Hjärtinfarkt: definition och klassifikation (2026)

En hjärtinfarkt är en akut myokardskada orsakad av ischemi.1

Ett förhöjt troponin räcker inte för att ställa diagnosen.

Den femte universella definitionen av hjärtinfarkt, publicerad 2026 av ESC, ACC, AHA och WHF, ersätter den tidigare indelningen i typ 1–5 med tre kliniska kategorier: primär, sekundär och procedurrelaterad hjärtinfarkt. Klassifikationen utgår från det kliniska sammanhanget och den bakomliggande mekanismen.1

Detta PM beskriver diagnostik och klassifikation. För akut handläggning, se:

Vad är nytt 2026?

Tre kliniska kategorier ersätter typ 1–5. Primär hjärtinfarkt omfattar akuta koronara orsaker, sekundär hjärtinfarkt uppstår till följd av ett annat akut tillstånd och procedurrelaterad hjärtinfarkt orsakas av en komplikation till ett hjärtingrepp.

Primär hjärtinfarkt omfattar mer än aterotrombos. Även spontan kranskärlsdissektion (SCAD), koronaremboli och koronarspasm ingår. Dessa räknades tidigare till typ 2.

Sekundär hjärtinfarkt får tydligare kriterier för bekräftad diagnos. Troponindynamik och en utlösande sjukdom räcker inte. Utöver tecken på ischemi eftersträvas objektivt stöd genom obstruktiv kranskärlssjukdom utan akut koronar patologi och/eller nytillkommen ischemisk myokardpåverkan vid bilddiagnostik.

Procedurrelaterad hjärtinfarkt får gemensamma kriterier för perkutana och kirurgiska hjärtingrepp. Tidsfönstret är 30 dagar. De tidigare troponingränserna >5 gånger efter PCI respektive >10 gånger efter CABG används inte längre som fasta kriterier för att bekräfta infarkt.

MINOCA får en ny betydelse: myocardial injury with non-obstructive coronary arteries. Begreppet beskriver en arbetsdiagnos som kräver fortsatt utredning.

Könsspecifika troponingränser betonas tydligare. De rekommenderades redan 2018 men ingår nu uttryckligen i definitionen av akut myokardskada.

Typ 3 utgår som egen kategori. Vid plötslig död bedöms sannolik infarkt utifrån det kliniska sammanhanget och tillgängliga undersöknings- eller obduktionsfynd. [ESC-definition 2026, tabell 1 och avsnitt 4]23

Myokardskada eller hjärtinfarkt?

Akut myokardskada

Akut myokardskada definieras som stigande och/eller fallande troponin I eller T, med minst ett värde över analysens könsspecifika 99 percentil, det vill säga den övre referensgränsen.

Orsaken kan vara ischemisk eller icke-ischemisk. Troponinstegring visar därför inte i sig att patienten har en hjärtinfarkt.

Det finns ingen universell absolut eller procentuell förändring som passar alla troponinanalyser och kliniska situationer. Bedöm dynamiken utifrån analysmetod, utgångsvärde, provtagningsintervall och tid sedan symtomdebut. En förändring på 20 % är inte ett generellt infarktkriterium. [ESC-definition 2026, avsnitt 6 och 14]4

Kronisk myokardskada

Kronisk myokardskada övervägs vid minst två troponinvärden över den könsspecifika 99 percentilen i ett stabilt kliniskt skede.

För bekräftad kronisk myokardskada ska ett kardiellt eller icke-kardiellt tillstånd med kardiell remodellering kunna identifieras. En troponinstegring som förklaras av analysinterferens eller enbart nedsatt clearance ska inte klassificeras som kronisk myokardskada.

Små förändringar mellan tätt tagna prover i akutskedet bevisar inte att stegringen är kronisk. Vid sen presentation efter en infarkt kan troponinkurvan vara relativt flack. [ESC-definition 2026, avsnitt 6]5

Akut hjärtinfarkt

Grundprincipen är akut myokardskada tillsammans med stöd för akut myokardischemi. Stödet kan bestå av:

  • Symtom förenliga med akut myokardischemi.
  • Nya eller förmodat nya ischemiska EKG-förändringar.
  • Utveckling av patologiska Q-vågor.
  • Påvisad akut koronar patologi.
  • Nytillkommen regional väggrörelsestörning eller förlust av viabelt myokard med ischemisk utbredning.

