Risker och komplikationer vid koronarangiografi och PCI

Risk är sannolikheten för en oönskad händelse och hur allvarliga dess konsekvenser kan bli.

Komplikation är en oönskad händelse som uppstår i samband med ingreppet och kan kräva särskild övervakning eller behandling.

Risken måste bedömas för den enskilda patienten och vägas mot den förväntade nyttan av ingreppet.

Den här sidan ger en överblick över risker och komplikationer vid koronarangiografi och PCI. Först beskrivs vad som påverkar risken, därefter komplikationer vid koronarangiografi och de ytterligare komplikationer som PCI kan medföra. Svenska registerdata illustrerar komplikationsfrekvenserna.

Vid akut hjärtinfarkt eller kardiogen chock påverkas prognosen starkt av grundsjukdomen. Död efter PCI är därför inte automatiskt ett dödsfall orsakat av PCI. Bedöm både risken med behandlingen och risken med att avstå eller fördröja den.

På sidan

Vad påverkar risken?
Komplikationer vid koronarangiografi
Komplikationer vid PCI
Hur vanliga är komplikationerna?
Planering hos högriskpatienter
Litteratur

Vad påverkar risken?

Varje koronarangiografi och PCI innebär en risk. Risken är inte densamma för alla patienter eller ingrepp; den behöver bedömas utifrån patientens tillstånd, samsjuklighet och det planerade ingreppet.

Risken för komplikationer påverkas av följande faktorer:

Ålder, skörhet och funktionsnivå: risken ökar med stigande ålder, men skörhet och funktionsnivå före det aktuella insjuknandet måste också vägas in.
Förmåga att medverka vid ingreppet: patienten behöver kunna ligga stilla och tolerera ryggläge. Oro, konfusion, smärta eller uttalad dyspné kan försvåra ett säkert genomförande; vid tveksamhet behöver behovet av anestesistöd diskuteras i förväg.
Icke-kardiell samsjuklighet: framför allt njurfunktionsnedsättning, anemi, tidigare blödning eller annan blödningsbenägenhet, perifer artärsjukdom och allvarlig lungsjukdom. Bedöm också diabetes och tidigare stroke.
Hjärtfunktion och klaffsjukdom: nedsatt vänsterkammarfunktion och betydande klaffsjukdom, särskilt aortastenos, kan minska förmågan att tolerera ischemi eller cirkulationspåverkan under ingreppet.
Aktuellt kliniskt tillstånd: pågående ischemi, akut hjärtsvikt, hemodynamisk instabilitet, kardiogen chock och hjärtstopp eller pågående HLR. Detta bedöms separat från patientens tidigare funktionsnivå.
Indikation och angelägenhetsgrad: STEMI, NSTEMI/instabil angina och planerad utredning innebär olika risksituationer. Vid akuta ingrepp kan tiden för anamnes, provsvar och ekokardiografi vara begränsad; angelägenhetsgraden måste vägas mot risken med fördröjd behandling.
Koronaranatomi och hotat myokard: vid PCI har stenosernas antal och lokalisation stor betydelse för ingreppets risk. PCI i vänster huvudstam, flerkärls-PCI och intervention i sista öppna kärlet innebär i regel större risk än en begränsad intervention i en mindre sidogren. Ju större myokardområde som är beroende av det behandlade kärlet, desto allvarligare kan konsekvenserna av ett flödesavbrott vid en komplikation bli.
Typ av planerat ingrepp och teknisk komplexitet: diagnostisk angiografi och PCI har olika riskprofil. Vid PCI påverkas risken av ingreppets tekniska komplexitet, exempelvis vid CTO-PCI, bifurkationsbehandling och behandling av kraftigt förkalkade kärl. Både lesionens svårighetsgrad och riskerna med den planerade tekniken, såsom rotationsaterektomi (Rotablator), behöver vägas in redan vid den initiala riskbedömningen.
Kärlaccess och antitrombotisk behandling: radial eller femoral access, introducerns storlek samt antikoagulantia och trombocythämmare påverkar framför allt blödnings- och kärlkomplikationsrisken. Se Kärlaccess och ARC-HBR – bedömning av blödningsrisk.
Operatörens och verksamhetens förutsättningar: erfarenhet av det aktuella ingreppet, teamets kompetens, utrustning och tillgång till anestesi, intensivvård och behandling av akuta komplikationer. Behov av thoraxkirurgisk beredskap och eventuell överflyttning behöver ingå i planeringen.

