Kronisk koronart syndrom: Livsstils-intervention

På kardiologi.se finns det fem sidor om kronisk koronart syndrom:

Den här sidan handlar om livsstils-interventioner/kontroll av riskfaktorer, enligt ESC 2019 ¹

Rökstopp

Rökstopp är ett högeffektivt sätt att förbättra framtidsprognosen för patienter med kranskärlssjukdom (en metaanlys av 12000 patienter i 20 observationsstudier räknade fram en 36% minskning i mortalitet). ²Alla svenska sjukhus och vårdcentraler har rutiner för tobaksavvänjning, så glöm inte att skriva remiss om det behövs en remiss på ditt sjukhus. Du som läkare ska vara aktiv i rökavvänjningen: Det är viktigt att du som läkare talar öppet med din patient om vad det innebär att inte sluta röka. Ett kort råd från läkaren till patienten på mottagningen dubblerar sannolikheten att patienten slutar röka. ³. Både nikotinersättning (tuggummi, plåster, osv), Buproprion (Zyban) och Vareniklin (Champix®) är effektiva ⁴.

ESC tipsar att tänka på 5A vid varje möte med en rökande patient:

• Ask about smoking
• Advice to quit
• Assess readiness to quit
• Assist with smoking cessation
• Arrange follow-up

Tipsa patienten om www.slutarokalinjen.se

Diet, alkohol, vikt

Kost: ESC rekomenderar medelhavskost, <5 g salt per dag, frukt/grönsaker, osv:⁵.

tabell ESC dietrekommendation

Alkohol: >100 g alkohol per vecka är i en stor metaanalys associerat med ökad mortalitet (totalmortalitet och kardiovaskulär)

Vikt: Övervikt (BMI >25 kg/m2) är associerat med högre mortalitet och ESC rekommenderar att alla patienter med hjärtsjukdom ⁶

• håller “a healthy weight” (BMI 20-25)
• midjemått < 94 cm (män, <90 cm asiatiska män), <80 cm (kvinnor)

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har ett flertal olika positiva effekter hos koronarsjuka patienter: Träningen förbättrar patientens angina och ökad träningskapacitet är associerat med förbättrad prognos (varje ml/kg/min ökat syreupptagsförmåga är associerat med 14-17 % minskad mortalitet) ⁷

Rekomendationen ¹ är 30-60 minuter måttlig intensiv aerob aktivitet minst 5 dagar i veckan.

Sexuell aktivitet: En del patienter är rädda för kardiella komplikationer vid sex eller upplever problem med libido eller erektil dysfunktion. Patienten bör då informeras om att sexuell aktivitet inte anses vara farligt. Sexuell dysfunktion kan orsakas av vaskulära problem, psykosociala problem orsakade av hjärtsjukdomen, eller medicinering: Tiazid-diuretika och betablockerare kan förvärra erektil impotens. Erektil dysfunktion kan hos koronarsjuka patienter behandlas med fosfodiesteras5-hämmare, till exempel Tadalafil (Cialis), Sildenafil (Viagra) osv., men patienten får då inte samtidigt behandlas med nitropreparat.

Influensa-vaccination

Årlig influensa-vaccination för koronarsjuka patienter är en ESC klass I indikation. ⁸

Läs vidare om behandling på nästa sidorna:

• Läkemedelsbehandling
• Revaskularisering

Litteratur

ESC guideline CCS 2019

Last Updated on July 14, 2021 by Christian Dworeck

1. Knuuti J, Wijns W, Saraste A, et al. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes. Eur Heart J. 2020;41(3):407–477. doi:10.1093/eurheartj/ehz425[↩][↩]
2. Critchley JA, Capewell S. Mortality risk reduction associated with smoking cessation in patients with coronary heart disease: a systematic review. JAMA. 2003;290(1):86–97. doi:10.1001/jama.290.1.86[↩]
3. Barth J, Critchley J, Bengel J. Psychosocial interventions for smoking cessation in patients with coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2008;(1):CD006886. Published 2008 Jan 23. doi:10.1002/14651858.CD006886[↩]
4. Prochaska JJ, Benowitz NL. The Past, Present, and Future of Nicotine Addiction Therapy. Annu Rev Med. 2016;67:467–486. doi:10.1146/annurev-med-111314-033712[↩]
5. Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S, et al. 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: The Sixth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of 10 societies and by invited experts)Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR). Eur Heart J. 2016;37(29):2315–2381. doi:10.1093/eurheartj/ehw106[↩]
6. Global BMI Mortality Collaboration, Di Angelantonio E, Bhupathiraju ShN, et al. Body-mass index and all-cause mortality: individual-participant-data meta-analysis of 239 prospective studies in four continents. Lancet. 2016;388(10046):776–786. doi:10.1016/S0140-6736(16)30175-1CopyDownload .nbibFor[↩]
7. Keteyian SJ, Brawner CA, Savage PD, et al. Peak aerobic capacity predicts prognosis in patients with coronary heart disease. Am Heart J. 2008;156(2):292–300. doi:10.1016/j.ahj.2008.03.017[↩]
8. Collet JP, Thiele H, Barbato E, et al. 2020 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation [published online ahead of print, 2020 Aug 29]. Eur Heart J. 2020;ehaa575. doi:10.1093/eurheartj/ehaa575[↩]