Hur fynden ska kombineras och vilken bilddiagnostik som behövs beror på om infarkten är primär, sekundär eller procedurrelaterad. [ESC-definition 2026, avsnitt 5 och 7]6

Vid misstänkt akut koronarocklusion ska akut handläggning inte invänta troponinsvar eller fullständig diagnostisk bekräftelse.

Primär hjärtinfarkt

Primär hjärtinfarkt uppstår spontant på grund av akut koronar patologi.

Vanligast är aterotrombos efter plackruptur eller plackerosion. Gruppen omfattar också SCAD, koronaremboli och koronarspasm. Infarkt orsakad av restenos, stenttrombos eller graftsvikt mer än 30 dagar efter revaskularisering räknas också hit.

Diagnostik

Diagnosen är sannolik vid akut myokardskada och minst ett av följande, i ett spontant insjuknande utan annan tydlig utlösande akut sjukdom eller hjärtprocedur:

  • Symtom förenliga med akut myokardischemi.
  • Nya eller förmodat nya ischemiska EKG-förändringar.
  • Utveckling av patologiska Q-vågor.

Diagnosen bekräftas genom påvisad akut koronar patologi och/eller en ny eller förmodat ny regional väggrörelsestörning eller förlust av viabelt myokard med ischemisk utbredning.

Koronarangiografi, ibland kompletterad med OCT/IVUS eller funktionell undersökning, hjälper till att fastställa mekanismen. Hjärt-MR är särskilt värdefull när kranskärlen är icke-obstruktiva eller diagnosen är oklar.

Om koronar- och hjärtavbildning inte är tillgänglig eller bedöms olämplig kan slutdiagnosen ändå baseras på en samlad klinisk bedömning, EKG och biomarkörer. Etiologin kan då förbli okänd. [ESC-definition 2026, avsnitt 7.2.1]7

Ange mekanismen när den är känd, exempelvis ”primär hjärtinfarkt på grund av SCAD” eller ”primär hjärtinfarkt på grund av aterotrombos”.

Sekundär hjärtinfarkt

Sekundär hjärtinfarkt uppstår när ett annat akut tillstånd orsakar obalans mellan myokardiets syrgastillförsel och syrgasbehov, med ischemi och akut myokardskada som följd.

Utlösande faktorer kan vara exempelvis takyarytmi, uttalad hypertension, hypoxi, anemi, hypotension eller chock.

En utlösande faktor tillsammans med troponinstegring är inte tillräckligt för diagnosen. Samma tillstånd kan orsaka akut myokardskada utan infarkt.

Diagnostik

Diagnosen övervägs vid akut myokardskada, en utlösande akut sjukdom med syrgasobalans och symtom eller EKG-fynd som talar för akut myokardischemi.

Känd kranskärlssjukdom eller stark misstanke utifrån omfattande ischemiska EKG-förändringar eller uttalad troponinstegring gör diagnosen mer sannolik.

När bilddiagnostik är genomförbar och lämplig bekräftas diagnosen med minst ett av följande:

  • Obstruktiv kranskärlssjukdom utan akut koronar patologi: ≥70 % stenos i ett epikardiellt kärl, alternativt ≥50 % stenos som är flödesbegränsande vid fysiologisk bedömning.
  • Ny eller förmodat ny regional väggrörelsestörning eller förlust av viabelt myokard, med ischemisk utbredning.

Om utredningen i stället visar akut aterotrombos eller annan primär akut koronar patologi klassificeras infarkten som primär. Sepsis eller blödning utesluter alltså inte samtidig primär hjärtinfarkt.

Vid kvarstående eller återkommande ischemi och misstanke om primär infarkt är invasiv koronarangiografi indicerad. I andra fall kan utredning ofta göras efter stabilisering, exempelvis med ekokardiografi och kranskärls-CT.