Faktorerna ovan är ett stöd för en samlad klinisk bedömning. Deras betydelse varierar mellan olika komplikationer; en modell för dödlighet efter PCI beskriver inte automatiskt risken för exempelvis blödning, njurskada eller komplikationer vid enbart diagnostisk angiografi.

Kunskapsunderlag: CathPCI 2021 och EAPCI 2025

CathPCI:s riskmodell 2021 utvecklades och validerades med data från 706 263 PCI-ingrepp vid 1 608 amerikanska sjukhus. Den förutsäger sjukhusmortalitet efter PCI. Bland de starkaste prediktorerna fanns ålder, angelägenhetsgrad, cirkulatorisk instabilitet och reaktionsförmåga efter hjärtstopp; även njurfunktion, skörhet, vänsterkammarfunktion och aortastenos ingår i riskbedömningen. Utfallet omfattar död oavsett orsak under vårdtillfället och är därför inte liktydigt med ingreppsorsakad död.²

EAPCI:s konsensus 2025 gäller högrisk-PCI hos patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion där CABG inte bedöms vara ett lämpligt alternativ. Dokumentet betonar en samlad bedömning av samsjuklighet, skörhet, koronaranatomi och hotat myokard samt operatörens och sjukhusets resurser. Det ger stöd för multidisciplinärt ställningstagande och planerad beredskap. Det är ett konsensusdokument för denna patientgrupp, inte en validerad riskskala för all koronarangiografi eller PCI.³

Komplikationer vid koronarangiografi

Blödning och skada på accesskärlet

Blödning kan uppstå vid insticksstället eller på annan plats under antitrombotisk behandling. Accesskomplikationer omfattar hematom, pseudoaneurysm, kärldissektion eller ocklusion och i vissa fall ischemi i handen eller benet.

För praktisk handläggning av hemostas och övervakning efter ingreppet, se Femostop efter femoral access respektive TR-band efter radial access.

Accessspecifika komplikationer och handläggning

Femoral access: retroperitoneal blödning kan ge cirkulatorisk påverkan utan ett stort synligt ljumskhematom. Vid fortsatt blödning eller instabilitet behövs snabb eskalering till interventionell eller kärlkirurgisk behandling.⁴

Radial access: radialartärocklusion är ofta asymtomatisk men kan begränsa framtida användning av kärlet. Hemostas med bevarat radialt flöde och adekvat antikoagulation minskar risken.⁵

Tilltagande smärta och spänd svullnad i underarmen kan vara tecken på kompartmentsyndrom. Kall extremitet, sensibilitetsbortfall eller motorisk svaghet kräver omedelbar bedömning av distal perfusion och möjlig kärlskada.⁶

Ischemi, arytmier och cirkulatorisk påverkan

Även diagnostisk angiografi kan utlösa koronarspasm, kateterinducerad dissektion, embolisering eller ischemi vid hindrat blodflöde.

Bradykardi, AV-block, ventrikeltakykardi och ventrikelflimmer kan uppstå under ingreppet. Bedöm om försämringen beror på ischemi, blödning, tamponad, arytmi eller annan akut komplikation. Se även Temporär pacemaker (transkutan och transvenös).

Neurologiska och perifera emboliska händelser

Embolisering av tromb, luft eller material från aorta kan orsaka stroke eller perifer ischemi. Nytillkommen fokalneurologi under eller efter ingreppet ska handläggas som misstänkt stroke. Aktivera strokebedömning utan dröjsmål och dokumentera symtomdebut eller senast kända tidpunkt utan symtom.⁷

Kontrastinducerad encefalopati (CIE) är en sällsynt differentialdiagnos till stroke efter jodkontrast och kan ge kortikal blindhet, kramper eller fokalneurologi. Det är en uteslutningsdiagnos och får inte fördröja akut strokeutredning.⁸

Akut njurskada efter kontrastmedel

Risken för akut njurskada efter koronarangiografi eller PCI ska bedömas före ingreppet. Nedsatt njurfunktion, hög ålder, diabetes, hjärtsvikt och hypotension eller chock ökar risken. Utgå från aktuellt kreatinin/eGFR och väg även in vätskestatus, ingreppets angelägenhetsgrad och förväntad kontrastmängd; stor kontrastmängd i förhållande till njurfunktionen innebär ökad risk.

