Antitrombotisk trippelbehandling efter PCI (DAPT+OAK)

Denna sida om trippelbehandling gäller dem 6-8 % av PCI-patienter som även har en indikation för oral antikoagulation. ^{1 2}

Antitrombotisk trippelbehandling= Behandling med 3 olika antitrombotiska läkemedel= DAPT+ oral antikoagulation= 1.) ASA + 2.) P2Y12 hämmare+ 3.) Oral antikoagulation

Information om dubbel trombocythämning (DAPT) efter PCI hittar du på sidan om DAPT.

Begreppsförklaring

• Antitrombotisk trippelbehandling (“trippelterapi”) (TAT = Triple antithrombotic therapy)^{3 4}
  Behandling med 3 olika antitrombotiska läkemedel (två trombocythämmare + OAK)=
  DAPT+ oral antikoagulation (OAK= Waran eller NOAK)=
  1.) ASA + 2.) P2Y12 hämmare+ 3.) OAK.
  
• Dubbel antitrombotisk terapi (DAT = Dual antithrombotic therapy)
  Behandling med 2 olika antitrombotiska läkemedel (en trombocythämmare + OAK)=
  Single antiplatelet therapy (SAPT) + oral antikoagulation (OAK)=
  1.) ASA eller P2Y12 hämmare+ 2.) oral antikoagulation.
  Förväxla inte med DAPT!
  
• Dubbel trombocythämning (DAPT = Dual antiplatelet therapy).
  Behandling med två trombocythämmare:
  ASA + P2Y12 hämmare

Längd av trippelbehandling (TAT) eller dubbel antitrombotisk terapi (DAT) beroende på klinisk situation:

1. PCI vid akut koronart sydrom
2. PCI vid stabil angina (CCS)
3. Konservativt behandlat AKS
4. Stabil kranskärlssjukdom (CCS), ej PCI/CABG inom ett år

PCI vid akut koronart syndrom: TAT, DAT

Aktuellt rekommenderas trippelbehandling efter PCI i normalfall endast i upp till en vecka (vid hög ischemisk risk högst fyra veckor)

Utvecklingen har gått mot mycket kort trippelbehandling (trippelterapi):
2023 ESC Guidelines ACS ⁵ rekommenderar som default strategy endast 1 veckas trippelbehandling efter AKS, följd av Clopidogrel + OAK i upp till 12 månader efter AKS.

Trombocythämning i PCI-behandlade AKS-patienter som har en indikation för OAK (DAPT/SAPT i tillägg till OAK): ⁶

• Under PCI ska alla patienter ha ASA + Clopidogrel (+ OAK, trippel antitrombotisk terapi TAT) (ESC IA) ⁶
• ASA+Clopidogrel ges i upp till 1 vecka efter PCI (+ OAK, trippel antitrombotisk terapi TAT), (ESC IA) ⁶
  • Förlängd trippelbehandling (TAT) vid hög ischemisk risk: ASA + Clopidogrel (DAPT) upp till 4 veckor vid hög risk för ischemiska events (se högriskfaktorer för stenttrombos nedan) ska övervägas (ESC IIaC) ^{7 6}. Ta även hänsyn till faktorer som talar emot förlängd trippelbehandling nedan.
  • därefter:
• Clopidogrel (+ OAK) (dubbel antitrombotisk terapi DAT) ges efter den initiala TAT-perioden i upp till 1 år (ESC IA) ⁶
  • Förkortad DAT vid hög blödningsrisk:⁸ Att ge Clopidogrel i endast 6 månader, och sedan sluta med allt trombocythämmning (men fortsätta med OAK), kan övervägas (ESC IIbB) ⁹
• Ticagrelor eller Prasugrel ska inte användas som en del av tripplebehandling, (ESC III) ⁶
• Efter senast 12 månader ska alla trombocythämmare sättas ut (OAK är kvar)(ESC IB)⁶
  • Fortsatt dubbel antitrombotisk behandling (DAT) med OAC och en trombocythämmare (aspirin eller clopidogrel) kan övervägas efter 1 år hos patienter med mycket hög risk för kranskärlshändelser (se högriskfaktorer för stenttrombos nedan). ¹⁰
• OAK ska inte sättas under PCI-proceduren. ¹¹
• Behandling av en kronisk total ocklusion (CTO)
• Se ESC-flödeschema (nästa avsnitt) för olika strategier.