Om ytterligare undersökningar inte är lämpliga, exempelvis vid avancerad skörhet, krävs klinisk bedömning. Dokumentera då diagnostisk osäkerhet och skälet till att bilddiagnostik inte genomförts. [ESC-definition 2026, avsnitt 7.2.2]8

Procedurrelaterad hjärtinfarkt

Procedurrelaterad hjärtinfarkt orsakas av en koronar komplikation inom 30 dagar efter ett hjärtingrepp. Samma principer gäller efter PCI, CABG och andra perkutana eller kirurgiska hjärtingrepp.

Troponinstegring efter ett ingrepp är vanligt och innebär inte automatiskt infarkt.

När ska diagnosen misstänkas?

Misstänk procedurrelaterad infarkt vid akut myokardskada och tecken på ischemi efter ingreppet:

  • Ischemiska symtom.
  • Nya eller förmodat nya ischemiska EKG-förändringar.
  • Utveckling av patologiska Q-vågor.
  • Oförklarad plötslig klinisk försämring hos en sederad patient.

Vad krävs för bekräftad diagnos?

Vid komplikation under ingreppet eller när ingreppet utförs som behandling av en akut hjärtinfarkt krävs båda följande:

  1. Angiografiskt påvisad koronar komplikation, exempelvis sidogrensocklusion, dissektion, no-reflow, stenttrombos eller graftsvikt.
  2. Ny eller förmodat ny regional väggrörelsestörning eller förlust av viabelt myokard med ischemisk utbredning i det berörda kärlets försörjningsområde.

Vid ett nytt insjuknande efter ett initialt okomplicerat ingrepp, inom 30 dagar, räcker ett av dessa bilddiagnostiska fynd tillsammans med akut myokardskada och kliniska eller EKG-mässiga tecken på ischemi. Fynden ska tala för en komplikation i det behandlade kärlet eller territoriet.

En infarkt i ett annat kärl eller till följd av en annan akut sjukdom kan vara primär eller sekundär även inom de första 30 dagarna. Tidssambandet ensamt räcker inte. [ESC-definition 2026, avsnitt 7.2.3]9

Hur används troponin efter ingreppet?

De tidigare fasta gränserna >5 gånger respektive >10 gånger den övre referensgränsen har tagits bort som kriterier för bekräftad infarkt.

Troponinets nivå och förlopp kan fortfarande stärka misstanken och vägleda fortsatt utredning. Dokumentet nämner exempelvis fortsatt stigande värden vid 6 timmar efter intervention (>5 gånger referensgränsen) eller vid 24 timmar efter kirurgi (>35 gånger referensgränsen).

Dessa är vägledande exempel, inte nya diagnostiska gränser eller säkra uteslutningskriterier. Bekräftelsen bygger på koronar- och hjärtavbildning enligt kriterierna ovan. [ESC-definition 2026, avsnitt 7.2.3]9

MINOCA: arbetsdiagnos som kräver fortsatt utredning

I definitionen från 2026 står MINOCA för myocardial injury with non-obstructive coronary arteries, alltså myokardskada med icke-obstruktiva kranskärl.

Begreppet används som arbetsdiagnos vid misstänkt infarkt när koronarangiografi inte visar någon stenos ≥50 %.

Utredningen ska klarlägga om orsaken är hjärtinfarkt eller ett annat tillstånd, exempelvis myokardit eller Takotsubosyndrom. Hjärt-MR är central och bör helst utföras inom två veckor. Intrakoronar avbildning eller funktionell undersökning kan komplettera utredningen.

