daniella Isaksén
- Ny sida om isoprenalin - February 16, 2023
- Ny sida: ST-handledning - December 27, 2022
- Nytt EKG-exempel på sidan esofagus-EKG - November 5, 2022
References