Sammanfattning:

Alla patienter som har en indikation för OAK och genomgår PCI ska ha ASA+Clopidogrel under PCI (såklart med laddningsdos). OAK ska fortgå tills vidare och doseras som vånligt (med undantag, se dosering OAK nedan). ASA ska kvarstå i vanliga fall i en vecka efter PCI, Clopidogrel i vanliga fall 12 månader efter PCI. En vanligt patient har alltså 1 veckas trippelterapi, sedan dubbelterapi med Clopidogrel och OAK upp till 12 månader och därefter (alltså 12 månader efter PCI) endast OAK. Hos patienter med hög ischemirisk kan trippelterapi upp till 4 veckor övervägas (det bör dock föreligga tydliga skäl).

PCI vid stabil angina (CCS): TAT, DAT

Behandlingslängd med DAPT/SAPT hos patienter som har en indikation för OAK (DAPT i tillägg till OAK): ¹²

• Under PCI ska alla patienter ha ASA + Clopidogrel (ESC guideline CCS 2019 IC, ESC 2017 IC),¹³¹⁴ med laddningsdos.
• ASA+Clopidogrel (+ OAK) i max 1 vecka (trippel antitrombotisk terapi, TAT), oberoende av stent-typ vid låg risk för stenttrombos efter okomplicerad PCI, eller om blödningsrisken bedöms vara högre än risken för stenttrombos (ESC guideline CCS 2019 Klass IIa)
  • Hög risk för stenttrombos (enligt ESC guideline CCS 2019 p 439):
    • “Risk of stent thrombosis encompasses (i) the risk of thrombosis occurring and (ii) the risk of death should stent thrombosis occur, both of which relate to anatomical, procedural, and clinical characteristics. Risk factors for CCS patients include stenting of left main stem, proximal LAD, or last remaining patent artery; suboptimal stent deployment; stent length >60 mm; diabetes mellitus; CKD; bifurcation with two stents implanted; treatment of chronic total occlusion; and previous stent thrombosis on adequate antithrombotic therapy.“
  • Hög blödningsrisk (enligt ESC guideline CCS 2019, p439):
    • “Prior history of intracerebral haemorrhage or ischaemic stroke, history of other intracranial pathology, recent gastrointestinal bleeding or anaemia due to possible gastrointestinal blood loss, other gastrointestinal pathology associated with increased bleeding risk, liver failure, bleeding diathesis or coagulopathy, extreme old age or frailty, or renal failure requiring dialysis or with eGFR <15 mL/min/1.73 m2“)
  • Förlängd TAT vid hög ischemisk risk: ASA + Clopidogrel (DAPT) ska ges i minst 4 veckor (men <6 månader) vid hög risk för stenttrombos (se ovan) som överväger blödningsrisken (se ovan) (ESC guideline CCS 2019 Klass IIaC)
• Clopidogrel (+ OAK) (dubbel antitrombotisk terapi, DAT) efter den initiala TAT-perioden. ESC guideline CCS 2019 specifierar inte längden av DAT-perioden, vår rekommendation är DAT i max 6 månader (läs stycket ovanför “PCI vid AKS” för orientering).
• Överväg att ge endast Clopidogrel (dvs ASA ges under PCI men ej därefter) till patienter med hög blödningsrisk (t.ex. HAS-BLED-score ≥ 3) som överväger ischemirisken (ESC 2017 Klass IIA)
• Efter senast 12 månader ska alla trombocythämmare sättas ut (OAK är kvar) (ESC 2017 Klass IIA)

Sammanfattning

CCS- patienter som har en indikation för OAK och genomgår PCI ska ha ASA+Clopidogrel under PCI (såklart med laddningsdos). OAK ska fortgå tills vidare. ASA ska kvarstå i vanliga fall i max en vecka efter PCI. Clopidogrel ska kvarstå i 3-6 månader efter PCI. En vanlig patient har alltså 1 veckas trippelterapi, sedan dubbelterapi med Clopidogrel och OAK upp till 3-6 månader och därefter (alltså 3-6 månader efter PCI) endast OAK. I patienter med hög ischemirisk kan trippelbehandling i 4 veckor (upp till 6 månader enligt ESC, detta är dock ovanliga fall i kliniken) övervägas, det bör dock föreligga tydliga skäl. I patienter med hög blödningsrisk (t.ex. HAS-BLED-score ≥ 3) kan ASA sättas ut direkt efter PCI.