Riskbedömning och förebyggande åtgärder

En validerad riskmodell för akut njurskada efter PCI kan komplettera den kliniska bedömningen; välj en modell som kan användas före ingreppet och är relevant för patientgruppen. Planera för minsta möjliga kontrastmängd och individualisera intravenös hydrering utifrån vätskestatus och hjärtsvikt. Hos högriskpatienter bör kreatinin följas efter ingreppet, med kontroll inom 24 timmar och helst även efter 48–72 timmar.⁹

Överkänslighetsreaktion mot kontrastmedel

Kontrastmedel kan ge omedelbara eller fördröjda överkänslighetsreaktioner, inklusive anafylaxi. Dokumentera vilket preparat som gavs och reaktionens symtom och svårighetsgrad. Tidigare måttlig eller svår reaktion motiverar allergologisk utredning och plan för framtida kontrastanvändning. Val av ett lämpligt alternativt kontrastmedel är en central förebyggande åtgärd; premedicinering ger inte ett säkert skydd.¹⁰

Vid misstänkt anafylaxi

Vid misstänkt anafylaxi: avbryt kontrasttillförseln, kalla på hjälp och inled akut behandling enligt lokalt anafylaxi-PM. Intramuskulärt adrenalin är förstahandsbehandling.¹¹

Vuxendos i.m.: adrenalin 1 mg/ml, 0,3–0,5 mg (= 0,3–0,5 ml) anterolateralt i låret. Vid otillräcklig effekt upprepas dosen efter 5 minuter.¹²

Adrenalin i.v. på PCI-lab: vid kvarstående cirkulatorisk eller respiratorisk instabilitet trots minst två i.m.-doser och i.v. vätska kan i.v. adrenalin ges på ordination av läkare med god erfarenhet av behandlingen, under kontinuerlig EKG-övervakning och täta puls- och blodtryckskontroller. Infusion föredras, med initialt låg hastighet som titreras efter behandlingssvar.

OBS! Adrenalin 0,01 mg/ml (= 10 mikrogram/ml) för denna i.v.-behandling. Kontrollera slutkoncentrationen; enbart benämningen ”dubbelspädd” är inte tillräcklig. Enligt den bifogade NU-rutinen kan i undantagsfall små i.v.-bolusdoser ges: 0,01–0,05 mg (= 1–5 ml av 0,01 mg/ml), långsamt under minst 1 minut. Dessa doser och denna styrka avser anafylaxi med kvarvarande cirkulation.¹³

Se även Akut kardiologi – algoritmer, inklusive anafylaxi.

Komplikationer vid PCI

PCI medför samma typer av komplikationer som diagnostisk koronarangiografi, men också risker kopplade till behandlingen av kranskärlet och till den utrustning som används.

Koronara komplikationer och no-reflow

PCI tillför risk för akut kärlocklusion, sidogrensförlust och komplikationer från ledare, ballong, stent eller annan utrustning. Följden kan bli infarkt, arytmi eller cirkulatorisk kollaps.

Slow-flow och no-reflow: otillräckligt koronart flöde kan kvarstå trots att den epikardiella obstruktionen har behandlats. No-reflow vid primär PCI är kopplat till mikrovaskulär obstruktion och sämre prognos. Uteslut bland annat dissektion och kvarvarande mekaniskt hinder innan tillståndet behandlas som no-reflow.¹⁴

Koronarperforation och tamponad

Koronarperforation: kan orsaka perikardvätska och tamponad. Risken är särskilt relevant vid CTO och komplex PCI. En distal perforation kan vara svår att upptäcka, och tamponad kan manifestera sig efter ingreppet. Vid misstanke behövs akut ekokardiografi och omedelbar beredskap för behandling.¹⁵ Se även Perikardpunktion (perikardiocentes).

Hemodynamisk påverkan vid ballongdilatation

Ballongocklusion eller annan flödesbegränsning kan ge blodtrycksfall, särskilt när ett stort myokardområde hotas eller vänsterkammarfunktionen är nedsatt.

