Definition angina pectoris

Angina pectoris är ett symptom orsakat av kardiell ischemi.

“Klassisk angina” är det vanligaste symptomet vid kardiell ischemi och en övergripande term för olika symptom: tryckkänsla, obehagskänsla, smärta, tyngdkänsla, ofta centralt i bröstet eller i (oftast vänster) axel/arm eller hals/ansikte. Det är dock inte ovanligt att patienter (ofta kvinnor, patienter med diabetes eller kronisk njursvikt) med kardiell ischemi saknar dessa symptom men istället har det som kallas för “angina ekvivalent”: dyspné, illamående, orkeslöshet vid ansträngning (eller i vila vid AKS). [1]se ESC guideline NSTE-ACS 2020 supplementary data

Anamnes vid misstanke om angina pectoris


Angina pectoris (kärlkramp) är en klinisk diagnos som endast fås genom anamnesen. Det är därför obligat att ta en noggrann anamnes innan diagnosen kranskärlssjukdom ställs, patienten behandlas eller remissen för en koronanarangiografi skrivs. Det finns otaliga exempel på patienter som kommer till vårt koronarangiolab där en noggrann anamnes hade visat att patientens symptom inte tyder på en hjärtsjukdom.

Man kan ofta med några få frågor få en bra anamnes. Man bör alltid börja med en öppen fråga såsom ”jag behöver veta vad du har för besvär. Vill du berätta för mig?”. Fråga inte “har du bröstsmärtor” men istället “vad har du för besvär” eller “har du smärtor någonstans?”. Sluta alltid med “finns det något annat som du vill ta upp?”
 

  1. Lokalisation: Klassisk angina sitter vanligtvis i bröstkorgen, ofta nära sternum, men kan även förekomma i epigastriet, käken, tänderna eller i armen ned till fingrarna. Patienter med kronisk angina upplever ofta återkommande samma typ av symptom på samma ställe.
  2. Smärtduration
    Bröstsmärtor som bara håller i under några få sekunder kan aldrig vara angina. 
  3. Rörelse-aspekten
    Bröstsmärta som endast är rörelserelaterad (andning, hosta, sidoläge osv) kan inte vara angina. Vanligtvis talar patienter ej om det själv, du måsta aktivt ställa frågan och insistera på att få ett svar. Exempelvis är det enklaste sättet att skilja perikarditsmärta (andningsrelaterad) från angina att be patienten hålla andan under några sekunder.
  4. Utbredning
    Låt patienten visa var det gör ont: Om han/hon pekar med ett finger är det ofta inte angina, om han/hon visar genom att lägga hela handen på bröstet ökar sannolikheten att det är angina. 
  5. Korrelation med motion
    Bröstsmärta som blir bättre genom motion (”det gör ont på soffan men inte när jag går”) är oftast inte angina (men smärtor som börjar vid t ex löpning och försvinner efter fortsatt löpning (“walk-through angina”) kan vara angina). 
  6. Samtidiga andra symtom
    Samtidig dyspné, ovanlig trötthetskänsla eller svettningar ökar kraftigt sannolikheten för angina och relevant ischemi. 
  7. Sypmtomdebut
    Hur länge sedan var det patienten upplevde liknande besvär första gången?
  8. Stabilitetsaspekt
    Har besvärens kvalitet, styrka eller frekvens förändrats de senaste veckorna eller månaderna?
  9. Grad av utlösande aktivitet
    Vilken ansträngningsnivå utlöser bröstsmärtor? Förekommer de i vila, t ex på natten? Se CCS-skalan (för alla typer av angina) och Braunwald-klassifikation (för instabil angina)

Frågorna 1-5 används för att bedöma om det handlar om angina pectoris, frågorna 6-8 för bedöma om det är stabil eller instabil angina pectoris.

Definition typisk angina pectoris

Klassifikationen av “typical angina” efter kliniska kriterier föreslogs 1983 av George A. Diamond i en insändare till JACC [2]Diamond GA. A clinically relevant classification of chest discomfort. J Am Coll Cardiol. 1983 Feb;1(2 Pt 1):574-5. doi: 10.1016/s0735-1097(83)80093-x. PMID: 6826969. [3]Knuuti J, Wijns W, Saraste A, et al. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes. Eur Heart J. 2020;41(3):407–477. doi:10.1093/eurheartj/ehz425

Typisk angina1. Tryckande obehag centralt i bröstet eller hals, käke, skuldra, arm och;
2. Utlöses genom fysisk ansträngning och;
3. Symptom förbättras inom 5 minuter efter vila eller nitro
Atypisk angina2 av 3 kriterier uppfyllda
Non-anginös bröstsmärtaMax 1 kriterie uppfyllt

Stabil vs instabil angina pectoris

Stabil angina tillräknas chronic coronary syndrome, instabil angina är som diagnos ett akut koronart syndrom. Stabil och instabil angina kan endast skiljas via anamnestiska kriterier: [4]Knuuti J, Wijns W, Saraste A, et al. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes. Eur Heart J. 2020;41(3):407–477. doi:10.1093/eurheartj/ehz425

Instabil angina uppfyller ett av följande: [5]se ESC guideline NSTE-ACS 2020 supplementary data

  • angina i vila eller ihållande i >20min.
  • nydebuterad angina inom sista 2 månaderna (ESC 2020: 3 månader) [6]se ESC guideline NSTE-ACS 2020 supplementary data CCS II-IV (angina som första gången upplevs i samband med kraftig ansträngning som går över i vila räknas alltså inte)
  • crescendo-angina (känd angina som progredierar genom att öka i intensitet, minst CCS III, med lägre tröskel, under en kort tidsperiod)
  • postinfarkt angina

Last Updated on June 4, 2021 by Christian Dworeck

Latest posts by Christian Dworeck (see all)

References[+]

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

error: Content is protected !!