Konservativt behandlat akut koronart syndrom: Dubbel antitrombotisk terapi (DAT)

• AKS patienter med indikation för OAK som behandlas konservativt (dvs utan PCI) behandlas inte med trippelbehandling men med dubbel antitrombotisk terapi: OAK + SAPT (single antiplatelet therapy, i första hand Clopidogrel) I upp till 12 månader, därefter OAK som monoterapi. (ESC IIaB) ^{9 15}

Stabil kranskärlssjukdom (CCS), ej PCI inom ett år:

Bara för att vara tydligt: Patienter med stabil kranskärlsjukdom (ej AKS inom ett år) som inte har genomgått PCI inom ett år behandlas med endast monoterapi: Om indikation för OAK föreligger (t.ex. vid förmaksflimmer) ges endast OAK. Patienter med stabil kranskärlsjudkom enl ovan utan indikation för OAK behandlas med endast ASA.

ESC flowchart trippelterapi

Den mest aktuella rekommendationen finns i 2023 ESC Guidelines ACS ⁶:

ESC ACS 2023: Flowchart tripleterapi : (klick på dropdown)

---

Strategier för att minska blödning vid trippelbehandling

Tillägg av DAPT till OAK-terapi ökar risken för blödningskomplikationer 2-3 gånger. ¹⁴ Minskning av blödningskomplikationer är därför ett mycket viktig terapimål källa ¹⁴:

• Granska om indikation för oral antikoagulation finns kvar (såsom förmaksflimmer med CHADSVASC-Score ≥ 1 (män), ≥ 2 (kvinnor), mekanisk hjärtklaff, venös trombembolism)¹¹
  • Hos patienter med förmaksflimmer och ≥ 2 “non-sex-stroke risk faktors” (= CHA₂DS₂-VASc-Score ≥ 2 (män), ≥ 3 (kvinnor) är OAK efter PCI alltid rekommenderat.
  • Hos patienter med förmaksflimmer och ≥ 1 “non-sex-stroke risk faktors” (= CHA₂DS₂-VASc-Score ≥ 1 (män), ≥ 2 (kvinnor) – OAK efter PCI “should be considered” (ESC Guideline NSTE-ACS 2020 IIa-B), och alternativet DAPT med ASA + Prasugrel eller Ticagrelor utan OAK under 4 veckor efter PCI (för att sedan byta till OAK+SAPT upp till 6-12 månader efter PCI) “may be considered” (ESC Guideline NSTE-ACS 2020, p 30)
• Tiden med trippelbehandling ska hållas så kort som möjligt (se längd av trippelterapi nedan)
• Clopidogrel ska användas som P2Y12-hämmare (ej Ticagrelor eller Prasugrel som är kontraindicerat (klass III enligt ESC) för användning vid trippelterapi) ^{3 9}
• Alla patienter under trippelbehandling (trippelterapi) ska få PPI (angående Omeprazol eller Pantoprazol, se avsnitt PPI på sidan DAPT).
• NOAK ska väljas före Waran (om OAK-indikationen tillåter).
• Om Waran används ska INR målet vara i den lägre delen av rekommenderade målvärdet (t.ex 2-2,5 om rekommenderade värdet är 2-3) under tiden med dubbel- eller trippelbehandling. (ESC IIaB) ⁹

Högriskfaktorer för stenttrombos:

Om en eller flera av följande faktorer föreligger, ska förlängd trippelbehandling i upp till 4 veckor övervägas, och fortsatt DAT efter 12 månader kan övervägas. ^{10 1} (detaljer se avsnitt PCI vid akut koronart syndrom)

• Tidigare stenttrombos trots adekvat trombocythämning
• Diffus flerkärlssjuka, framförallt diabetespatienter
• Kronisk njursvikt (Kreatinin Clearance <60ml/min)
• Minst 3 stent implanterade
• Minst 3 lesioner stentade
• Bifurkation med 2-stentsteknik
• Total stentlängd >60mm
• PCI för CTO
• Stentimplantation i sista öppna kranskärl (“last remaining patent coronary artery”, t.ex. PCI i proximala LAD när det finns CTO i proximala RCA och LCX) – i detta fall vill man överväga förlängd trombocythämning då en stenttrombos skulle innebära hög risk för död.