Stenttrombos och restenos

Stenttrombos kan uppstå tidigt eller sent och orsaka akut kärlocklusion med hjärtinfarkt eller död. Säkerställ ordinerad trombocythämmande behandling och en tydlig plan vid blödning eller behov av operation. Restenos är en annan mekanism för stentsvikt och ska skiljas från stenttrombos.¹⁶

Strålningsrelaterad hudskada

Strålningsrelaterad hudskada kan uppträda med fördröjning efter ingrepp med hög stråldos. Dokumentera dosen och ordna information och uppföljning enligt laboratoriets rutiner när uppföljningsnivån har överskridits.¹⁷

Före och efter ingreppet – praktiska råd

Före: kontrollera indikation, klinisk stabilitet, Hb, trombocyter, njurfunktion, tidigare kontrastreaktioner och aktuell antitrombotisk behandling. Anpassa läkemedelsdoser efter bland annat vikt och njurfunktion. Se även Dubbel trombocythämning (DAPT) och Antitrombotisk trippelbehandling efter PCI.
Access: radial access är rekommenderad standard vid AKS när det är genomförbart. Den minskar accessrelaterad blödning och kärlkomplikationer jämfört med femoral access. Vid femoral access bör punktion och hemostas planeras noggrant.¹⁸
Under: följ EKG och hemodynamik, begränsa kontrast och strålning samt agera tidigt vid smärta, flödesförlust eller cirkulatorisk försämring.
Efter: kontrollera insticksställe och distal cirkulation, och reagera på nytillkomna symtom. Anpassa övervakningen till grundsjukdom, ingrepp och eventuella komplikationer.
Inför hemgång: ge tydliga instruktioner om läkemedel, varningssymtom, kontaktväg och planerad uppföljning.

Akut försämring – kliniska varningstecken

Akut försämring under eller efter ingreppet

Larma ansvarig läkare och kontakta PCI-operatören tidigt. På laboratoriet leder operatören felsökning och behandling; på avdelningen behöver tillgänglig akutkompetens mobiliseras. Bedöm ABCDE, rytm, blodtryck och saturation, ta EKG och rikta den fortsatta diagnostiken efter misstänkt komplikation. Vid misstänkt tamponad prioriteras bedside-ekokardiografi.¹⁹

Hypotension, synkope eller nytillkommen dyspné: bedöm blödning, tamponad, akut ischemi och arytmi. Kontrollera accessområdet och använd bedside-ekokardiografi vid misstänkt perikardvätska eller oklar cirkulatorisk försämring.
Ljumsk-, buk- eller ryggsmärta efter femoral access: överväg retroperitoneal blödning. Prioritera hemodynamisk stabilisering och blödningskontroll före transport till CT vid instabilitet.
Spänd och smärtsam underarm, sensibilitetsbortfall eller motorisk svaghet: bedöm omedelbart kompartmentsyndrom och extremitetsischemi. Misstänkt kompartmentsyndrom kräver akut kirurgisk bedömning.
Bröstsmärta eller nytillkomna ischemiska EKG-förändringar: misstänk akut kärlocklusion eller stenttrombos. Kontakta PCI-operatören omgående för ställningstagande till akut reangiografi.
Fokalneurologi: aktivera strokebedömning omedelbart. Luftvägssymtom eller cirkulationspåverkan efter kontrastmedel: bedöm anafylaxi och inled akut behandling.

Hur vanliga är komplikationerna?

I SCAAR registrerades 30 procedurrelaterade dödsfall vid PCI under 2024 i den kombinerade redovisningen från kateteriseringslaboratorium och vårdavdelning. Siffran avser registrets kategori för procedurrelaterad död, inte den totala dödligheten efter PCI.²⁰

Svenska registeruppgifter finns i SWEDEHEARTs årsrapporter. Vid riskdiskussion inför ingreppet behöver siffran avse en jämförbar patientgrupp och typ av ingrepp.

Ange dataår, patientgrupp och nämnare: patienter, undersökningar eller PCI-ingrepp.
Skilj diagnostisk angiografi från PCI, och planerade ingrepp från AKS och kardiogen chock.
Ange om händelserna registrerades på laboratoriet, under vårdtiden eller efter utskrivning.
Skilj procedurrelaterad död från total mortalitet efter ingreppet.
Addera inte laboratoriets och avdelningens procenttal utan att kontrollera definitioner, nämnare och eventuell dubbelregistrering av samma händelse.

Nationella genomsnitt beskriver en population och ersätter inte en individuell riskbedömning. I samtalet med patienten bör risken kopplas till den förväntade nyttan och till rimliga behandlingsalternativ.

Diagrammen nedan bygger på SWEDEHEART Annual Report 2024, utgiven 2025. PCI-diagrammen avser 2024; åldersdiagrammet avser koronarangiografi/PCI under 2015–2024. Diagrammen har bearbetats med svenska beteckningar; originalens staplar, konfidensintervall och antal har behållits.²¹

Klicka på ett diagram för en större bild.