Om infarkt bekräftas anges slutdiagnosen som primär, sekundär eller procedurrelaterad hjärtinfarkt, med mekanism när denna har kunnat fastställas. [ESC-definition 2026, avsnitt 11]10

Praktiska fallgropar

  • Troponinstegring vid sepsis, snabbt förmaksflimmer eller lungemboli är inte automatiskt sekundär infarkt. Bedöm ischemi, mekanism och behov av bilddiagnostik.
  • STEMI/NSTEMI används fortfarande. EKG-bilden vägleder akut handläggning; den nya klassifikationen beskriver det kliniska sammanhanget och mekanismen.
  • Frånvaro av ST-höjning utesluter inte akut koronarocklusion.
  • Gränserna i snabbalgoritmer är inte samma sak som den diagnostiska 99 percentilen. Använd den validerade algoritmen för aktuell troponinanalys. Byt inte själv ut dess gränser mot könsspecifika referensgränser.
  • Förhöjt troponin behöver inte innebära irreversibel nekros. Analysinterferens och nedsatt clearance kan dessutom påverka tolkningen.
  • Patologiska Q-vågor bevisar inte ensamma en tidigare infarkt. Vid misstänkt tidigare oupptäckt infarkt bör diagnosen när möjligt bekräftas med bilddiagnostik, helst hjärt-MR.
  • Typ 3 används inte längre. Vid plötslig död ska diagnostisk säkerhet och sannolik mekanism bedömas utifrån tillgängliga fynd. [ESC-definition 2026, avsnitt 6–9 och 13–14]11

Tidigare definition: Fourth Universal Definition (2018)

Den tidigare versionen av detta PM byggde på den fjärde universella definitionen från 2018. Även där var grundprincipen akut myokardskada tillsammans med evidens för ischemi.3

Den äldre indelningen var:

  • Typ 1: infarkt på grund av akut koronar aterotrombos.
  • Typ 2: infarkt vid syrgasobalans utan akut aterotrombos; gruppen omfattade även SCAD, koronaremboli och koronarspasm.
  • Typ 3: sannolik infarkt med död innan diagnostiken kunnat slutföras.
  • Typ 4a: PCI-relaterad infarkt.
  • Typ 4b: infarkt på grund av stenttrombos.
  • Typ 4c: infarkt på grund av restenos.
  • Typ 5: CABG-relaterad infarkt.

För typ 4a och typ 5 användes särskilda troponingränser, vanligen >5 respektive >10 gånger den övre referensgränsen, tillsammans med ytterligare kriterier.

Översättningen till den nya klassifikationen är inte ett enkelt namnbyte. Primär infarkt omfattar både tidigare typ 1 och delar av typ 2. Sekundär infarkt har tydligare krav på objektivt stöd. Klassificeringen av stent- och graftrelaterade händelser beror nu även på tidsförloppet och relationen till ingreppet.

Den äldre terminologin finns kvar i tidigare journaler och studier. För nya bedömningar enligt 2026 års definition används indelningen ovan.

Litteratur

Fördjupad läsning:

Last Updated on September 6, 2026 by Christian Dworeck

Christian Dworeck
Latest posts by Christian Dworeck (see all)
  1. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Läs originaldokumentet. ESC publiceringssida. [↩] [↩]
  2. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Se särskilt tabell 1 och avsnitt 4. Läs originaldokumentet. [↩]
  3. Thygesen K, Alpert JS, Jaffe AS, et al. Fourth universal definition of myocardial infarction (2018). European Heart Journal. 2019;40:237–269. doi:10.1093/eurheartj/ehy462. Läs den tidigare definitionen. [↩] [↩]
  4. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Avsnitt 6 och 14. Läs originaldokumentet. [↩]
  5. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Avsnitt 6. Läs originaldokumentet. [↩]
  6. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Avsnitt 5 och 7. Läs originaldokumentet. [↩]
  7. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Avsnitt 7.2.1. Läs originaldokumentet. [↩]
  8. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Avsnitt 7.2.2. Läs originaldokumentet. [↩]
  9. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Avsnitt 7.2.3. Läs originaldokumentet. [↩] [↩]
  10. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Avsnitt 11. Läs originaldokumentet. [↩]
  11. Mills NL, Newby LK, Zaman S, et al. Fifth Universal Definition of Myocardial Infarction (2026). European Heart Journal. 2026. doi:10.1093/eurheartj/ehag101. Se särskilt avsnitt 6–9 och 13–14. Läs originaldokumentet. [↩]

Leave a Reply