Faktorer som talar emot förlängd trippelbehandling:

Om du överväger att ge förlängd trippelbehandling på grund av att ett av ovanstående kriterier (Högriskfaktorer för stenttrombos) är uppfyllt, kan följande faktorer tala emot en sådan förlängning: ¹⁶

• Kort förväntad livslängd
• Pågående malignitet
• Förväntad låg compliance
• Demens
• Terminal njursvikt
• Hög ålder
• Tidigare allvarlig blödning, tidigare hjärnblödning
• Kroniskt alkoholmissbruk
• Anemi
• Tidigare signifikant blödning under DAPT-terapi

Dosering av OAK vid trippelbehandling och dubbel antitrombotisk terapi

Dosering av NOAK vid indikation för trippelbehandling (trippelterapi) “TAT” (NOAK + DAPT) eller dubbel antitrombotisk terapi “DAT” (NOAK + en trombocythämmare) efter PCI vid CCS eller AKS: ^{17 4}

NOAK ges i normalfall i vanlig strokeprofylaxdos (tillägg av trombocythämning är inte anledning till dosreduktion av NOAK i normalfall, om inte en annan indikation för dosreduktion föreligger, t.ex. njursvikt). (ESC IB)⁹
NOAK-dosreduktion “may be considered” (Guideline NSTE-ACS 2020, fig 8) hos patienter med hög blödningsrisk (ARC-HBR uppfylld). Dosering:

Apixaban (Eliquis®) 5 mg 1+0+1

Dabigatran (Pradaxa®) 150 mg 1+0+1

• Det finns olika kriterier för dosreduktion i 2023 ESC Guidelines ACS ⁹och ESC guideline CCS 2019:
• AKS-Patienter 2023 ESC Guidelines ACS ⁹
  • Om Dabigatran används hos patienter med hög blödningsrisk (ARC-HBR en major eller 2 minor uppfyllda),¹⁸ ska dosering med 110 mg 1+0+1 övervägas för tiden med samtidig singel eller dubbel trombocythämning (ESC IIaB) ⁹
• CCS patienter (stabil angina, ESC guideline CCS 2019, p439):
  • Om Dabigatran används och blödningsrisken bedöms överväga risken för stenttrombos eller ischemisk stroke (enligt CHA₂DS₂-VASc) ska dosering med 110 mg 1+0+1 övervägas för tiden med samtidig singel eller dubbel trombocythämning ( ESC guideline CCS 2019 IIa) ¹⁷
    • hög blödningsrisk (enligt ESC guideline CCS 2019, p439):
      • “Prior history of intracerebral haemorrhage or ischaemic stroke, history of other intracranial pathology, recent gastrointestinal bleeding or anaemia due to possible gastrointestinal blood loss, other gastrointestinal pathology associated with increased bleeding risk, liver failure, bleeding diathesis or coagulopathy, extreme old age or frailty, or renal failure requiring dialysis or with eGFR <15 mL/min/1.73 m2“)
    • Hög risk för stenttrombos (enligt ESC guideline CCS 2019 p 439):
      • “Risk of stent thrombosis encompasses (i) the risk of thrombosis occurring and (ii) the risk of death should stent thrombosis occur, both of which relate to anatomical, procedural, and clinical characteristics. Risk factors for CCS patients include stenting of left main stem, proximal LAD, or last remaining patent artery; suboptimal stent deployment; stent length >60 mm; diabetes mellitus; CKD; bifurcation with two stents implanted; treatment of chronic total occlusion; and previous stent thrombosis on adequate antithrombotic therapy.“

Edoxaban (Lixiana®) 60 mg 1×1

Rivaroxaban (Xarelto®) 20 mg 1×1

• AKS-patienter 2023 ESC Guidelines ACS ⁹
  • Om Rivaroxaban används och blödningsrisken bedöms överväga risken för ischemisk stroke (ARC-HBR en major eller 2 minor uppfyllda,¹⁸ ESC definierar inte strokerisken) ska dosering med 15 mg 1×1 (istället för 20mg 1×1) övervägas för tiden med samtidig singel eller dubbel trombocythämning (ESC IIaB) ⁹
• CCS patienter (stabil angina, ESC guideline CCS 2019, p439):
  • Om Rivaroxaban används och blödningsrisken bedöms överväga risken för stenttrombos eller ischemisk stroke (enligt CHA₂DS₂-VASc) ska dosering med 15 mg 1×1 övervägas för tiden med samtidig singel eller dubbel trombocythämning ( ESC guideline CCS 2019 IIa) ¹⁷
    • hög blödningsrisk (enligt ESC guideline CCS 2019, p439):
      • “Prior history of intracerebral haemorrhage or ischaemic stroke, history of other intracranial pathology, recent gastrointestinal bleeding or anaemia due to possible gastrointestinal blood loss, other gastrointestinal pathology associated with increased bleeding risk, liver failure, bleeding diathesis or coagulopathy, extreme old age or frailty, or renal failure requiring dialysis or with eGFR <15 mL/min/1.73 m2“)
    • Hög risk för stenttrombos (enligt ESC guideline CCS 2019 p 439):
      • “Risk of stent thrombosis encompasses (i) the risk of thrombosis occurring and (ii) the risk of death should stent thrombosis occur, both of which relate to anatomical, procedural, and clinical characteristics. Risk factors for CCS patients include stenting of left main stem, proximal LAD, or last remaining patent artery; suboptimal stent deployment; stent length >60 mm; diabetes mellitus; CKD; bifurcation with two stents implanted; treatment of chronic total occlusion; and previous stent thrombosis on adequate antithrombotic therapy.“

NOAK rekomenderas före Waran (undantag mekanisk hjärtklaff, mitralisstenos). ^{17 11} Om Waran används:

• Om Waran används tillsammans med DAPT eller SAPT (ASA och/eller Clopidogrel) är mål-INR 2-2,5 (ESC IIaB) ⁹

Strategi vid blödning under trippelterapi

se sidan om blödning

Litteratur

2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes ¹⁹

2020 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation ²⁰

Antithrombotic Therapy in Patients With Atrial Fibrillation Treated With Oral Anticoagulation Undergoing Percutaneous Coronary Intervention: A North American Perspective: 2021 Update ²¹

2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes ²²

2017 ESC focused update on dual antiplatelet therapy

Last Updated on January 5, 2024 by Christian Dworeck

1. Valgimigli M, Bueno H, Byrne RA, et al. 2017 ESC focused update on dual antiplatelet therapy in coronary artery disease developed in collaboration with EACTS: The Task Force for dual antiplatelet therapy in coronary artery disease of the European Society of Cardiology (ESC) and of the European Association for Cardio-Thoracic Surgery (EACTS). Eur Heart J. 2018;39(3):213–260. doi:10.1093/eurheartj/ehx419[↩][↩]
2. Avsnitt 6.5. in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩]
3. Knuuti J, Wijns W, Saraste A, et al. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes. Eur Heart J. 2020;41(3):407–477. doi:10.1093/eurheartj/ehz425[↩][↩]
4. Collet JP, Thiele H, Barbato E, et al. 2020 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation [published online ahead of print, 2020 Aug 29]. Eur Heart J. 2020;ehaa575. doi:10.1093/eurheartj/ehaa575[↩][↩]
5. Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩]
6. Avsnitt 6.5 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩][↩][↩][↩][↩][↩][↩][↩][↩]
7. Recommendation table 5, fotnot e, hänvisar till supplement avsnitt 6.2 och supplement tabell S9: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩]
8. “for example, in patients with multiple HBR factors”-se Avsnitt 6.5.1 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩]
9. recommendation table 5, i avsnitt 6 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩][↩][↩][↩][↩][↩][↩][↩][↩][↩][↩]
10. Se supplement avsnitt 6.2 och supplement tabell S9: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩][↩]
11. Avsnitt 6.5.1 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩][↩][↩]
12. Collet JP, Thiele H, Barbato E, et al. 2020 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation [published online ahead of print, 2020 Aug 29]. Eur Heart J. 2020;ehaa575. doi:10.1093/eurheartj/ehaa575[↩]
13. Knuuti J, Wijns W, Saraste A, et al. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes. Eur Heart J. 2020;41(3):407–477. doi:10.1093/eurheartj/ehz4259[↩]
14. Valgimigli M, Bueno H, Byrne RA, et al. 2017 ESC focused update on dual antiplatelet therapy in coronary artery disease developed in collaboration with EACTS: The Task Force for dual antiplatelet therapy in coronary artery disease of the European Society of Cardiology (ESC) and of the European Association for Cardio-Thoracic Surgery (EACTS). Eur Heart J. 2018;39(3):213–260. doi:10.1093/eurheartj/ehx419[↩][↩][↩]
15. Se AUGUSTUS-studien, som inkluderade 23% konservativt behandlade patienter: Windecker S, Lopes RD, Massaro T, Jones-Burton C, Granger CB, Aronson R, Heizer G, Goodman SG, Darius H, Jones WS, Aschermann M, Brieger D, Cura F, Engstrøm T, Fridrich V, Halvorsen S, Huber K, Kang HJ, Leiva-Pons JL, Lewis BS, Malaga G, Meneveau N, Merkely B, Milicic D, Morais J, Potpara TS, Raev D, Sabaté M, de Waha-Thiele S, Welsh RC, Xavier D, Mehran R, Alexander JH; AUGUSTUS Investigators. Antithrombotic Therapy in Patients With Atrial Fibrillation and Acute Coronary Syndrome Treated Medically or With Percutaneous Coronary Intervention or Undergoing Elective Percutaneous Coronary Intervention: Insights From the AUGUSTUS Trial. Circulation. 2019 Dec 3;140(23):1921-1932. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.119.043308. Epub 2019 Sep 26. PMID: 31557056.[↩]
16. Detta är inte med i 2023 ESC ACS Guidelines, men kommer från: Valgimigli M, Bueno H, Byrne RA, et al. 2017 ESC focused update on dual antiplatelet therapy in coronary artery disease developed in collaboration with EACTS: The Task Force for dual antiplatelet therapy in coronary artery disease of the European Society of Cardiology (ESC) and of the European Association for Cardio-Thoracic Surgery (EACTS). Eur Heart J. 2018;39(3):213–260. doi:10.1093/eurheartj/ehx419[↩]
17. Knuuti J, Wijns W, Saraste A, et al. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes. Eur Heart J. 2020;41(3):407–477. doi:10.1093/eurheartj/ehz425[↩][↩][↩][↩]
18. användning av ARC_HBR, se fotnot c in recommendation table 5, i avsnitt 6 in: Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩][↩]
19. Byrne RA et al; ESC Scientific Document Group. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J. 2023 Oct 12;44(38):3720-3826. doi: 10.1093/eurheartj/ehad191. PMID: 37622654.[↩]
20. Collet JP, Thiele H, Barbato E, Barthélémy O, Bauersachs J, Bhatt DL, Dendale P, Dorobantu M, Edvardsen T, Folliguet T, Gale CP, Gilard M, Jobs A, Jüni P, Lambrinou E, Lewis BS, Mehilli J, Meliga E, Merkely B, Mueller C, Roffi M, Rutten FH, Sibbing D, Siontis GCM; ESC Scientific Document Group. 2020 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation. Eur Heart J. 2021 Apr 7;42(14):1289-1367. doi: 10.1093/eurheartj/ehaa575. Erratum in: Eur Heart J. 2021 May 14;42(19):1908. Erratum in: Eur Heart J. 2021 May 14;42(19):1925. Erratum in: Eur Heart J. 2021 May 13;: PMID: 32860058.[↩]
21. Angiolillo DJ, Bhatt DL, Cannon CP, Eikelboom JW, Gibson CM, Goodman SG, Granger CB, Holmes DR, Lopes RD, Mehran R, Moliterno DJ, Price MJ, Saw J, Tanguay JF, Faxon DP. Antithrombotic Therapy in Patients With Atrial Fibrillation Treated With Oral Anticoagulation Undergoing Percutaneous Coronary Intervention: A North American Perspective: 2021 Update. Circulation. 2021 Feb 9;143(6):583-596. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.120.050438. Epub 2021 Feb 8. PMID: 33555916.[↩]
22. Knuuti J, Wijns W, Saraste A, Capodanno D, Barbato E, Funck-Brentano C, Prescott E, Storey RF, Deaton C, Cuisset T, Agewall S, Dickstein K, Edvardsen T, Escaned J, Gersh BJ, Svitil P, Gilard M, Hasdai D, Hatala R, Mahfoud F, Masip J, Muneretto C, Valgimigli M, Achenbach S, Bax JJ; ESC Scientific Document Group. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes. Eur Heart J. 2020 Jan 14;41(3):407-477. doi: 10.1093/eurheartj/ehz425. Erratum in: Eur Heart J. 2020 Nov 21;41(44):4242. PMID: 31504439.[↩]